Nytt år, nytt nyårslöfte.. Behöver du verkligen det?

God fortsättning på det nya året..

Som så många andra andra har jag en tendens att sitta och köpa prylar på nätet. Planera projekt och utrustning.. tillfredställa korta dopamin kickar..
Men...
Jag har som nyårslöfte bestämt mig för att inte starta en massa nya projekt detta år.
-Varför?
Jo för alla projekten (som oftas görs i någon god ansats för framtiden) ändå ger en väldans massa prylar och samtidigt har alla projekten tagit mycket tid och felprioriteringar har uppstått. Dessutom verkar jag bli orolig och rastlös av mitt mål om att bli med mindre prylar när allt går åt helt fel håll och ger då någon slags ångest.. Nåväl.. Får se hur det går.

Hur går det själv? Gjort något nyårslöfte? :)

Det här en bra bild jag ska sätta upp hemma!

Sen hittade jag även ett spännande citat i boken "Everything That Remains", det kommer från Joshua Becker:

“There is more joy and fulfillment in pursuing less than can be found in pursuing more.”

Julen firades sedvanligt uppe i Sälen (med släkt och vänner), och det var så fint där uppe. Ett riktigt vinterlandskap!

Sälens vinterlandskap

Fina promenader i vinterlandskap!

Äppelpaj åts till efterrätt under julledigheten.. 

Vad mer:
Fler som är intresserade av prylar.. Vissa äldre Toyotor är tydligen fortfarande populära, inte bara hos mig. Jag fick följande brev, gällande min Previa, men säljer inte..

Inte bara ett brev, fick ett från en annan bilfirma också, tror denna låg i Vellinge.

Ambitiösa: "Vilken Tid Som Helst" :-)

Vanlife i en Previa - ett par bilder

En underbar tid, fri och ledig. Få problem = Har det hur bra som helst. Hoppas ni andra har det också!

Dagen D - Hämta husvagnen

Är och hämtar husvagnen i Sjösa. Är lite nervigt... kommer det att fungera?

Vet inte status på husvagnen, kommer den gå att dra? Fungerar lysen osv. Den var visserligen besiktad, men man vet aldrig.
Är tv-antennen rätt nerfälld för transport etc.. Vad mer behöver man tänka på??!

Några frågetecken inför flytten..

• Kopplingen känns inte OK på vanen, har börja hugga och vibrera främst på ettans och backens växel... (kommer den hålla..?)
• Nytt drag installerat (kommer de fungera?.., hur beter sig husvagnen)
• Elen till draget hoplappat av undertecknad. (visserligen testat lysena och blinker på en släpkärra men verkar vara fler lysen på denna vagn, håller säkringar?)
• Sommardäck på husvagnen (vad räknas som vinterväglag? Vad säger polisen?)

Min andra husvagn. Den första var mkt mindre (och därmed mer lättdragen)
..

• Och.. hur klarar vanen att dra så stort ekipage, kommer den orka i uppförsbackarna?

... to be continued..

Har lyckats baxa ut husvagnen utan att köra in i hangaren.. So far so good..

Lysena på vagnen lyser, kommer säkringarna hålla?

Längtar till sommarens äventyr..

Vintern känns bara som något som ska passeras.. föredrar helt klart värme.

Jo, vad mer? Köpte husvagnsspeglar till Francisco i veckan! Man klämmer fast dem på de ordinarie backspeglarna.

Kan justera längden på "pinnen" för att kunna köra breda ekipage.

Näh, så här ska de väl ändå inte sitta? :)

Framsteg med Francisco

Dåligt med inlägg, men livet är rätt fullt upp när man fortfarande springer i ekorrhjulet..

Hur går det med minivanen då? Jo det rör på sig. Fick möjlighet att testa min installation av dragkrok och dess el som jag gjorde färdigt ute i kylan. Kunde låna en släpkärra och testköra lite.. Francisco leverera! Japp, det fungera! Wihooo! Det gick jättebra att dra den lilla släpkärran, märktes knappt. Enda problemet är väl att kopplingen börjar känns väldigt dålig i bilen och den skakar mycket när man startar på ettans växel eller backar.. Tänk att det aldrig kan vara bra... Prylar kräver arbete..

Nåväl! Steg för steg tar vi oss närmare den målbild som funnits ett tag..



Francisco kan nu dra 1600 kg och den grundläggande elen fungerar. Testar att köra runt och försöka komma ihåg hur det var att backa med släp. Tack och lov kommer känslan tillbaka ganska snabbt. I lumpen hade jag militärt körkort för lastbil med släp, så får köra militära lastbilar, men inte civila.. Det är som vanligt logiskt i vårt samhälle.. :-). 

Förövrigt kanske ni har märkt att mina "In & Out" inlägg har slutat komma. Men så icke verkligheten. Det har kommit in en hel del prylar, men nu på sistone har jag återigen rensat brutalt och försökt sälja lite. Men man orkar helt enkelt inte sälja allt.. Tar för lång tid om man ska komma framåt. Det handlar om att "make Peace with your decisions". Om att lämna det förgångna..

Finns lite planer på att tvinga mig själv till "downsizing" i framtiden så ju mer jag kan rensa bort, desto lättare sen.. Men jag kämpar verkligen med den här biten! Puh. För vissa kanske det är väldigt lätt att göra sig av med saker, men så är icke fallet hos undertecknad. Så... därför gäller det att vara väldigt försiktig med allt som man skaffar.

Framförallt inte lyssna på alla råd man får. :-)

Lite bakgrund kring bilen Toyota Previa

Ett inlägg för bilintresserade! :-) Japp.. försöker verkligen vara breda på den här bloggen.. ;-)

Den här gången handlar det om Franciscos historia..

1990 lanserade Toyota världens första mittmotor MPV (Multi Purpose Vehicle), Toyota Previa. För er som inte är så motorkunniga innebär detta att motorn inte sitter under framhuven utan mer "mitt i bilen".

Namnet Previa härleddes från det italienska ordet "previdenza", vilket innebär försyn eller framsynthet/förutseende.


Bilen är designad av Tokuo Fukuichi och David Doyle (patent registrerat 24 December 1987). Tokuo är nu global chef för systervarumärket Lexus. Ingenjörerna konstruerade alltså en fantastisk bil.

Previas kallas ofta kärleksfullt för "äggvans", "ägg", eller till och med "The Spaceship", på grund av sin form.

Motorn placerades lutande i en 75 graders vinkel. Den är på 132 hkr och cylindervolymen är 2,4-liters (16v med dubbla kamaxlar). bränsletanken ligger under golvet och bakom framaxeln ligger alltså motorn som driver bakhjulen (bakhjulsdrift, det finns även fyrhjuldriftvarianter). Detta gjorde det möjligt Toyotas ingenjörer att optimera viktfördelning, och därmed säkerställa en låg tyngdpunkt samtidigt som vi fick ett plant golvutrymme inuti vilken man kunde montera framsätena. Man sitter relativt högt och har en bra utsikt i Previan.

Fläkt, alternator och bromsoljabehållare placerades under "huven". Motorn drev en axel som skötte fläkt, AC mm (även känt som SADS, Supplementary Accesory Drive System).

.

Källa och bilder:
http://blog.toyota.co.uk/history-of-the-toyota-previa

Hur går det med Previan?

En liten update om vad som händer med Francisco (ja, han har blivit döpt), Previan. Det har varit mycket meck med den, dels har jag monterat ett drag på den (ej helt klart med elen). Men det som tagit den mesta tiden är att laga rost. Lära sig svetsa ihop något som förhoppningsvis håller några år.

Det har varit en massa annat meck med bilen också och förnärvarande är jag lite trött på all tid den tar. Men så är det när man tar dåliga beslut. You gotta live with them sometimes..

Det är vår och Francisco får komma ut från garaget.

Har hissat upp bilen för att kunna komma åt bättre.

Mina tjusiga svetsningar. Gjorde plåten själv med tips från fantastiska smeden Staffan.

