Storyn om när jag slog till på Previan

Storyn om hur Toyota Previan inhandlades

Jag har ju som kanske bekant varit sugen på att testa ”vanlivet” ett tag nu. Såå Efter MYCKEN research hade jag äntligen kommit fram till några bilalternativ som kändes som om de skulle kunna fungera och vad jag ansåg var rimliga pengar att lägga på denna idé.

En av säljarens mörka bilder.

Helst ville jag ju ha något som gick in i garaget. Det betyder ofta en van runt max 180-190 cm i (vanlig höjd för garage, och en maxlängd på ca 5 meter). Som aspirerande minimalist kände jag att jag inte behövde så stora ytor och ståhöjd fick vara utan under dessa premisser. Hellre att jag kunde låsa in bilen (slippa få den uppeldad?) och kunna jobba på den i inomhus miljö..

En bil som sägs vara pålitlig och passar den storleken är Toyota Previa Mk1 (91-99), möjligen en Mk2 (2000-2006) men eftersom de flesta jag var och kolla på ofta hade gått långt och var alltför rostiga för att passa min smak så gav jag även Volkswagen T4, samt Toyota Hiace en chans. Fast dessa går tyvärr inte in i garaget! Så helst inte. Men även bland VW T4 och Hiaces var det svårt att hitta fräscha objekt. De flesta har gått långt och är ganska dåligt skötta så rost har börjat krypa här där.


En liten resume på vägen mot #vanlife.
Här är en VW T4 som jag budade på men inte fick.

En Previa i Ljungby... som jag missade, eller ska vi säga slapp köpa.. Finns ett inlägg på Previa bloggen också..

En VW T4 från sista årgången 2003 som jag var spekulant på (bra pris, men tyvärr ej servad).
Budade även på en Hiace hos kvarndammen.

Var och tittade på en fullutrustad Previa (med drag!) från 1999 som tyvärr var för rostig.
(Lägger några bilder längre ner på dessa objekt.)

Tillbaks till den röda tråden.. 
Huvudfokuset var i alla fall att hitta en fräsch Previa. Svårt svårt..

Jag kan ju nämna i sammanhanget att jag har hållit ögonen på Blocket i flera år.. och.. när det dök upp en Previa (fr. 1998) som hade gått under 10 000 mil och där det stod att den var i ”nyskick” tändes mina förhoppningar.. This could be it! (enda gruset var väl att den saknade drag och solluckor, men man kan inte få allt)
Att den var dubbelt så dyr som de vanliga Previorna på Blocket gjorde inte så mycket. Jag var beredd att betala lite extra för slippa få en rosthög!
Alltså seriöst, finns det något så tråkigt som att kosta på pengar på en rosthög, nje, tveksamt va? Jag avskyr rost!

Utdrag från annonsen på Blocket.

Det som fick mig varsam var dock annonstexten om att bilen var ”som helt ny” och att den dessutom fanns i en så kallad ”No go-zon” (en av 55 sådana klassade zoner i Sverige). Jag säger inte vilken no go-zon för att vara lite politisk korrekt, hahah.

Det som gjorde mig skeptisk, (vis av tidigare erfarenhet) var inte zonen utan mer att jag varit och kollat på bilar tidigare som sagts vara rostfria och i mycket fint skick och ”bla bla” och dom har visat sig vara riktiga rosthögar. En del människor har ska vi säga en tendens att LJUGA i sina annonser eller ett bättre sätt kanske är att säga att vi ser väldigt olika verklighet...

Nåväl...Jag bestämde mig för att åka och kolla på bilen och chansa på att Previan stod utomhus (adressen hittade genom att söka på telefonnumret). Tanken var att jag skulle kunna åka och titta på den utan att behöva ringa säljaren. Jag menar hur illa kan det egentligen vara i en ”no go-zon” en sen eftermiddag? Ganska illa skulle det visa sig. Jag blev mäkta utstirrad och nästan påkörd av en bil som körde snabbt förbi (i någon slags taktik att skrämma mig antar jag). Det kändes inte tryggt att vara där kan man säga.
Nåväl jag kunde inte hitta bilen så det blev en bomkörning (det här utspelade sig i en annan stad än den jag bor i). Så jag åkte hem igen.

Jag släppte tanken på denna Toyota Previa, men den skulle visa sig ligga kvar på Blocket...
Det gick någon månad och den låg fortfarande kvar på Blocket. Den hade blivit utannonserad ytterligare en gång eftersom det var olika datum på säljes annonsen. Tydligen var det inget sug efter bilen. För dyr för skicket?

