Björksopp, tegelsopp och Apelsinsopp kärt barn har många namn

 

Resultatet av en enda apelsinsopp / björksopp.

Det är svamptider och man ser många som är ute i skogen och letar nu. Hittade bara en fräsch mindre Apelsinsopp på en promenad och jag tänkte visa hur jag tillaga den. Förövrigt pratade jag med en annan herre i skogen som kallade Apelsinsoppen för "Stensopp". Jag blev lite osäker på om de kallades för Stensopp också så jag sa inget, men Stensopp är en annan svamp. Som jag förövrigt också tror jag såg.
Apelsinsoppen / Björksoppen fanns det flera av men dom var rätt maskätna (ja skalbaggar gillar också denna svamp). Se till att koka / steka björksoppen väl, det finns en del rapporter att folk blivit dåliga i magen.
Jag har tidigare skrivit om just Apelsinsoppen (Leccinum versipelle) här.

Så här ser Apelsinsoppen / Björksopp / Tegelsoppen ut.

Leccinum versipelle, det latinska namnet, också känd som "Boletus testaceoscaber" eller "the orange birch bolete" om vi ska försöka vara lite internationella. :)

Lite mossa hade växt ovanpå, men borsta bara bort det.

Stjälken skalades av. Och sen hacka ja toppen för sig.

Chop it all together

Valde att steka på 5:an med olivolja..

Sen tillsattes ca 1,5 dl vatten som det hela fick koka i.

Kokade minst en kvart, vattnet kokar bort med tiden så fick fylla på med en halv deciliter. Testade att inte smaksätta med något övrigt och det hela blev ganska smaklöst. Kanske kokade lite för länge..

Tillreda Apelsinsopp

Apelsinsopp, rapsolja och mjölk. Thats it! Kan man
kalla det för en svampstuvning? Who knows..

Den här veckan har jag lärt mig känna igen ytterligare en svamp som går att äta! (Tack Sylvia!). Det är nämligen Apelsinsoppen, den kallas tydligen även för Tegelsopp och är en trevlig släkting till Karl Johan. Den har även kallats för orange björksopp av vissa. Förövrigt visar vissa studier visar på att svamp är bra för att förebygga cancer (källa: Joel Fuhrman, (tänkte skriva ett inlägg om hans idéer)).

Tänkte i alla fall visa hur jag gjort. Det är första gången jag tillreder Apelsinsopp. Ta det med en nypa salt, men gott blev det i alla fall!

Här växer två mindre Apelsinsoppar! Dessa lät jag stå kvar. Dom får växa till sig lite till. Ovansidan ser ut som en apelsin, orange. Dom är ganska lätta att känna igen när man väl lärt sig.

Dagens körd av  lunchpromenad i skogen: Två stycken gav jag bort till kollegan Sylvia, det är hon som lärt mig allt om denna svamp!

Tydligen ska man skala av det yttre skiktet på stjälken.

Sen knixa av stjälken vid toppen. Jag försökte även skära bort lite små hål, men det ser ju för taskigt ut. Den blir mörkt ganska omgående. Stjälken skivas sen i lagom bitar.

Jag skivade även upp toppdelen av svampen, i ett försök att se om det fungerade att torka. Apelsinsoppen har nog dragit till sig mer fukt än säg kantareller och tar därför längre tid att torka.

Här ett försök med bunke, en sil och fönstersol. Funderade på att sätta en kupevärmare undertill, men kom aldrig så långt. Annars sägs det fungera att köra ugnen på 150 grader och med öppen lucka (för att torka alltså). Temperaturen ska inte bli högre än 50 grader i svampen har jag för mig jag läste någonstans.

Jag tröttnade på torkproceduren och bestämde mig för att steka i ordning svampen när jag kom hem efter träning. Först hög värme och sen snart ner på betydligt lägre "puttravärme" ett längre tag. Svamp ska stekas ganska länge sägs det. Jag körde en kvart och det blev bra. På bilden har jag hällt på lite mjölk, men det kokar bort ganska snabbt då jag saknar lock till stekpannan. (nästa gång tog jag en kastrull och stekte i, det blev bättre eftersom jag då hade lock)

Svampen blev serverad med pasta i brist på annat. :) Gott!

 Riktigt gott är det, svampen har en klar smak och det gillar jag! Soppen är godast när den är fräsch och toppen har en apelsinfärg. Det känns bra att äta av det som växer i skogen och inte är processat! Ja, jag har sagt det förr. Tål att upprepas. :)