Stort tack till Staffan som varit ett stort stöd vad gäller Fransisco. Här syns lite nya plåtar som svetsas fast på insidan av hjulhus.

Vad händer? Vad beror frånvaron på bloggen på...

.

Well

Jag har hjälpt styvfarsan att flytta, det har tagit mycket tid av den lilla ledighet man har.

I övrigt har skåpbilen givit mig massa arbete. Jag kallar den för ett "projekt".. Previan var tyvärr inte i så bra skick som jag hoppats. Den kräver därför massa arbete för att kunna hålla igång. Kanske skriver jag ett inlägg om rosten som hittats.. Bilen har gett mig problem kan man säga, och det känns även lite jobbigt att gå emot minimalismtänket, men det finns en plan som gör detta projekt en väg framåt. Projektet har inneburit att det kommit in väldigt mycket prylar. Tyvärr är det ofta så med projekt. De kräver sina prylar. Det känns inte heller så bra att ha två bilar när man egentligen bara har behov av en..

En annan anledning till att jag inte är så aktiv på bloggen är att jag inte tycker den ger så mycket tillbaka. Inte i den mån jag hoppats i alla fall. Vi får se hur det blir framöver, om jag lägger mer krut på annat i stället för bloggen.

Ett förråd till en Hoarder? Såg detta när jag flyttade F's grejer. Går ju inte att öppna dörren utan att en massa cykeldäck ramlar ut.

Att organisera sina prylar på den här nivån är tecken på en maxad hoarder. Den/de  här kommer finna det mycket svårt att flytta och så vidare. Troligen är lägenheten också rätt full av prylar.

Toyotan var mer rostig än jag trodde. Började peta lite på en bubbla och vips visade det sig att rosten kom inifrån. Detta måste lagas.

Tyvärr har jag inte heller kunna träna så mycket som jag vill (pga av tidsbrist), och det får antagligen konsekvensen att det blir lite sämre beslut.

Tjarrå!.

Storyn om när jag slog till på Previan

Storyn om hur Toyota Previan inhandlades

Jag har ju som kanske bekant varit sugen på att testa ”vanlivet” ett tag nu. Såå Efter MYCKEN research hade jag äntligen kommit fram till några bilalternativ som kändes som om de skulle kunna fungera och vad jag ansåg var rimliga pengar att lägga på denna idé.

En av säljarens mörka bilder.

Helst ville jag ju ha något som gick in i garaget. Det betyder ofta en van runt max 180-190 cm i (vanlig höjd för garage, och en maxlängd på ca 5 meter). Som aspirerande minimalist kände jag att jag inte behövde så stora ytor och ståhöjd fick vara utan under dessa premisser. Hellre att jag kunde låsa in bilen (slippa få den uppeldad?) och kunna jobba på den i inomhus miljö..

En bil som sägs vara pålitlig och passar den storleken är Toyota Previa Mk1 (91-99), möjligen en Mk2 (2000-2006) men eftersom de flesta jag var och kolla på ofta hade gått långt och var alltför rostiga för att passa min smak så gav jag även Volkswagen T4, samt Toyota Hiace en chans. Fast dessa går tyvärr inte in i garaget! Så helst inte. Men även bland VW T4 och Hiaces var det svårt att hitta fräscha objekt. De flesta har gått långt och är ganska dåligt skötta så rost har börjat krypa här där.


En liten resume på vägen mot #vanlife.
Här är en VW T4 som jag budade på men inte fick.

En Previa i Ljungby... som jag missade, eller ska vi säga slapp köpa.. Finns ett inlägg på Previa bloggen också..

En VW T4 från sista årgången 2003 som jag var spekulant på (bra pris, men tyvärr ej servad).
Budade även på en Hiace hos kvarndammen.

Var och tittade på en fullutrustad Previa (med drag!) från 1999 som tyvärr var för rostig.
(Lägger några bilder längre ner på dessa objekt.)

Tillbaks till den röda tråden.. 
Huvudfokuset var i alla fall att hitta en fräsch Previa. Svårt svårt..

Jag kan ju nämna i sammanhanget att jag har hållit ögonen på Blocket i flera år.. och.. när det dök upp en Previa (fr. 1998) som hade gått under 10 000 mil och där det stod att den var i ”nyskick” tändes mina förhoppningar.. This could be it! (enda gruset var väl att den saknade drag och solluckor, men man kan inte få allt)
Att den var dubbelt så dyr som de vanliga Previorna på Blocket gjorde inte så mycket. Jag var beredd att betala lite extra för slippa få en rosthög!
Alltså seriöst, finns det något så tråkigt som att kosta på pengar på en rosthög, nje, tveksamt va? Jag avskyr rost!

Utdrag från annonsen på Blocket.

Det som fick mig varsam var dock annonstexten om att bilen var ”som helt ny” och att den dessutom fanns i en så kallad ”No go-zon” (en av 55 sådana klassade zoner i Sverige). Jag säger inte vilken no go-zon för att vara lite politisk korrekt, hahah.

Det som gjorde mig skeptisk, (vis av tidigare erfarenhet) var inte zonen utan mer att jag varit och kollat på bilar tidigare som sagts vara rostfria och i mycket fint skick och ”bla bla” och dom har visat sig vara riktiga rosthögar. En del människor har ska vi säga en tendens att LJUGA i sina annonser eller ett bättre sätt kanske är att säga att vi ser väldigt olika verklighet...

Nåväl...Jag bestämde mig för att åka och kolla på bilen och chansa på att Previan stod utomhus (adressen hittade genom att söka på telefonnumret). Tanken var att jag skulle kunna åka och titta på den utan att behöva ringa säljaren. Jag menar hur illa kan det egentligen vara i en ”no go-zon” en sen eftermiddag? Ganska illa skulle det visa sig. Jag blev mäkta utstirrad och nästan påkörd av en bil som körde snabbt förbi (i någon slags taktik att skrämma mig antar jag). Det kändes inte tryggt att vara där kan man säga.
Nåväl jag kunde inte hitta bilen så det blev en bomkörning (det här utspelade sig i en annan stad än den jag bor i). Så jag åkte hem igen.

Jag släppte tanken på denna Toyota Previa, men den skulle visa sig ligga kvar på Blocket...
Det gick någon månad och den låg fortfarande kvar på Blocket. Den hade blivit utannonserad ytterligare en gång eftersom det var olika datum på säljes annonsen. Tydligen var det inget sug efter bilen. För dyr för skicket?

Jag skickade iväg ett mail och bad om lite fler bilder. Vad hade jag att förlora? Någon dag senare damp det ner några bilder i min maillåda. Bilderna var tagna i ett inomhusgarage och var mörka, intetsägande. Jag blev inte så mycket klokare av dem.
Jag blev ändå nyfiken igen och började kolla upp om det fanns några skulder på bilen (går att kolla via transportstyrelsen register). Japp den hade en liten skuld (under tusenlappen).
Jag ringde upp säljaren och frågade lite om skick osv. Trots att det var väldigt svårt att kommunicera (dålig svenska) förstod jag att denna person var ärligare än annonsen för nu fanns det lite ytrost och säljaren erkände att den inte var i nyskick.

När jag frågade:
”Det finns en skuld på bilen?” Fick jag till svar:
- Kom hit titta bilen! (samtidigt som han lät lite smått irriterad)

Hmm.. okej tänkte jag, vad har jag att förlora på att åka och titta på den. Egentligen bara lite tid (förhoppningsvis). Jag fick bekräftat att det var bara att komma på eftermiddagen, han skulle vara hemma. Det vara bara att ringa.

Dags att åka till ”zonen” igen.. Kan säga att upplevelsen av no go-zonen inte heller denna gång blev bättre.. creepy ställe.. där man inte känner sig välkommen..
Väl på plats utanför säljaren bostad, ringde jag igen.. Han var inte hemma. Det skulle ta någon timme innan han kunde komma.. Suck!
Hmm, ska jag verkligen vänta tänkte jag. Han sa att han skulle ringa sin son och höra om han hade tid att visa mig bilen.

