Aristoteles tre former av begär

Jag har precis läst färdigt Aristoteles bok ”Den Nikomachiska Etiken”. Den innehöll en hel del pärlor eller food for thought som man säger. (vad säger man på svenska? Mat för tanke? Nej, låter platt och tråkigt va?)

Jag tänkte kanske skriva en liten recension antingen här eller på min bokblogg om denna bok. Ja jag förstår att längtan är stor.. (eller inte, med tanke på det enorma gensvar jag får via den här bloggen) Vi får se helt enkelt om jag känner för att göra det.

Ok till saken: Aristoteles pratar om Tre former/arter av begär eller lust och detta tyckte jag var lite intressant. Även Plato verkar vara inne på denna linje (obs jag är ingen expert på det här..).

Alltså tre arter av begär. Vilka är det då? Tre rätt justa grekiska ord beskriver begär på lite olika nivåer: 

• Epithumia (Aptit)(nöjesbaserat begär) (lättsam underhållning mm)
• Thumos (Temperament, Passion, eld, motåtgärder, vedergällningsbegär) Boomeranglagen, Den sociala varianten av Newtons tredje lag etc (egen tolkning). Lusten att ha rätt etc. Big ego?
• Boulêsis (Vilja som bygger på förnuft)(bra baserad önskan -  det bygger på förnuftbaserade beslut som i leder till något gott) Detta kan också kallas rationellt begär. Det kan också sägas vara ett praktiskt uttryck för en riktning av tanke om vad som är bra för sig en själv (i det längre loppet).

//s15 lite av en annan tolkning//

”Med boulesis avser Aristoteles sålunda både en fåfäng önskan och en målmedveten strävan, medan prohairesis betecknar beslutet och föresatsen att utföra en given handling. ”, Bokutdrag - Aristoteles, Den Nikomachiska Etiken

Så vad vill jag då ha sagt med det här inlägget? Jo, att det kan vara värt att stanna upp och fråga sig vad för typ av begär det är man känner. Jag tror det är Boulêsis vi bör föredra.

Ok, Herrå! :-)