Visar inlägg med etikett Barn. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Barn. Visa alla inlägg

2016-04-04

Podcast om hemskolning och frivillighet.

Idag tänkte jag tipsa er om en Podcast; Den andra dimension (avsnitt 1)  som handlar hemskolning och frivillighet. Hur folk tvingas lämnas Sverige för att tvånget är så stort i och med skolplikten.Bland annat om tvång och om ickeaggressionensmetode och vem som egentligen äger ditt barn. Två mammor som diskuterar ditt och datt. Det gav mig en hel del att tänka på. Tack.

//Om deras barn //
"Det känner jag är viktigt att de ska veta att dom tillhör sig själva, de tillhör inte någon annan. De tillhör bara sig själva, och dom ska ha rätt över sin kropp och de ska ha rätt till sin tid. Egentligen hela livet. Man har ju lärt sig hela livet att vi har inte rätt till vårat liv. Vi tillhör någon annan, vi tillhör staten, och du ska jobba och du ska betala skatt. Och det ska liksom vara din skyldighet att din kropp och din tid ska vara skyldig staten att betala tillbaka allting som du har fått under din uppväxt. Och jag vill lära dom att nej du är inte skyldig någon någonting. Du gör vad du vill med dig själv, så länge du klarar dig och mår bra och inte skadar någon annan." - Shadi (kanske stavar fel)
Känner igen mycket från frihetskämpen Harry Browne.
Här finns podcasten:
https://soundcloud.com/carolinqua/den-andra-dimensionen-avsnitt

Tyvärr går det inte att ladda ner avsnittet så det blir snällt till att lyssna på Internet.

---------------   ------------
"The home is the first and most effective place to learn the lessons of life: truth, honor, virtue, self control, the value of education, honest work, and the purpose and privilege of life. Nothing can take the place of home in rearing and teaching children, and no other success can compensate for failure in the home" -- David O. McKay.

2015-07-17

Skaffa barn och vara fri?

Om man vill leva ett fritt liv går det då att skaffa barn?

-Ja det tror jag. Pero..valen måste vara bra, riktigt bra val från början.

Ja, vi som gillar frihet, oberoende osv. har nog många gånger tackat vår lyckliga stjärna för att vi inte har barn. Jag har i alla tänkt det ibland. Det är svårt att undvika de tankarna som ploppar upp när barnen i affärerna är som odrägliga vildar. Dessa små stridisar som skriker och härjar och som föräldrarna tycks helt tappat kontrollen över.. Det är då man bara känner att "Phew, tur man inte är inblandad i det där..", "Vilken pärs!". Ni förstår säkert vad jag menar, den där mardrömmen av "icke-lugn" liksom..

1:39:35 “But it is important that you be a happy parent. And that I think means controlling for quality and controlling for compatibility. And the best way to do that is to choose a quality woman, who you love to death and have a child with her. That is the best way to be a happy parent, and that is the best way to raise a happy child who´s gonna do great good in the world.” – Stefan Molyneux, Having Standards in Romantic Relationships!

Men sen ibland ser man ibland de där fina barnen, de väluppfostrade barnen som har fått en bra uppväxt och ja, som är så snälla, harmoniska osv. och man känner helt klart en viss lockelse. För nog vore det uberhäftigt att få lära upp ett eget lite minilag med gener från sig själv? Ni vet de där barnen som blivit sedda och fått massor med omsorg, bra familjeförhållanden osv. Försöka lära sig alla insikter som man faktiskt lärt sig och se dessa ta världen med storm.

There’s more to life than buying things … none of the [parenting philosophies] talk about the importance of buying things, it’s about engaging your kids and spending time together.” - Estelle’s mother, 33-year-old Liz Frugalwoods, https://moneyish.com/hoard/how-this-mom-raises-her-child-on-just-75-per-month/

Alltså.. För mig kan barn kan vara lika skrämmande som lockande. Kanske ni också har samma känsla?

Vad mer. Jo, jag tror det är som så frön och ju mer vi  lägger ner tid på att plantera dem noggrant, vattnar, sköter om desto mer sannolikt att vi får skörda en fin sådd.. (ungefär som, som man bäddar får man ligga)

- Ja, jo det ÄR en extrem utmaning att uppfostra barn, det kräver mycket tid och kunskap! Det är ingenting man tar till världen och sen hoppas att omgivining ska fixa åt en.

