Sökandet efter glädje och lycka. Jakten efter mer

Viljan att förbättra verkar ligga i människan natur. Det har säkerligen behövts för att överleva i en förgången tid. Att kunna anpassa sig till rådande omständigheter och ständigt förbättra har varit en given överlevnadsstrategi, om inte annat i konflikter med andra stammar. 

Jakten på mer.

Ständig förbättring, även känt som det japanska "Kaizen" trumperas ut i företagsvärldens powerpoints.. Det finns åtminstone en vilja att förbättra, att det sen i praktiken kanske blir sämre av en uttalad "förbättring" är en annan sak.

  I hela mitt liv har jag ofta strävat efter mer. Vare sig det är mer glädje, mer gemenskap, mer upplevelser, mer pengar, mer styrka, mer prylar, mer kärlek, mer betydelse. Ja, i mångt och mycket mer av allt. Mat och dryck kanske är undantaget? 

- Då måste man såklart fråga sig varför..

Vår vardag består ju inte i att överleva längre, eller? Kanske hör jakten ihop med sökandet efter mer lycka? Vi tror vi blir lyckligare av mer helt enkelt.

Det blir alltmer uppenbart att denna uttalade "sanning" snarare är falsk. Bättre uttryckt verkar det som att TILLRÄCKLIGT är det eftersträvansvärda. Att bara eftersträva det nödvändiga (var och en bestämmer). Kanske en viss komfort och en smula lyx, men inte onödiga extravaganser. Och sedan vara nöjd med det man har. Finna en bra och hållbar balans. Det svenska ordet lagom gör sig påmind.

Ju mindre du behöver, desto friare kommer du att känna dig.

"It’s interesting how in our pursuit of happiness we come to learn that those things we strive for thinking happiness is at the end of the tunnel is false thinking. Perfection is also another thing I beleive we strive for to no end that ends up leaving us feeling unfulfilled and tired." - Mariel

"Tillräckligt" är botemedlet mot Frosseri och Girighet.

//s 49. Bokutdrag – Lev LIVET fullt UT, Eckhart Tolle //
”Oavsett viket ägnar sig människor ofta åt ett tvångsmässigt sökande efter att tillfredsställa egot och efter saker att identifiera sig med för att fylla det tomrum de känner inom sig. Det strävar kanske efter ägodelar, pengar, framgång, makt, berömmelse eller en speciell relation, helt enkelt för att de ska må bättre och känna sig mer hela. Men när de har uppnått alla det här sakerna upptäcker de snart att tomrummet finns kvar, att det är bottenlöst.”

Var kommer fascinationen av ting ifrån?

Historiskt har mänskligt liv varit hårt. Under den äldre stenåldern var medellivslängden ungefär 33 år. Människans unika lösning var till skillnad mot andra djur att utveckla verktyg. Dessa verktyg användes för att snabba upp mänskligt arbete. Ett vasst föremål (ursprunget till kniven) användes för att skära olika material snabbare. Flintasten som användes som yxa etcetera. Desto mer utveckling desto mer tid över har vi fått. Vi behöver inte lägga någon större tid på att leta mat längre. Det går att åka till Ica och handla veckans behov på en timme. På 1700-talet uppfanns ångmaskinen och den industriella utvecklingen tog vid. Det började tillverkas många prylar som tidigare krävde massvis med handarbete, nu maskinellt istället.

Med all denna fritid som vi fått har vi börjat fylla våra liv med olika tidsfördriv. En del är så trötta efter dagens vedermödor att de väljer sitta framför en burk och titta på underhållning och en del väljer andra mer prylintensiva aktiviteter.

Eftersom ingen vill ha lägre social status (ett av våra 16 behov) än andra så tävlas det ”inofficiellt” i att bo stort och vackert, att ha en fin bil och kunna resa mycket. Det jämförs till höger och vänster, det tittas i inredningstidningar och det renoveras för fullt. För att kunna hålla uppe denna fasad av materiellt välstånd har människan ofta funnit sig tvungen att lönearbeta än mer. Så till den milda graden att idag är fritiden ganska begränsad just av att hålla hela fasaden uppe.

Varför har vi då detta behov av materiellt välstånd kan man fråga sig. Var kommer dessa känslor ifrån? Suget efter att köpa något?

