"Time alone is crucial if we are to hear our true voice and inner callings."
Det skriver jag lätt under på! Många tycker nog att jag är lite konstig som ofta gör saker själv. Jag vet inte varför, men jag tycker det är väldigt skönt att slippa massa intryck från andra ibland. Skönt att slippa lyssna och vara aktiv i något samtal (som egentligen inte intresserar).
Ja, jag gillar ensamhet, eller egentligen gillar jag sällskap, men jag vill liksom kunna stänga av ibland, hajar du vad jag menar? Tex bara mina egna tankar, eller någons annans tankar i en bok. Böcker är ju så himla sköna att ta del av. Sammanfattad kunskap. Det bästa som författaren försöker förmedla (liksom). Tycker man att boken inte kommer med något vettigt så lägger man den bara ifrån sig och tar en annan. Ibland vill jag också fundera på vad jag vill med mitt liv. Få klarare perspektiv, klarare målbilder, avkluttra sinnet helt enkelt.
Jag vet att det är själviskt i hög grad, men det känns som jag behöver det ibland. Komma ifrån alla intryck, alla åsikter, alla händelser. En hund är ett perfekt sällskap. Ofta tysta men ändå sociala. Jag gillar verkligen hundar och hoppas kunna skaffa en igen. Dom förstår vinken när man vill vara själv också.
Nu till dagens i-landsproblem.. Prylar igen.. Att jag aldrig ger mig.. Igår hittade jag en Nissan Micra till salu som jag genast började fundera på. Jag lyckades hejda mig själv från att ringa redan igår kväll.. "Lugn och fin nu", inte impulshandla intalade jag mig själv.
Det är nämligen så att den bil jag har börjar bli väl sliten och det är väl ytterst tveksamt om den går igenom besiktning i år. Plus att jag kanske skäms aningen över att åka min lilla rosthög, hihih. Jag vill liksom inte lägga ut massa pengar (valuta) på fixa till den befintliga heller. Den saknar också servo vilket är något jag stör mig mer och mer på..
Nu dök det upp en äldre bil som verkar vara i väldigt bra skick och jag är svag för dessa bilar då jag haft en likadan förr. Jag tror jag bestämt mig för att åka och titta på den och ge ett bud (om den inte är i extremt bra skick, då är den nog värd priset som står). Får jag den så får jag, annars får det vara.
Sen får jag försöka bli av med gamla bilen på något sätt. Usch. Det har trots allt varit en riktigt bra bil som aldrig strulat något nämnvärt. Vi får se hur det går. Det tragiska är väl att jag kommer behöva lägga en del tid på dessa prylar också..
Det här med prylar är en ständig kamp.. Och som Henry David Thoreau skriver i "skogsliv vid Walden":
//s 56
"”Jag ser unga män, mina grannar, vilkas olycka består i att de ärvt egendomar, hus, boskap och husgeråd; ty dessa äro ting, som det är enklare att komma i besittning av än att bli kvitt igen. Det hade varit bättre för dessa människor att födas på öppna fältet och ammas av en varghona; då hade de med mera oförvillad blick kunnat utstaka sin egen väg. Vem danade dem till torvans slavar? Varför måste de idissla sextio tunnland, när en människa endast är tvingad att äta en handfull jord? Vem befaller dem att börja gräva sina gravar så snart de äro födda? Nu få de försöka leva ett mänskligt liv, stretande under tyngden av alla dessa döda ting så gott det går."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar