Jag fortsätter babbla om prylar för jag behöver skriva av mig, så jag kan gå tillbaka och titta på dessa tankar en dag när jag behöver guidning. (jag har ju knappt några läsare som hittat på siten, så det blir lite som en dagbok).
Under dom senaste dagarnas rensning har jag tittat och funderat på prylarna jag hittar (som jag till och med glömt bort att jag hade) och insett att temat är: "aldrig använt". Pryl efter pryl som jag går igenom är aldrig ens använda. Whats up with that?
Visst jag kan lätt erkänna att jag hellre handlar lite extra än att behöva åka iväg mitt i ett "projekt" och behöva handla saker som saknas (det är ofta stängt etc). Man tappar momentum, det tar tid etc. Men många av mina projekt har jag ju inte ens påbörjat så att säga. Och visst grejerna "är bra att ha", speciellt i ekonomisk depression eller något annat som kan slå till och göra livet surt.
Jag funderar vidare.. Kanske är det till och med så att jag har ett beroende av att köpa ditt och datt? Jaa jag kanske är en shopolist? Om jag inser att jag har problem så kan jag ju göra något åt det, right?
Nu är inte jag någon som shoppar upp alla mina pengar, nej så illa är det inte, men jag måste säga att det blivit en massa prylar som är tänkt för någon sak i framtiden. Useless stuff helt enkelt. Jag dras med i något sug som känns vettigt för stunden. "Jag måste ju leva lite", prestige, statustänk etc.. Någon som känner igen sig?
Jag inser allt mer hur lite saker jag egentligen behöver och för varje låda jag bär och kastar, så känner jag ett uns lättnad i mitt bröst.
Jag har därför bestämt mig för att skriva ner följande livsregler som hjälp i framtiden:
- Jag ska aldrig mer köpa saker i syfte att samla, även om det är bra saker såsom kvalitetscyklar eller något annat som faktiskt är funktionellt.
- Jag ska i största mån undvika nya intressen i framtiden som kräver mycket eller stora prylar.
- Jag ska bara köpa prylar när det finns ett aktuellt behov (och prylen behövs nu). Även om jag kan göra en bra deal betydligt tidigare.