Eftersom verktyg tidigare gett oss ett längre och bättre liv så finns det säkerligen en fascination av olika materiella ting. Det var ju dessa dom som hjälpte oss överleva i en förgången tid. Numera kanske överflödet av prylar mer ställer till med problem än gör nytta? För mycket prylar och för lite tid för att använda dem? För mycket prylar som kräver uppmärksamhet och behöver någonstans att husera? För mycket avgifter och kostnader för alla dessa intressen och knappt någon ledig tid?

Vart gick det fel?

… och.. Vad göra?

Första steget är att identifiera att det möjligen finns ett problem, att det finns ett upplevt behov av ting… OCH.. sen med intellektets hjälp fråga sig om det är värt det? Är det värt att bo i en flådigt stor villa om du behöver gå till ett meningslöst lönearbete för att underhålla den verkligheten? Är det värt oron och kanske sömnlösheten att behöva fundera på: ”Vad gör du om du blir av med arbetet och inte kan betala lånen på den där tjusiga villan?” Är det värt att behöva ”slicka bak (läs rövslickare)” för att hålla dig god med en chef du egentligen inte gillar för att få den där löneförhöjningen på ett par ynka procent? Är den sociala statusen så viktig att du måste gå till ett zombiearbete och låta dagarna i ditt liv rinna som sanden genom fingrarna…  

Var detta orsaken till att du sattes till världen?

Själv har börjat ifrågasätta vardagen och (de onödiga) prylarnas existens i mitt liv alltmer. Söker efter mer meningsfullhet istället. Det är dit målet är satt. Små, små steg på vägen.

Leva mer enkelt och fritt.

Intressant person: Camilla Lebert Hirvi

Camilla jobbar som livdesigner (bara det gör mig nyfiken) och lever som digital nomad.
Jag är glad att jag hittade hennes hemsida (http://www.peelitoff.net). Hon har kommit såå mycket längre än mig, och jag blir alltid så imponerad av människor som är handlingskraftiga och som inte (som jag själv, mest pratar).
Jag sökte på ”äga så lite som möjligt” (hos google) när jag hittade på hennes hemsida. Bland annat fanns en kommentar som Camilla skrivit.

”Det enda som jag stenhårt håller fast vid är mina egna viktiga värderingar eller deviser. Ex Att äga så lite som möjligt, Att vara skuldfri och Att leva i tillit när det gäller pengar. Samt ledorden Frihet och Kreativitet.”

Oboy, right on target skulle jag vilja säga!

Från att Camilla levt ett ”normalt” liv i Sthlm, stressigt och bra karriär osv. så gick hennes dåvarande man in i väggen. Tillsammans med sin familj började hon då utvärdera sitt liv, och efter lite funderingar så sålde dom allt dom hade. Behöll fotoalbum och dotterns gosedjur. Sedan tog dom en enkelbiljett till Thailand.
Givetvis fanns det mycket rädslor, precis så som jag känner. ”Vad gör vi”, ”lämna trygga Sverige”, ”Karriären?”. ”Alla trygghetssystem”. Frågan som vi som funderar och börjar agerar i dessa banor frågar sig. ”Vad håller jag på med etc.?”

I en tv-intervju i Tv4 får man lite tips av Camilla. Det är framförallt två frågor man bör ställa sig?

1. Vad är det jag vill få ut av livet (på djupet)?

2. Vad har jag att bidra med som är unikt, som ingen annan har? (hon syftar nog mest på vad kan jag ”producera” som jag kan leva på)

Om hon hade fått frågan om hon var lycklig innan hon tog steget till livet som digital nomad så svarar hon att hon nog sagt ja. Men hon levde i en falsk nöjdhet när hon ser tillbaka på tiden.

Hon började sin "resa" i Thailand och nu något senare är hon på Rhodos i Grekland. (en trevlig ö som undertecknad varit på).

Vad har hon vunnit?

-"Frihet och kreativitet".

Att möta nya miljöer ger ofta kreativitet säger Camilla.
Så sant! Jag har inte tänkt så mycket på det, men så sant. Jag brukar sprudla av nya idéer efter semestern eller bara under en promenad på något nytt ställe.

Camilla pratar om att "skala av" (Peelitoff). T.ex. göra sig av med ett fritidsintresse. Göra sig av med prylar, skapa tidsutrymme i ditt liv
Hur hon lyckades: Hon hade en väldigt stark vision, framförallt mod. Hon är en doer istället för en snackare, kred för det!