Och om vi själva inte blivit uppfostrad med "rätt" sorts värderinar är vi lite som Bambi på hal is. Vi vet inte riktigt vad som fungerar och vi har en tendens att göra som våra föräldrar. Jag är själv ett bevis på en halvknagglig uppväxt. Jag har haft en rätt bra uppväxt, men den skulle kunnat vara så mycket bättre. Jag har fått jobba så mycket med mig själv för att klura ut hur livet verkar fungera. Saker som jag önskat jag fått lära mig under min uppväxt. Ju tidigare desto bättre.  Vi måste försöka lära oss vad som fungerar, vad som är det bästa. Lära oss vad som är gott och ont. Om vi inte har vettig input blir det lätt att vi följer våra instinkter eller gör som vår omgivning säger och låter förståndet komma i andra hand (förståndet bygger ju input btw).
Stereotypen säger ju att
Tjejer väljer oftast s.k. Alfahannar med resurser, och killar går på utseende utefter fertilitetsignaler. Knappast är det så mycket förstånd inblandat i de första relationerna vi har, rätt? Och vips så står vi där med en graviditet på händerna. "Det bara hände". Vi hade ett hum om vad vi gjorde, men likväl vi gjorde ett val. Vi kan inte skylla ifrån oss. Ja, vi kan men det är inte ansvarsfullt. Det är otroligt svårt att göra bra val som ung eftersom vår input och erfarenhet inte är så stor.. Har vi då inte föräldrar/omgivning som ger oss bra råd är det halt där ute och väldigt lätt att ramla och slå sig. Och att skaffa barn med ett dåligt val av människa kan verkligen ställa till det för oss (senare i livet). Att följa impulserna kan alltså få stora konsekvenser.

Som det flesta av oss känner till är ett barn är en STOR, STOR ansvarsförbindelse, i brist på bättre ord. En jättegrej som påverkar ens liv i alla riktningar. Totalt! Att skaffa barn är ett av de största valen vi gör. Och med vem vi gör det, "huge choice!". För att det hela ska bli lycksosamt tror jag det är otroligt viktigt att  verkligen hitta rätt partner. Inte bara "råka" göra någon på smällen för att lustens begär inte gick att hindra. Inte skylla på att det bara "hände". Inte ta någon bara för att.. Nej, en sak vi måste lära oss är att behärska våra begär och lustar. Annars är vi tygellösa och vi får såklart ta konsekvenserna av ett sådant liv. Jag tror nog de flesta av oss vill leva ett bra liv, right? För att lyckas med det här finns det många strategier som vi gör bäst att ta reda på.

Ja, jag vet. Det är lätt att känna sexuell åtrå för en attraktiv tjej, och mitt i all den här lusten är så lätt att glömma bort kvaliteten på innehållet. Men jag tror att kvalite/dygder/förträfflighet slår snygghet alla dagar i veckan. Eller jag vet det. Det har tagit mig otroligt lång tid att komma till denna insikt. Den polletten håller så sakta på att ramla ner så att säga.

Jag tror att med rätt sorts uppfostran så kan man få ett alldeles underbart barn som gör att vi fortfarande känner oss fria, och faktisk än mer lyckliga än vi var innan barnet. Det är vad jag tror. Jag tror att barn kan förhöja våra liv något otroligt om vi bara gör rätt! Det är min fulla övertygelse!

Vad jag tror på vad gäller barnuppfostran

  • Om att den tid du lägger ner får tillbaka. Så är det med allt i livet. 
  • Se till att umgås med barnet den första tiden. Boundar man tidigt med barnet blir allt så mycket enklare sedan.
  • Om att lära sig trix att få barnet att förstå jobbigt beteende osv. "Fråga tre gånger"-regeln tex.
  • Vara beredd att lägga massa med tid på ditt barn. Verkligen knyta ihop era liv. Barnet ska känna sig älskad på riktigt. Förklara och resonera så att barnet förstår med tiden.
  • Närvarande fader och moder! Väldigt viktigt. Båda behövs, förhoppningsvis bra förebilder.
  • Ha ekonomi för det. Skaffa inte barn om du inte kan ta hand om det.

  • Bröstmatat sina barn minst ett år, helst 18 månader (bättre hälsa, mer anknytning etc.)
  • Fri lek i naturen
  • Föräldrar som vill leva med etik och moral i framsätet, eller som vill lära sig att leva moralisk, efter moraliska principer som inte är motsägningfulla, träna sig dygder mm.
  • Om att aldrig ljuga för sitt barn. Inte ens vita lögner. Säg som det är. 
  • Aldrig höja rösten. - Ja, det här tog det lång tid för mig att inse.. 
  • Såklart aldrig slå ditt barn. "Peaceful parenting".
  • Sätta gränser, men att kunna förklara varför osv. Gränser är otroligt viktigt.
  • Utmana sitt barn lite, så det känner att det klarar av svårigheter och växer eller inser fördelen med viljekraft.
  • Bra mat, bra förebilder, bra input till barnet
  • Läsa för barnet innan det föds. Speciellt den manliga rösten.
  • Om att hjälpas åt, Om att hålla ihop i vått och torrt, familjetänk.
Ja, visst är det lätt att skriva ner detta och extremt svårt att applicera, men det måste också sättas som hög prioritet.

Vi måste inse att om vi ska skapa något bra, så bygger det just på att vi gör bra val från början. Det går inte att bygga ett stabilt hus på en sandstrand även om det är vackert.... och vänta sig att det står emot hårt väder.

Grunden är viktigast!

