Tidningsartikel: "sparar på allt"

Läste en artikel i någon blaska (troligen tidnignen Västeråsan) och slogs av tanken; "Kan det vara en samlare det här måntro"?

You be the judge! :)

Prylar högt och lågt, och då har det väl ändå städats ordentligt inför tidningsreportaget kan man tro?

Jag har ju själv samlat på cyklar (i en förgången tidsdimension). Tydligen går det att samla på kuddar också.

Samlar: "På allt, från stenar till fjädrar, batterier, glödlampor, fågelbon, vulkanlava, dammtussar."

Själv är jag väldigt glad att jag slutat samla på massa saker!

Vara samlare och samtidigt vara en minimalist?

Tänkte ta på mig domarhatten och börja döma. (OBS, detta är bara min ödmjuka åsikt, inte fakta.)

Såg en fråga av Patricia vid kommentarsfältet hos Minimalisterna som fick mig att börja fundera.

Frågan var ungefär såhär: Går det att leva minimalistiskt och ändå samla på något?

Går det med andra ord att överhuvudtaget samla på något om man är minimalist? (javet repetion är bra)
Mycket intressant fråga! Och när samlar man? När man köper hem 64 toarullar i ett svep. Samlar man då? Nej, inte riktigt va?

Eftersom jag är före detta samlare av cyklar (rent av missbruk) så är följande min åsikt.

-          Nej, det går inte att vara minimalist och samla på saker samtidigt. Då är man i konflikt med sig själv! Dualitet. En minimalist kan inte äga en massa ”bra att ha” saker. Minimalistrollen kan inte husera ett överflöd av ägodelar (även om dom är bra att ha).

Någonstans måste en gräns dras. Minimalistrollen har nog redan fått mer betydelse än vad ordet en gång grundades för, eller?

En sann minimalist (i mina ögon) äger bara det som är nödvändigt för henne eller honom. Det helt upp till var och en vad som är ”nödvändigt”. Men att motivera att det behövs 10-15 st cyklar för snart blir det tredje världskriget (eller någon annan dålig förklaring) och då behövs dom. Nej, då får du hitta en annan benämning, du får inte tillhöra minimalistgänget i alla fall. ;) Att tro att samlingen ska bli värd mer i framtiden håller inte heller som argument.

Själv är jag en aspirerande minimalist (strävar alltså åt minimalisthållet) och har helt lagt av med samlandet. Jag har fortfarande alltför många cyklar, men jag har i alla fall slutat köpa nya (samla).

Undantag finns alltid.

Om du har ”samlandet” som affärsrörelse, att du köper och säljer. Dvs. försöker genera en inkomst att överleva på, då må det vara ok.

Eller? Är jag ute och cyklar?

Vad tycker du? Går det att ”samla” och samtidigt kalla sig minimalist?