Göra mig av med allt ”onödigt”. Just nu håller jag på och rensar/flyttar över prylar från en relativt nyinhandlad bokhylla (Bestå från Ikea). När den inhandlades var jag fortfarande inne på att göra ett snyggt hem. Jodå, trots att jag är en aspirerande minimalist så är jag fortfarande svag för vackra ting (och brottas forfarande då och då med mitt ”gamla” jag, som gillar prylar). Bokhyllan är snygg (blank tjusig pianolack), men är ”onödig” just nu. Bokhyllan fyllde sin funktion när den införskaffades, just av skäl att kunna ”gömma” undan (massor av) prylar i den. (det går att stänga alla hyllor med en dörr och gömma oredan).
Just nu känner jag en väldig börda utav alla prylar, precis som jag känt sista åren. Jag kan inte riktigt förklara varför, men det måste vara mitt undermedvetna som ger denna börda. Börda + reflektion = progression. Förändring är jobbigt för vissa delar av hjärnan. Dom onödiga prylarna måste bort helt enkelt, så är det bara. Det är ganska anmärkningsvärt vad nya insikter kan göra. ALLA prylar ska dock inte bort. Jag behåller ca 20 procent. Paretoregeln 20/80. Framförallt prylar jag faktiskt använder och som behövs i mina ”projekt”.
Jag har många gånger tänkt tillbaka på hur det var när man flyttade hemifrån i 19 årsåldern. Det lustiga är att jag redan DÅ hade vad jag IDAG suktar efter. Dvs. en lägenhet som var ganska tom på prylar. På den tiden suktade jag tvärtemot efter mer prylar.. Jag trodde det kanske skulle ge mer lycka, kanske göra att andra accepterade/tyckte om mig bättre eller något i den stilen (villfarelser helt enkelt, (tack Q)). Påverkad av olika intryck (reklam mm) om var lyckan troddes finnas.. Som vi alla vet… det handlar mycket om yta, prylar, intryck och utseende i dagens förvirrade värld.
Tänk hur man kan förändra sig och att man först måste komma till en nivå innan man begriper att man faktiskt hade det bättre i all enkelhet. Att sen många människor inte förstår och tycker man är konstig som går på minimaliststigen, försöker jag ”skita” i. Jag tillhörde själv denna grupp en stor del av mitt liv.
Varför / Huvudsyfte?
Jag vill ha mer fokus (mindre distraktioner), känna mig mer fri, lättare kunna "dra upp ankaret" och ge mig ut på nya äventyr, kunna lönearbeta mindre, jobba mer med egna meningsfulla projekt Långsiktigt mål är ju att slippa behöva gå till ett frustrerande ställe där man blir dränerad på mental energi..
--- --
Några sista ord.. Och något jag själv ofta glömmer:
"The world is a playground, my work is a game, and life is a ride." - Tim Ferriss
Det är lätt att stressa runt, vara förvirrad / vilsen och glömma att ha det enkelt och kul!! Det finns oändligt med möjligheter där ute! Unna dig några timmar skoj i helgen, det ska jag försöka göra! Lev i nuet och grubbla inte på morgondagens bekymmer (men fly för den skull inte bekymmer, ta tag i dem direkt).
