2013-12-03

Författareföreningar, lära sig hur man skriver?



Idag har jag googlat runt lite runt skrivande. Jag skulle ju vilja testa att göra lite nya bekantskaper med folk som gillar att skriva/läsa. Det här med ”författeri” är ju dock minst sagt stort. Det finns allt från romanförfattare till folk som tävlar i poesi och liknande. Själv är jag väl rätt enkelspårig och gillar ”bra berättelser”, berättelser som beskriver (för mig) intressanta människor. Livserfarenheter, värdefull visdom mm. Så vad har jag hittat så här långt?
-Jo det finns en författarförening som heter Arospennor (här i krokarna). Deras hemsida (http://www.arospennor.org/) verkar inte fungera (när detta skrivs), men jag hittade lite info på Facebook. Dom verkar vara runt 60 medlemmar.
Sen finns det skrivarcirklar på ABF. Dom är säkert bra. Det låter som man ska utvärdera varandras texter osv. Problemet med mig är att jag har svårt att ta till mig information från folk som jag inte vet något om. Tankar såsom ”vad har denna person för kvalifikationer för att bedöma detta?” kommer osv. Jag tycker att det är en befogad tanke, för många gånger har ju folk verkligen inte någon djupare kunskap och ändå så ”bjussar” man (snällt?) på sina åsikter om ditt och datt. Get the picture? Åsikter är det liksom ingen brist på. Frågan är vad det är för kvalité på åsikterna. Allt hänger ju på individerna och deras kunkapsnivå.
Problemet är dock att jag VERKLIGEN behöver utvecklas i mitt skrivande. Och om jag vet hur man skriver intressanta texter så är det ju en hjälp på vägen. Jag behöver också utveckla mitt begränsade ordförråd. Ord är viktigt, men samtidigt vill jag inte slänga mig med svåra ord för konstens skull.
Egot säger till mig att ”det där är inget för dig”. Förändringar tycker inte mitt ego om nämligen. ”Det är bra som är”. Egot boostar mina tankar om mig själv. ”Du klarar dig utan dom där poeterna”. Mitt Ego vill alltid klara sig själv. ”Ensam är stark” och alla de där villfarelserna.
Jag har som dom flesta en drös med överflödiga fördomar vad gäller texter. Mina tankar snurrar kring att människorna som är med i Arospennor, ”det är säkert ena djupa rackare”, poesi och annat ”flum”. ”För mycket teori kanske”.
Poesi är något som jag helt enkelt saknar kunskap om (jag är helt enkelt inte redo för det). Och det man inte förstår är det lätt att fördöma. Låt mig börja med att berätta att jag verkligen gillar att läsa, jag läser rätt mycket böcker, mest biografier och ”självhjälpsböcker”. OM jag ska tycka till så finns det många brister i en del böcker. Är böckerna inte tillräckligt konkreta så läser jag bara max 50 sidor i dem. Eller snarare sagt, författarna/förlaget har inte orkat rensa ut onödig information. Ungefär som nu när jag skriver. Jag ”orkar” inte rensa mitt pladdrande här (som jag vet är av låg kvalité, don tremind me! =) ). Jag låter i princip bara tankarna flöda. Det är inga djupare insikter jag bjuder på (om man säger så). Bra texter kräver väldigt mycket arbete.
Vad mer? Jag har även testat på och gå någon litteraturkurs på högskolan, men tyckte inte det var något för mig. I en kurs skulle vi bland annat läsa Frankenstein (skriven av Mary Wollstonecraft Shelley) och sen beskriva författarinnans sätt att skriva. En klassiker som skulle dissekeras helt enkelt. Eftersom skrivande och läsande (enligt min åsikt) är väldigt godtyckligt efter vad man gillar så kan det vara svårt relatera till vad som är bra eller dåligt. Boken Frankenstein fångade inte mig, så den blev inte ens färdigläst.. Men för att lyfta fram något jag gillar: Ta Millenium-serien som exempel, skriven av avlidne Stieg Larsson. För mig är dessa böcker väldigt lättlästa och underhållande. Jag förstår varför böckerna säljer som smör. Det är en intressant berättelse som innehåller allt en underhållande bok ska. Men frågan är för vem man skriver? Skriver man för massorna eller för någon mer specialiserad läsekrets?

4 kommentarer:

  1. Jag har alltid läst mycket från den dag jag lärde mig läsa. Biblioteket är en guldgruva som jag besöker ofta och här på orten behöver man då inte trängas där precis. Jag läser romaner, gillar historia, arkeologi, livsstilsböcker, biografier, psykologi och har ofta flera igång samtidigt...har märkt att jag läser böcker på olika sätt; en del snabbkonsumerar jag och minns egentligen inte vad de handlade om efteråt, en del "försvinner" jag in i och timmarna bara går och kan bli helt till mig över bra formuleringar och nya uttryck som jag aldrig har hört förut...Skrev också mycket brev, dagböcker förr och gillade svenska bäst i skolan.... sen har många år gått utan att jag har skrivit nåt alls, så jag är vääldigt otränad numera....har en förkärlek att använda mycket...............(punkter!).............när jag skriver nuförtiden...så det där med grammatik och meningsbyggnader och sånt, det har flugit puts väck, liksom...........skriver jag blir det mer på känsla än att det blir särskilt korrekt....
    Skulle nog föredra att det var en skolad kunnig person i skrivande som kritiker om jag gick på skrivkurs, framför att det vore en "vem som helst".......tycker att det innebär ett stort ansvar att framföra kritik, så att det blir konstruktivt och berikande på rätt sätt, och inte en kränkning. Visst är det också befriande ibland bara att låta pennan flöda och inte sålla så mycket, inte ta så stor hänsyn till hur det ska tas emot........bara rensa skallen lite :) /Q

    SvaraRadera
  2. Ja, håller verkligen med om att biblioteken är en guldgruva, det är fantastiskt att den möjligheten finns! Att det sen inte är så många som utnyttjar den möjlighet kan tyckas vara lite synd.
    Det låter som du läser ur en bredare skara av böcker än jag. Jag har en tendens att snöa in mig på olika ämnen som för stunden fascinerar även om jag har några mer fasta kategorier av böcker jag gillar. Jag kan också bli väldigt betagen av kunskapen som finns i vissa böcker (även om man får plöja många böcker innan man hittar dom). Helt fantastiskt att få ta del av människor bästa av kunskap (ihopsamlade i ett noga redigerat alster). Böcker har onekligen förändrat mig och att läsa mycket är sedan ett antal år lite av ett nytt intresse. Mitt gamla jag skulle nog inte känna igen mig med näsan i boken.

    Det märks att du är duktig att skriva Q, det syns på dina kommentarer, t.ex. (”Då försöker jag istället göra fritiden rik....lever enkelt, som tur är så är jag av födsel och ohejdad vana anspråkslös och enkel, och mina intressen har en … ” Så du ska inte klanka ner på dig själv. Dessutom gillar jag dina punkter! =)

    Jag skulle också föredra en skolad person (framför vem som helst), men framförallt skulle jag ta vilja råd av någon som har riktig erfarenhet, t.ex. sålt böcker i massor. Föredrar alltså någon som verkligen vet vad som lockar andra att läsa jämfört med en ”svenska lärare” som själv inte lyckats som författare (även om det kan bero på nekande av bokförlag eller annat som gjort att personen inte nått ut med sin bok/böcker, ja något i den stilen iaf).

    Att kunna skriva grammatiskt korrekt är ju såklart en fördel men det är inte det jag fäster störst vikt på (kanske för att själv var så dålig på svenska timmarna, hahah, plus att jag inte kan något om grammatik, jag skriver dock glatt ändå). Won’t let that hold me back!

    Att sätta ord på sina tankar kan vara befriande! Har man tur kan förståelsen öka. Att låta pennan vara en förlängd del av tankarna hjälper också att konkretisera och reflektera. :) Trevlig afton på dig Q!

    SvaraRadera
  3. Det är nog som med andra egenskaper att en del har språk liksom medfött, andra kan spela fotboll sen dag ett, andra fattar matte meddetsamma.Det är sällan man stöter på folk med de här mer "osynliga" egenskaperna, som att nu tex skriva....eller som gillar att tänka och reflektera :) Min första tanke när jag läste din kommentar (till min kommentar) var att den verkade mycket väl genomtänkt
    och noggrann, inget hafsverk och slarv där minsann! :) Den blev mycket uppskattad! Nu ska jag ta och slänga in en bröddeg i ugnen så blir det nog snart lite brödlukt här....fridens på dej! /Q

    SvaraRadera
  4. Ja säkerligen är vi utrustade med viss talang inom något/några områden från födsel. Jag är dock av den övertygelsen att det går att träna upp det mesta till en ”helt ok” nivå. Vissa områden kanske är svårare att bemästra än andra, men människan är fantastiskt på anpassa sig om den vill. Tankens kraft är stor.

    Kul att du uppskattade kommentaren, tack själv! :)

    Mm, det låter väldigt gott med lite hemmalagat bröd! Doftar ju så gott! Baka bröd är något av ett begränsat kompetensområde för mig, jag borde ändra på det! :)

    SvaraRadera