2018-08-03

Följa hjärtat eller intellektet?

Intressant samtal om mening med Aron Flam och Petre Mede i podcasten Dekonstruktiv Kritik.

Det finns ju många som säger "följ ditt hjärta" därute. Jag har själv tänkt väldigt mycket på det där hur man ska göra. Följa sitt hjärta eller följa intellektet. Jag är numera inne mer på att tänka igenom det som görs och vart jag vill komma. Att följa sitt hjärta är mer att följa känslan (den ganska ibland ganska momentana). Men en känsla kan också långvarigt kännas rätt och då blir det en del av intellektet att försöka ta sig dit.


Nedan från avsnittet "ARON FLAM DEKONSTRUKTIV KRITIK PETRA MEDE 1"
31:55
Jag tycker ju att skrattet är intellektuellt och gråten är känslomässig.” - Aron Flam 
33:00 ”Musik för mig går rätt in i hjärtat. Det är därför han letar efter dom där triggerserna som får honom att gråta, medans skämt, de kan också leta sig in i hjärtat, men jag tycker det måste ta omvägen via hjärnan.” – Aron Flam
35:25
Aron ”Alltså folk säger så hära: ”du måste lita på din magkänsla”, ”gå på känslorna”."
Petra Mede: "Nej aldrig säger jag. Nej, nej, det har jag gjort, nehne, nehnee.” 
Aron: ”Alltså det kanske funkar för vissa som har ett välbalanserat känsloliv. Men för mig funkar det inte alls. Varenda gång i livet, som jag inte har tänkt till, så går det åt helvete.” 
Petra Mede: ”Där, underskrivet Petre Mede. Exakt, de, de.. jag vill inte ge råd men är det något råd jag kan ge uti etern så är det verkligen, lyssna, den här jävla magkänslan är ju fullkomligt livsfarlig. Helt idiotisk. Mina, precis mina verkligen livsavgörande val har skett med någon magkänsla och det har ju varit helt galet.
38:55
Så här är det, jag kom väl fram till någon gång att universum är helt meningslöst. Jag tänkte, hur ska jag kunna känna att det är meningsfullt. Och enda jag kunde komma på var att skapa mening. Och mening för mig var ju text. Därför att böcker och serier och film, och berättelser, de hade gett mig känslan av mening i högre utsträckning än något annat i livet.
39:10 ”Det är ju fortfarande så att det är meningslöst, det spelar ingen roll hur mycket mening jag känner. Det finns ingen mening i universum, tror jag. Jag tror universum ställer sig helt kallt.
Men man kan ju också se det som att ja men om det inte finns någon universell mening, då är ju marknaden för mening, att skapa mening, den är ju enorm. Det måste ju finnas en enorm efterfrågan på meningsskap.
” – Aron Flam
//Petra skrattar och menar att skapa ”upplevd mening” är det hela samhället går ut på//
Ja det är väl precis det som hela samhället bygger på.
39:55 ”Antingen mening eller flykt från bristen på mening.” – Aron Flam
41:00 ”För oss är det känslan av att skapa mening i våra projekt.” – Aron Flam (eftersom vi inte tror på någon högre makt)
41:25 ”Medans Nietzsche säger ju att om man kan skratta åt allt, inklusive sig själv, allt man tror på. Då har man nått den högsta formen av insikt.” – Aron Flam

41:50 ”Alltså humor kräver ju en enorm distans. Och tragedi kräver ju tvärtom, en extrem närhet.” – Aron Flam
//Aron berättar att han håller det som ideal att inte vara så känslostyrd (numera)//
46:00
Petra: ”Som många intellektuella håller som ideal, eller?” 
Aron: ”Ja, jag tror det. Men det är väl så att ju mer man fostrar sitt intellekt och utvecklar det, desto, på nått sätt så //Petra avbryter Aron //. ” 
Petra: ”Desto mer värderar man det?” 
Aron: ”Ja. Det blir så. Man lägger ju ner möda på det. Och har man svårt att hantera sina känslor så kanske man utvecklar ett lätt förakt för dom. Speciellt om dom leder en fel konsekvent.
//Om det är bra eller dåligt att vi män är i kontakt med våra känslor, något som Christoffer (som kan gråta) och Petter tydligen diskuterat //
47:35 ”Jag tror att det måste finnas ett skäl till att vi män uppfostrats i generationer till att kontrollera våra känslor. Det är ju för att vi är byggda för aggression. Ska vi vara irrationella OCH aggressiva? Det är ju en jättedålig kombo!” – Aron Flam
48:00
Man kan inte säga att känslor är goda bara per definition. Att det är bra att liksom ”vara kontakt med sina känslor” liksom. Det är inte bra alls tror jag. Ta till exempel ”Respektera din far och din moder”, det är ett av de tio budorden. Det hade ju inte behövts skrivas ner om det var så att man automatiskt kände kärlek och respekt för sina äldre. Att mörda är fel, det är ju ett budord, dom skrev ner det.” 
Petra: ”Det behövdes skrivas ner för att människor ville göra det. Ja, just det, okej. Så då kan man säga att alla rättssystem är bara ett sätt att hindra människans impulser.” 
Aron: "Ja, många eller dom flesta impulser. Plus att vissa rättssystem har ju gjort undantag för impulser. Det franska till exempel som hade ”Crime passionnel”, hette det så? Att man fick mörda, att det var okej att mörda någon om du var svartsjuk liksom. Det vi kallar för kvinnovåld idag, eller våld mot kvinnor. Det var lagligt i Frankrike.
* Crime passionnel är en fransk kriminologisk term för brott som begås i svartsjuka, i synnerhet mord på en otrogen make eller maka. Äldre rätt i flera länder tillät en make att döda hustrun om hon var otrogen.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar