Att göra sig av
med prylar (och få något betalt) är jobbigt!
Detta är en bra
påminnelse att inte skaffa sig så många prylar!! Som ni vet är jag är numera en aspirerande minimalist.
Jag kan ta några
exempel. Jag la ut en amatörradio på Tradera. En köpare som heter Karl Evert
vann auktionen. Jag fick dock aldrig betalt. Dels tog det tid att kolla om det
dykt upp 115 kr på mitt konto. Dels tar det tid att skicka mail, som man aldrig
får något svar på. Jo jag fick ett svar att han kollade bara emailen en gång i
veckan. Jag ringde även hans mobilnr och läste in ett meddelande på hans
svarare. Men inte fick jag betalt för det. Så det resulterade i att det blev
negativt omdöme för Karl Evert (vilket jag även påpekade i ett mail till honom
innan jag gjorde). Jag var inte den enda han fått negativt omdöme av.. Av tre köp som
Karl Evert gjort var två negativa.
Så jag startade
om auktionen (fick givetvis betala de Traderaavgifter som säljaren ska vid en
försäljning, trots att inget blivit sålt). Och häromdagen gick auktionen ut igen. OCH TROR NI INTE ATT SAMMA
STOLLE har vunnit auktionen igen?!?Karl Evert igen! BLIR SÅ TRÖTT. Jag har
hittills inte fått betalt den här gången heller. Idag ringde jag upp Tradera
och frågade om dom inte kunde spärra denna typ av köpare, eller att dom kunde spärra honoms konto eller något?.. Dom tackade för att jag gjorde
dom uppmärksammade dom på knasiga användare och skulle kontrollera denna Karl Evert lite noggrannare.
Jag fick även veta att jag själv kan spärra vissa alias från att bjuda på mina
auktioner. Bra där! Den funktionen ska jag använda!
Vad mer. Jo jag
håller ju på och försöker sälja min bil, en Liten Kia. Annonsen kosta 165 kr
på Blocket och hittills har det resulterat i tre kontakter. Två stycken har börjat med att
fråga:
”Finns bilen kvar”
-Joo annars
skulle jag ta bort annonsen liksom..
Den tredje
kontakten (Joseph) var kort och koncis:
” Mitt
Bud 4k
”
Bud är alltid
välkommet. Jag kontrade med att jag säljer den inte för lägren än 5 k exklusive
stereo. Inget svar (e-postkonversation).
Två personer (Leo
och hans kompis) har kommit och tittat på bilen. Det var Leo som hjälpte sin
kompis att hitta en bil. Första kontaken via telefon, då fick jag nästan en
utskällning för att jag var så svår att få tag i! Sen blev jag domderad av Leo ”att
jag skulle vara hemma hela dagen va”. Nej svarade jag. Jag ska iväg framåt sen
eftermiddag sa jag. Till svar fick jag att han kunde komma om en halvtimme bara
han fick tag i sin kompis. Det fick han. Jag blev utkommenderad på parkeringen
när dom kommit. Leo ringde och sa Typ:
”Kom Ut på
parkeringen NU!”
Leo verkade van
att ”bossa”. Jag gick ut med alla handlingar, såsom instruktionsbok,
besiktningspapper mm.
Jag möttes av Leo
som verkade vara ett pizzabud som ställt sin lilla bil tvärs över parkeringen,
så grannbilen inte kom ut (plus de bilar som står i garaget mitt emot). Det
visade sig att hans kompis inte kunde ett ord svenska, så det blev mycket
ashlambadlasha prat. Sen ville Leo provköra bilen. Hans kompis som var den som
eventuellt skulle köpa bilen behövde inte följa med. Leo bestämde. Jag fick mig
en snabb åktur (medans hans bil fortfarande stod på tvärs på parkeringen), Leo
pressade min lilla bil lite hit och dit och höll inga hastighetsbegräsningar.
Jag blev lite orolig att vi skulle köra av vägen vid första svängen. Bilen
krängde men hölls sig understyrande kvar på vägen. Det var lite minirally,
varva på kopplingen, köra bilen i en cirkel och snabbt försöka hitta fel. Det
var lääänge sen bilen blev så hårt körd kan jag säga. Givetvis fick jag även
höra lite nerprat (för prutning) om att det här är ena riktiga rostburkar till
bilar (vilket visserligen är sant, men denna är rostskyddsbehandlad vilket
hjälper). Efter provkörningen kom så den klassiska repliken.
”Vilket är ditt
allra bästa pris kompis” Leo fortsatte med att:
”Du förstår min
kompis har dåligt med pengar, han går på soc.”
Jag kände inte
att jag ville gå ner speciellt och sa ”att jag inte kan gå ner så mycket”, så
jag sa att jag ville ha 6 k inkl stereo.
En konversation
på arabiska eller persiska (or whatever) följde. Till slut fick jag svaret att
Leos kompis helst ville ha en fyradörrars bil då dom skulle ha barn. Så bilen
blev inte såld.
Leo tackade för
visningen, tog i hand menade att hans kompis bestämde.
Just nu lutar det
åt att jag behåller bilen och kör den tills den är skrotningsfärdig! Den andra bilen som jag köpte för att ersätta denna får stå i garaget och vänta så länge..
Prylar, jaaa vad säger man...