Vana 2, att börja med slutet i siktet (barnuppfostran)

Dags för lite mer Stephen R. Covey! Yes! Det var ett tag sedan jag skrev ett par inlägg om hans idéer, men ett par inlägg som kan läsas här och här. I alla fall gillar jag hans arbete väldigt mycket och i nedanstående text blir det lite reflektioner kring barnuppfostran. Ja även en del i "Peaceful Parenting" tråden som jag skrivit lite om tidigare. Det är från boken: De 7 Goda Vanorna.

Nedanstående text är från den här boken som jag tycker är jättebra! De 7 Goda Vanorna, av Stephen R. Covey

//s132, Stephen R. Covey pratar om ineffektiva präglingar, om att reagera reaktivt vs proaktivt. Här handlar det om barnuppfostran och om att skapa band istället för att styra med skrämseltaktik och auktoritet, om att börja med slutet i siktet.. //

”Vi kan till exempel anta att jag är överdrivet reaktiv när det gäller mina barn. Anta att så fort de gör något som jag tycker är olämpligt drar det ihop sig i magen på mig. Jag blir defensiv och ställer in mig på bråk. Mitt fokus är inte långsiktig utveckling och förståelse utan beteendet på kort sikt. Jag försöker vinna striden, inte kriget.

Jag plockar fram min ammunition – min överlägsna storlek och auktoritet – och så skriker jag eller skrämmer eller hotar eller bestraffar. Och jag vinner. Och så står jag där, segrande, i spillrorna av en förstörd relation medan mina barn låtsas lyda mig. Men inombords är de upproriska och de håller tillbaka känslor som kommer att ta sig värre uttryck längre fram. 

Men om jag satt på begravningen vi föreställde oss tidigare, och ett av mina barn skulle säga några minnesord, skulle jag vilja att hans liv hade blivit ett bevis på god uppfostran, lärande och bestraffningar med kärlek under många år, snarare än fullt av ärr efter alla sammandrabbningar. Jag skulle vilja att hans hjärta och sinne var fyllda av fina minnen och meningsfulla stunder tillsammans. Jag skulle vilja att han kom ihåg mig som en kärleksfull far som delade både det roliga och svåra i att växa upp. Jag skulle vilja att han kom ihåg när han vände sig till mig med problem och oro. Jag skulle vilja att jag hade lyssnat och älskat och hjälpt honom. Jag skulle vilja att han visste att han visste att jag inte var perfekt men att jag hade försökt så gott jag kunde. Och att det kanske inte fanns någon annan i världen som älskade honom lika mycket som jag.”

---------------- Tänkvärt eller hur? -----------------------

Nej, jag har inte fått någonting för att skriva detta inlägg.. Jag skriver bara som saker jag själv finner intressant.