Jag blir glad att hitta andra svenskar som gått i stigen före mig! Tack Camilla! =)

Frihet, Jämlikhet och Broderskap

Frankrikes Revolution i slutet av 1700-talet.

När toppstyrningen blir för stor och folk får nog uppstår ofta någon form revolt. I Frankrike skedde en sådan revolution 1789. Upprorsmakarna förklarde att dom skulle bilda en ny och en representativ regering. Dom tog kungens makt, och avskaffade den katolska kyrkan och adelns privilegium.

Sedan Sammanfattades Visionen om ett nytt Frankrike med tre ord: Frihet, Jämlikhet och Broderskap

Upprorsmakarna författade Deklarationen om människan och medborgarens rättigheter, i vilken alla medborgares jämlikhet: Rätten att välja regering, Rättvisa rättegångar, och Yttrandefrihet garanterades.

Tänk på det, det här har folk slagits hårt  för, var rädd om det!

Ett 20 francs mynt från 1933 som symboliserar visionen. Liberte, Egalite, Fraternite!

Jag tror dom franska Euromynten som gäller nu förtiden har samma ord!

Om att göra sig lättrörlig

Igår slängde jag två stycken tält och två stycken Mc-hjälmar på återbruket. Jag har bestämt mig för att banta radikalt från många års röra som jag samlat på mig. Något som jag tror drabbar det flesta som bor någon slags fastighet och alltså är en landkrabba.
Jag har t ex resonerat att om det väl finns utrymme i lägenheten så kan det ju lika gärna utnyttjas. Det är ju dumt att det står oanvänt liksom.. Hur tänkte jag egentligen. Till slut blev det så mycket prylar så något var alltid ivägen = stor irrationsfaktor. Nu har jag i alla fall kommit på andra tankar. Jag vet att jag efter varje sommarsemester skrivit ner att jag måste ta tag i att rensa, men har sen kommit av mig till stor del. Nu har dock målet med  att bli mer lättrörlig verkligen slagit sig an i min hjärnbark. Jag behöver inte och har inte tid med 10 olika intressen / hobbies. Jag måste fokusera! Jag vet att jag troligen tjatar, men jag skriver detta till stor del till mig själv så jag kunna gå tillbaka och se hur jag resonerat och varför jag gjort mig av med så mycket prylar.

Bilden från: http://www.nordmills.se/sv/Kundsupport/Lilla-bageriskolan/Hygien/

Mindre prylar = mer frihet = mer lättrörlig = enklare liv = mer fokus

Den svåraste anpassningen är att avstå från en av mina hobbies t ex att ”do it your self”, allt från att fixa med elektronik till att mecka med fordon (cyklar, bil, motorcykel) som inte fungerar. Jag har med andra ord samlat på mig massor verktyg/instrument. Verktyg är något som måste finnas även i framtiden, men inte så mycket. Om man inte har rätt verktyg så blir det svårt, eller inte ens kul att jobba, därav min fashination av verktyg.  MEN.. Verktyg väger ju också en del så att släpa runt på verktyg som sällan eller aldrig kommer till användning fungerar inte. Nä, det blir nog till att leja bort mer framöver, eller återigen köpa på sig verktyg när ett sådant behövs.

Jag har också samlat på mig en drös med fina 80-90 talscyklar, dvs när kvaliteten på vilosopeder (felstavat, yes) i många fall var som bäst, lack, och materialval i komponenter etc. Reducerade stålramar och fina japanska mekaniska komponenter med enorm slitstyrka. Jag älskar verkligen att cykla (och det vill jag fortsätta med), men det går liksom inte att klämma in ett 10-15 st cyklar i ett mobilt fritt boende. Så tyvärr, vart jag ska göra av alla cyklar vet jag inte i dagsläget. Att sälja dessa fina cyklar kommer inte ge speciellt mycket dinaros och jag har åkt land och rike runt för att köpa dessa skönheter. Tänk vad mycket tid man lagt på ”icke meningsfull” sysselsättning egentligen.. Men men något ska man göra sägs det. Man ska inte gråta över spilld mjölk eller hur var det nu? Nu gäller det att lära sig av misstagen och inte göra om dom! Jag ser mer glädje fram emot framtiden och att göra mig mer lättrörlig!