Det här är ett ämne som brukar väcka en och annan känsla.. Säkert har du någon åsikt i frågan?

Vad tror du är grunden till bra barnuppfostran?

2015-01-18

Är det en familjefientlig miljö vi lever i?

Lever vi i en familjefientlig miljö nu för tiden? Barnafödandet tycks gå ner i västvärlden. När jag växte upp hade jag som de flesta en dröm av att hitta ”drömtjejen” och sen bilda familj. Allt skulle vara så idylliskt och bra. Antagligen var allt influerat av Hollywood, (någon bra film). Men verkligheten har fått mig allt längre och längre ifrån den drömmen. Idag vet jag inte ens om det är något jag vill sträva efter... När jag idag läste ur boken ”Familj till 100%” av Stephen R. Covey slogs jag av följande text:

//s23: Bokutdrag – Familj till 100%, av Stephen R. Covey
(THE 7 HABITS OF HIGHLY EFFECTIVE FAMILIES), svenska förlaget
//
”Ett av skälen till att metoden inifrån och ut är så livsviktig är att tiderna har förändrats drastiskt. I det förflutna var det lättare att framgångsrikt uppfostra en familj ”utifrån och in” därför att samhället var en bundsförvant, en resurs. Människor omgavs av rollmodeller, goda exempel, förstärkande budskap i massmedia, familjevänlig lagstiftning och stödsystem som skyddade äktenskapet och medverkade till att skapa starka familjer. På grund härav var det i stort sett möjligt att uppfostra familjer ”utifrån och in”. Framgång var i mycket högre grad en fråga om att ”följa med strömmen”.
Men strömmen har förändrats – genomgripande. Och att ”följa med strömmen” idag är förödande för familjen!
Även om det kan vara uppmuntrande att försöka återvända till ”familjevärderingar” är det ett faktum att utvecklingen i samhället under de senaste 30-50 åren avgjort har gått från familjevänligt till familjefientligt. Vi försöker navigera i en turbulent, familjefientlig miljö, och den starka motvinden driver lätt många familjer ur kurs.”
--- -- En riktigt bra bok förresten! -- ---

Ja, det är nog en ganska familjefientlig tid att försöka fostra en familj i, att ha bra värderingar osv. Det måste vara svårnavigerade vatten för en familj. Barnen tycks vara fullt upptagna med att ta till sig all stimulans från både höger och vänster och i någon mån passa in hos sina kompisar. Det är nog många familjer som har svårt att hålla en vettig kurs i dagens röriga "stimulans"-rike. Vårt samhälle tycks med tiden blivit alltmer dysfunktionellt. Allt fler människor lider av diverse problem. Av samhället får vi liten hjälp (barnbidragen är t.ex. mest till för att det ska födas barn, inte för att hjälpa familjer med värderingar)..Och den generösa barnledigheten är främst inriktad på att hjälpa någon förälder vara hemma, kanske inte för familjens skull, allt beroende på hur familjen väljer såklart..
Skolväsendet utbildar oss mest till att bli goda ansvarspliktiga anställda. De utbildar oss inte i viktiga värdegrunder, väldigt begränsad personlig utveckling..
Hur vore det om vi utbildade oss att från grunden vi blir bättre medmänniskor, bättre grundprinciper, förstå vad som är viktigt. (inifrån och ut och inte bara som pekpinnar från någon "besserwisser"). Allt detta måste vi ta ansvar för själva, och det kan vara svårt att få tiden att räcka.

Familj till 100%, av Stephen R. Covey, s25
En jämförelse mellan de svåraste disciplinproblemen mellan 1940 och 1990. Tycker du att vi människor har gått framåt eller bakåt i utveckling de sista decenniumerna?
Från boken. Familj till 100%, av Stephen R. Covey, s25 

Min egen vilja att bilda familj har minskat successivt med tiden. I en tid där prylar, status och känslolivet tycks ha stort fokus vet jag inte om jag skulle orka med allt det där ytliga.. Jag blir tillräcklig känslomässigt dränerad ändå av ett tufft arbetsliv. Som det är nu behöver många av oss tid att ladda batteriena och att då vara i en hemmiljö av enbart stök, drama och stoj skulle kanske bli för mycket. Kanske just därför hör man var och varannan gå in väggen eller drabbas av utmattning.

Det är tillräcklig svårt att veta vad man vill. I dag tycks kärlek mer bygga på en tillfällig känsla av lust än något hållbart. Skilsmässor till höger och vänster hör till vardagen.. Det avges starka löften som ej vidmaktshålls, förtroendet för varandra sviktar. Självförverkligandet tycks vara i fokus, inte familjens bästa. Ett samhälle där själviskhetens råder, ett kallt samhälle. Tror precis som Covey att det är svårt att springa i motvind i ett samhälle där strömmen går åt andra hållet.


Ett något dystert inlägg kan tyckas.. men.. Jag hoppas verkligen att vi går mot ljusare tider, ibland får jag känslan av det. :-)  Nu över till dig..

Har du några tankar i ämnet?