Resan mot Hammarby sjöstad fortsätter

Fortsättning på tidigare inlägg...
Forden trumma på bra. Gick bra förbi Hummelsta, vi närmade oss Gripsholms slott och allt verkade som det skulle.  Jag hade stenkoll på temperaturmätaren. Den låg under mittenmärket så allt verkade lugnt..

Innan Strängnäsbron stannade vid en vägverkets trafikplats för att kontrollera kylarvätskenivån. Den var låg igen.. Droppet fortsatte under bilen..

Vi fyllde på ytterligare en liter vatten. Eftersom bilen var varm är det lite svårt att bedöma nivån (inbillade jag mig). Vi fyllde även på vår saftbehållare (med lock) med ytterligare en liter vatten från en toalettstation och bestämde oss för att fortsätta.

När vi kommit ca 8 mil på vår resa hände något....

Efter att vi kört ner på E20 så hände något. Det hände ingenting när jag tryckte på gasen och det lät som det puffade någonstans.. Bilen tappade allt mer ork och jag berättade för F att det var något fel på bilen. Vi tappade allt mer fart och när jag tryckte in kopplingen så dog bilen helt. Det var bara att rulla av och ställe sig vid sidan av motorvägen.

Vi kände oss båda ganska chockade. Vad gör vi nu?? Det här var första gången som jag blir stående med en icke fungerande bil efter vägen. Trots att jag åkt mycket bil..

Det rök om motorn och vevhusventilationsslangen hade hoppat av. Det såg tomt ut i kylarvattenbehållaren. Vi fyllde på den sista litern och det gjorde bara att bilen rök ännu mer. Vattenånga. Temperaturmätaren inne i bilen visade fortfarande inget konstigt. Inget varningslampa lös heller. Inget hade varnat om det här.. Sk-tbil..

Vi visste inte vad vi skulle göra, förbereda som vi INTE var, hahah. Styvfarsan ringe 112 och fick ett nummer till Assistanskåren, 020-912 912. Så vi ringde de och de skulle komma från Södertälje och försöka hitta oss. Jag hade ju GPS i min telefon så vi kunde ge ganska specifik info var vi stod. Vi ringde även de vi skulle besöka och J var snäll och kastade sig i bilen för att hämta oss så vi kunde träffas ändå.

Snälla J har dykt upp med sin leasade bil för att hämta oss.

Diskussionen: Vilken verkstad skulle bilen köras till? De ville ha 3200 för att köra 16 mil (tur och retur) för att köra bilen tillbaks till Västerås. Tillslut bestämdes att bilen skulle lämnas på OK i Södertälje.

På väg dit vi skulle igen..

Vi bjöds på fantastisk god mat och mycket trevligt sällskap. Deras två S döttrar S och J var det också trevligt att träffa.

Utsikten från balkongen. Hammarby Sjöstad.

Gillade den här tavlan. "Stressed? It´s Just Desserts spelled backwards" Värt att tänka på! Att känna stress är ofta något vi drar på oss själva.

J skjutsade oss in till Stockholms central där vi tog tåget hem.

Vi sparade även några kronor på att ta lokalbussen istället för att taxi hem. Har nog inte åka VL på säkert 15 år.. Nu har de fått skärmar i bussarna.

 Vad hände med bilen, Forden?

Den blev skrotad. Det var helt enkelt för mycket jobb att laga. Det fanns ingen kompression. (det konstaterade vi även efter väggrenen) Troligen var det topplockspackningen som gett upp. Styvfarsan är nu tyvärr "förkrossad" över att vara utan bil... En stor omställning för dom.

Strulande bilar..

Styvfarsan och jag skulle åka och besöka hans dotter E (samt hennes döttrar, mamma och man) förra helgen. Jag fick dock onda föraningar när jag fick höra att hans bil kokat dagen innan! När de varit och handlat.. Var det fel på bilen?! Då är det liksom inte lämpligt att köra en längre sträcka. T.ex. Västerås - Hammarby Sjöstad (Sthlm). Det har varit såååå mycket strul med hans bil tidigare, jag vet inte hur mycket reparationer den fått utstå. Och styvfarsen som är pensionär har det knappert med dineros (har alltid levt för dagen utan tanke på framtiden)....
Bilen, en Ford Mondeo från 1995..

Kunde vi inte ta min bil? Njaa.... Min bil var inte i skick att skjutsa någon då jag plockat ut sätena för att göra en roadtrip och kunna sova i bilen.. Trots allt är det lite jobb att återställa bilen. Och vi trodde nog att Mondeon skulle klara biffen..

När det var dags och jag kom till styvfarsan och vi skulle ta Mondeon märkte jag att det var väldigt låg nivå på kylarvatten.. Styvfarsan tyckte dock att det fanns vatten.. Han kom på andra tankar när det gick att fylla över 3 liter vanligt vatten..
Nix, fanns inget vatten, inte ett gott tecken.. Kanske det var därför den kokat härom dagen? Vi tog med ytterligare en liter vatten, och begav oss sedan.. Styvfarsan hade ingen större behållare.. Personligen ville jag ha med mer vatten.. Men så mycket kunde den väl inte läcka? Eller.. ?

Well... Hur skulle det gå?

Stannar till för att köpa en blomma och det finns fortfarande kylarvatten efter påfyllning. Jag tänkte att det går nog..

Kunde notera att det droppade under bilen. Vad göra? Vi ville ju åka till liksom. Styvfarsan trodde det skulle gå bra bara vi fyllde på vätska och hålla koll på motortemperaturen..

Bilen kändes i alla bra att köra, även om jag anade en viss glykollukt i ventilationssystemet..

To be continued...