Några minuter senare träffade jag hans son och yngre broder som visade mig bilen. De visade sig vara trevliga och hjälpsamma. Jag visades bilen i ett garage och vi tog även en provtur med bilen. De studerade mig noga när jag undersökte bilen. Kände mig utstirrad igen, hahah. Den gick som den skulle, även om bromsarna kändes lite ”matta”.

Bilen var ju naturligtvis inte i någon nyskick, men den var fräschare än andra Previor jag tittat på. Så den kändes ändå relativt OK. Bilen hade bara dryg 9700 mil, och någon sådan lågmilad Previa har då jag inte sett i min jakt på dessa.. Lite besviken att den inte var i bättre skick blev jag, men skulderna var trängselavgifter som lovades att betalas av säljaren.

Jag prutade någon tusenlapp och bestämde mig för att slå till. Det går inte att vela hela livet, ibland måste man agera. Det här har ju varit lite av en dröm att testa på.. Vanlife here I come!

Jag tänkte på orden från Robin Sharma, från en vlog video jag nyss sett.
Där Robin just har avslutat sin löptur och finner sig ödsligt ensam mitt i en stad tidig morgon. Han pratar om ”5 am Club” och om att ha en morgon rutin som får människan att nå sina mål.

”I could have made excuses, you can have made excuses, but ideation without execution is delusion. Get your dreams done!” – Robin Sharma

Just det, get your dreams done!

Jag betalade bilen kontant. Vi kan väl säga att det kändes lite olustigt att stå med kontanter och fiffla utanför en trappuppgång då säljaren inte verkade öppen för att släppa in mig i sin lägenhet. Men vi blev inte rånade... Dock ska jag ge säljaren och hans söner en eloge, de gav gott förtroende. De hade kört två gånger till Irak med sådana här Previor, inte denna dock. Den hade de bara ägt några månader. Säljaren sa att han älskade dessa bilar, att han köper dem ibland, men att han redan hade en lastbil och behövde något mindre till sin son.

Jag sa hejdå och körde därifrån. Jag stannade vid en mack, kollade nivåer, tankade upp bilen och bilfärden hem på drygt 10 mil gick utan problem.. Det var en bra start!

Var och tittade på denna fullutrustade Previa med dubbla soltak. Tyvärr för rostig för att man skulle slå till.

Den hade även kylbox, snurrbara stolar, automat..

... och till och med utrustad med drag!

Det här var Toyota Previan i Ljungby. Den hade just blivit såld så jag slapp fundera på om det var något för ha... Den var rätt sliten och det läckte något under bilen.

Rosten härjade fritt på bakluckan bland annat.

Den här budade jag på, fanns som nätauktion. Vi var och tittade och provkörde den, men det var rätt mycket jobb. Lät den gå till någon annan. Går definitivt inte in i ett vanligt garage...

..fast det hade säkert varit uppskattat med ståhöjd.. :)

Happy camper?

Så var det gjort. Ett steg på vägen att testa det som jag sista tiden funderat på. Måste få veta. Ibland kan man bara göra. Learning by doing.
Vad har jag gjort?
 Jag har köpt en stor bil, en minivan, En Toyota Previa från 1998. Och jag vet ärligt inte om jag har gjort rätt. För mig känns konstigt och läskigt att köpa på sig stora saker. Jag blir stressad av det av någon anledning. Någon slags förändring.. Underligt hur man fungerar. I alla fall nu var det gjort. Nu var man med två bilar igen.. Onödigt (och krångligt). Och jag har redan åkt på parkeringsböter på den ena, suck.

Bilen saknar drag, men tanken är att den ska utrustas med detta.

I övrigt har jag varit sjuk, men har ändå pallrat mig till arbete. Det har varit en tuff vecka och jag har känt mig orolig. Tror jag blir påverkad av mörkret, hoppas på gladare tongångar nästa gång.
Over and out