Varning! Läs inte detta själviska dravel som detta inlägg är..
Usch, snacka om I-landsproblem man vältrar sig i. Blir trött
på mig själv ibland. Lägger massa tid att klura på prylar (fortfarande).. Den där samlargenen går en match mot mitt intellekt. Reptilhjärnan finns där i bakgrunden, som ropar att något hemsk ska hända, som gör att alla "bra att ha" -saker behövs.
Den där Bestå bokhyllan från Ikea har jag funderat mycket på på sistone. Lägger
tankeenergi på den där… Ska den ut? Ja.. Jag har skrivit otaliga med listor där
jag skrivet att den ska rensas bort till den helg som va, men jag failade. Jag
tyckte inte jag hade tid, det var så mycket annat bla bla bla..
Jag hittade på ursäkter ungefär som jag hittade på skäl till
att en gång att skaffa den. Tankarna spinner runt.. ”Spar den bokhyllan, kasta
dom andra istället.”,
”Näh, du kan ju inte kasta den där, det vore synd, den kostade
ju en slant.”,
”Den kanske behövs om du ska hyra ut lägenheten möblerad i
framtiden.”,
”Det går nog att sälja den där.” ,
”Men du, vet du va, du kan
gömma dom fula plastlådorna i den där bokhyllan”.
Ja ungefär så låter ursäkterna. Javet, sämsta ever (för att
låta lite fjortisaktig).
För mig är det en kamp (om än i litet format) att rensa bort
vissa prylar. Jag har onekligen svårt att dumpa prylar som jag väl skänkt
utrymme åt i mitt hem. Ja inget problem med att rensa riktig skit som saknar
värde, men andra saker som har funktion och betingar ett litet finansiellt
värde, då inbillar jag mig att jag borde försöka sälja etc.. tappar fart. Livet
känns för kort för att vela ibland.
Alltså en insikt är att jag måste minimera intagandet, det
är en bra start!
En annan pryl jag stör mig är smörgåsgrillen, den har klarat
sig från tidigare utrensningar.. Men nu verkar tiden kommit. . Det är dags att
sluta komma med ursäkter till att den ska behållas.. Jag bestämt mig för att rensa bort den nu. Smörgåsgrillen
har jag inte använt på länge. Gjort lite varma mackor ett par gånger typ. Det
går lika bra att göra varma mackor i ugnen, det tar bara liiite längre tid. Och
förövrigt är mackor ingen bra mat. Så jag borde inte äta varma mackor
överhuvudtaget, men visst gott är det.
Att ha ett mål och en filosofi att hålla i handen är guld
värt. Allt som inte används frekvent ska bort! Så är det bara! Steg för steg åt
den riktning jag vill. Ett och annat kommer jag ångra, men skit samma.
Om mitt mål är att göra mig väldigt lättrörlig och äga så
lite prylar som möjligt, då måste saker bort, så är det bara! Och för varje sak
som åker ut, flyttas mitt fokus till något annat som jag kan finna som ska ut. Ibland
funderar jag om jag fått snurren. Varför ska jag ha så lite prylar, dom får ju
plats, men ändå vill jag bli med mindre. Varför då? För jag känner att mitt
fokus ökar för varje distraktion jag blir av med. Det hör ihop med mitt djupare
syfte, jag bara känner det inombords…
Förr var fokuset mer på vad som skulle anskaffas inte vad som ska dumpas. Ibland tror jag bara det är
någon sjuk sysselsättning jag håller på med. In med prylar… ut med prylar.. What a waste of time.. om så vore
fallet (och jag inte går framåt).
Snacka om FAIL om jag börjar anskaffning igen när det inte
finns något mer att rensa.. Då var det bara en meningslös sysselsättning. Det
får inte vara så!! Jag tror också att jag måste försöka undvika människor som vill påverka mig och vill
väcka mitt gamla jag. Slappnar man av ramlar man nog snart tillbaka i gamla spår.
Hela det här inlägget är väl något litet desperat försök
till att övertyga mig om att jag gör rätt. Det är därför jag skriver detta
inlägg. För att kunna gå tillbaka och läsa. Det var ett skälen till att bloggen
en gång startades.
Tack för ordet.