Sjukt viktigt med sömnen?!?

Japp, då var skönt med helg igen. Jag har mycket att komma ikapp med, så det är väl bara att sätta igång. Men först ett litet inlägg.

Sjukt viktigt med sömnen?!?
Ja, jag spetsar till det lite, men faktiskt, vet ni, sömnen är nog rätt viktig ändå. Javet! Det har man ju hört hela livet, men ändå inte riktigt tagit det till sig, inte ens när man tränar trots att återhämning ska fungera bättre och allt det där... Häng kvar, förhoppningsvis blir inlägget intressantare vad det lider..
Du kanske tillhör samma skara som jag en gång gjorde. Typ:

”Nu kör vi klockan femklubben!” 

(Robin Sharmas ”5am club” tips att gå upp klockan 5 varje morgon, japp lördag, söndag också. Just för att maximera dagen och få mer gjort, vara ens bästa jag och allt det där. Fast även Robin har ändrat sig i denna fråga. Ja, kanske har jag redan skrivit om det. Antagligen. My bad.

”Hallå, Sova kan man göra i graven! Let´s go all in”

Tja.. Typ fraser som dessa.
Första året när jag pluggade på högskola (2003) drev jag mig själv rätt hårt med att ta ett jobb som tidningsbud (inte ta studielån) (Gå upp 02.30) , dela ut tidningar till ca klockan 06.00 och sen hem, käka frukost och inta massa kaffe och sen masa sig iväg till skolan (och halvsova sig genom någon föreläsning). Och sen sitta och räkna/plugga hela eftermiddagen fram till kvällen (på skolan). Jag låg då på ca 5 timmars sömn 6 dagar i veckan och det slet i långa loppet. Det är något visst med att byta dygnsrytm också (alltså jobba natt) som det inte går att riktigt sätta fingret på.

Jag har märkt att när jag sover lite, får jag liksom små ryckningar i musklerna kring ögat, så jag liksom inte kan kontrollera ryckningar precis under ögat. Det flipprar som ett okontrollerat flipperspel i någon liten muskel vid typ ena ögat, skumt. Det är ett bra tecken på att man sovit för lite!
(Tog ett tag innan jag drog ihop ledtrådarna till muskelflipprandet till att det hörde ihop med dålig sömn, men sent ska syndaren vakna)
Jag säger inte att man kan lätt skippa sömnen en viss natt utan problem, men när sömnen blir dålig under en längre period så känner man sig lätt sliten.

Mycket snack och lite verkstad?  Jupp.
I varje fall och emedan så har jag även märkt att jag befinner mig mer i min reptilhjärna (amygdala) när jag sover mindre. Jag blir mer lättirriterad och svårare att sätta mig i ”observerande ego” läge när jag utsätts för en viss ”Stimuli”. Jag har svårare att behärskat (läs förnuftigt) och kontrollera reagera på en aktion jag blir utsatt för.. Typ. När min reptilhjärna får härja kan jag tända till när någon ”snor” bilparkeringsplatsen som jag stått i kö på osv.. (javet, låter jättelöjlig, men reptilhjärnebeteendet är barnsligt och primitivt)  Nåväl vad jag försöker säga är väl att när jag sover ordentlig så tar jag inte saker så allvarligt. Jag har alltså lättare att se mitt barnsliga beteende utifrån då på något sätt.
Slutsats: Numera prioriteras sömnen trots att det förloras några timmar om dagen. Jag tror man vinner på det. Kan berätta att nu går man och lägger mig så tidigt att det nästan är pinsamt, hahah! :-)

Har du märkt någon skillnad på när du sover mindre eller mer (förutom att du är lite tröttare då alltså)? Berätta gärna dina observationer i ämnet! :-)