Jag skickade iväg ett mail och bad om lite fler bilder. Vad hade jag att förlora? Någon dag senare damp det ner några bilder i min maillåda. Bilderna var tagna i ett inomhusgarage och var mörka, intetsägande. Jag blev inte så mycket klokare av dem.
Jag blev ändå nyfiken igen och började kolla upp om det fanns några skulder på bilen (går att kolla via transportstyrelsen register). Japp den hade en liten skuld (under tusenlappen).
Jag ringde upp säljaren och frågade lite om skick osv. Trots att det var väldigt svårt att kommunicera (dålig svenska) förstod jag att denna person var ärligare än annonsen för nu fanns det lite ytrost och säljaren erkände att den inte var i nyskick.

När jag frågade:
”Det finns en skuld på bilen?” Fick jag till svar:
- Kom hit titta bilen! (samtidigt som han lät lite smått irriterad)

Hmm.. okej tänkte jag, vad har jag att förlora på att åka och titta på den. Egentligen bara lite tid (förhoppningsvis). Jag fick bekräftat att det var bara att komma på eftermiddagen, han skulle vara hemma. Det vara bara att ringa.

Dags att åka till ”zonen” igen.. Kan säga att upplevelsen av no go-zonen inte heller denna gång blev bättre.. creepy ställe.. där man inte känner sig välkommen..
Väl på plats utanför säljaren bostad, ringde jag igen.. Han var inte hemma. Det skulle ta någon timme innan han kunde komma.. Suck!
Hmm, ska jag verkligen vänta tänkte jag. Han sa att han skulle ringa sin son och höra om han hade tid att visa mig bilen.

Några minuter senare träffade jag hans son och yngre broder som visade mig bilen. De visade sig vara trevliga och hjälpsamma. Jag visades bilen i ett garage och vi tog även en provtur med bilen. De studerade mig noga när jag undersökte bilen. Kände mig utstirrad igen, hahah. Den gick som den skulle, även om bromsarna kändes lite ”matta”.

Bilen var ju naturligtvis inte i någon nyskick, men den var fräschare än andra Previor jag tittat på. Så den kändes ändå relativt OK. Bilen hade bara dryg 9700 mil, och någon sådan lågmilad Previa har då jag inte sett i min jakt på dessa.. Lite besviken att den inte var i bättre skick blev jag, men skulderna var trängselavgifter som lovades att betalas av säljaren.

Jag prutade någon tusenlapp och bestämde mig för att slå till. Det går inte att vela hela livet, ibland måste man agera. Det här har ju varit lite av en dröm att testa på.. Vanlife here I come!

Jag tänkte på orden från Robin Sharma, från en vlog video jag nyss sett.
Där Robin just har avslutat sin löptur och finner sig ödsligt ensam mitt i en stad tidig morgon. Han pratar om ”5 am Club” och om att ha en morgon rutin som får människan att nå sina mål.

”I could have made excuses, you can have made excuses, but ideation without execution is delusion. Get your dreams done!” – Robin Sharma

Just det, get your dreams done!

Jag betalade bilen kontant. Vi kan väl säga att det kändes lite olustigt att stå med kontanter och fiffla utanför en trappuppgång då säljaren inte verkade öppen för att släppa in mig i sin lägenhet. Men vi blev inte rånade... Dock ska jag ge säljaren och hans söner en eloge, de gav gott förtroende. De hade kört två gånger till Irak med sådana här Previor, inte denna dock. Den hade de bara ägt några månader. Säljaren sa att han älskade dessa bilar, att han köper dem ibland, men att han redan hade en lastbil och behövde något mindre till sin son.

Jag sa hejdå och körde därifrån. Jag stannade vid en mack, kollade nivåer, tankade upp bilen och bilfärden hem på drygt 10 mil gick utan problem.. Det var en bra start!

Var och tittade på denna fullutrustade Previa med dubbla soltak. Tyvärr för rostig för att man skulle slå till.

Den hade även kylbox, snurrbara stolar, automat..

... och till och med utrustad med drag!

Det här var Toyota Previan i Ljungby. Den hade just blivit såld så jag slapp fundera på om det var något för ha... Den var rätt sliten och det läckte något under bilen.

Rosten härjade fritt på bakluckan bland annat.

Den här budade jag på, fanns som nätauktion. Vi var och tittade och provkörde den, men det var rätt mycket jobb. Lät den gå till någon annan. Går definitivt inte in i ett vanligt garage...

..fast det hade säkert varit uppskattat med ståhöjd.. :)