Rensa Gamla anteckningar

Fota för att minnas

Klassiskt knep för att fysiskt kunna göra sig av med prylar.
Personligen tycker jag det är rätt jobbigt att kolla i gamla anteckningar. Det får en dock att minnas och man ser hur länge man tragglat med samma tankar som redan har och att man måste agera för förändring..

Efter att fotat av anteckningarna kunde dessa anteckningsböckerna kastas. Skönt.

Hur det går med Minimalismen

Alltså den aspirerande minimalisten...
- Nja... Detta är något jag fortfarande kämpar med! Två steg fram och ett bak. Det är definitivt en resa! Tittar jag i bakspegeln och efter den massiva rensning som tidigare skedde... såå har jag fortfarande bakslag. Jag köper långt ifrån lika mycket om förr, men jag har perioder där jag ramlar tillbaka till mitt gamla jag som ständigt startar nya projekt. Som hittar ursäkter för att skaffa en elcykel (eller två) och som samlar på sig "bra att ha" saker..  (för framtida möjliga projekt)

Detta trots att jag har som långsiktigt mål att bli mer lättrörlig och bli med med mindre prylar.. Ibland blir jag så trött på mig själv..

Försöker jag analysera mig själv så verkar jag ta dåliga beslut när det är brist på något i mitt liv. T.ex. om jag tränar för lite. Eller när jag känner rastlöshet, när jag har tid över (på semestern shoppades delar på Internet som aldrig förr) eller känner någon slags tomhet (svårt att sätta ord på, någon slags oro). En stor del är också när jag tappar fokus. Fokus är en stor grej. När livet flyter på bra i övrigt och jag tycker mig kunna "unna" mig något. Ofta resulterar detta i mer prylar. Mer projekt.

JUST PROJEKTEN är en stor del av problemen. Att vilja göra själv, DIY-a olika prylar som jag sen inte blir riktigt nöjd med och där jag skulle ha köpt en färdig pryl direkt istället. Så slapp jag alla projektprylar som behövdes införskaffas för att lösa problem längs med projektet. Detta verkar jag fortfarande kämpa med. Visst man lär sig massa på att göra själv, men det blir mycket prylar, ofrånkomligt.

Även lusten för stunden kan vara STOR i att vilja prova något. Såsom att odla i vatten (hydroponik), bygga en egen elcykel, bygga eget elcykelbatteri eller bygga något för vanen så .. Måla någon möbel enligt ett vackert mönster.. Bygga en dieseltank till min dieselvärmare.. Listan går vidare..

Jag byggde t.ex. en tavla med pallvirke enligt visst mönster, som jag sen ville måla på ett speciellt sätt.

Vad ska jag sedan med denna tavla? Nu står den mest och tar plats, resultatet blev sådär, inte riktigt som jag tänkt i alla fall.. Massor med akrylfärg inhandlade i olika kulörer.

Le tavla av återbrukat material förutom färgen

Nedan ett pågående mindre projekt

Målar om den lite bara..

Såg ut så här från början

Reflekterar jag vidare, känner jag också väldigt start motstånd (läs oro, "mår dåligt" känsla) för att göra mig av med prylar. Det är jobbigt i sig, men känns sen OK när man har mer plats. Att rensa i sig blir nästan ett projekt där jag behöver samla inspiration och sen rensa massivt igen. Jag vet det är lyxproblem, men ändå.. Alla dessa projekt och prylförvaltning tar tid från kanske viktigare, mer meningsfulla idéer.


---------------- Bra från Filippa, som går igenom KonMari-metoden ------------
https://youtu.be/FSC7U9uqJxk
KonMari-metoden på svenska: Grunderna, del 1

11:00 ”Och på samma sätt så kanske inte dammsugaren får dig att hoppa jämfota. Och skruvmejseln den kanske inte känns så himla speciell, men tänk på när du behöver dom. Hur ovärderliga dom är just då. När du står där och ska skruva i den där skruven eller när dom där dammråttorna bara ansamlas i hörnen. Då kan du känna glädje för att du har en dammsugare eller för att du har en skruvmejsel. Ibland så har föremål enbart en praktisk funktion. Enbart en praktisk glädje, men det är också en glädje.
Och för att inte koppla på hjärnan för mycket när vi ska känna för dom här föremålen. För det är trots allt en känslobaserad metod, så kan vi använda oss av ett enkelt verktyg. Nämligen, ja, tacksamhet.” – Filippa Skog 

”Tror jag att jag kommer känna tacksamhet när jag behöver det här föremålet och har det hemma. Det är lite vanskligt att tänka så eftersom att alla ”bra att ha”-människor kan triggas lite av det. Men för en del är det ändå ett viktigt och konkret sätt att känna efter och inte råka slänga elräkningen eller grönsakerna, eller behån. Eller jah, behån kan man väl få slänga om man vill.” – Filippa Skog

Varför gör aspirerande minimalister sig av med överflöd?

Äg mindre prylar, köp mindre, lev bättre.

När du tar bort dig från racet att alltid behöva mer och vilja ha mer, så märker du att du inte behöver vara upptagen hela tiden.

Vad är det som får aspirerande minimalister i någon form att göra sig av med allt överflöd?
Framförallt tror jag det är känslan av frihet och för den nya lätthet de känner. Samt mindre stress över pengar. Vi vet att vi inte blir lyckligare av större, snarare tvärtom om.
Många säger också att de vill ha fler upplevelser snarare än mer skräp.


Kanske svåraste biten av allt med rensandet är den introspektion som minimalism tenderar att föra med sig.
 "När ungefär den fjärde skåpbilslasten lämnats till Goodwill, blev jag mycket självreflekterande ," Säger Joshua Becker.
Han fortsätter
 "Varför jag har fyra skåpbilar fulla med saker som jag faktiskt inte behöver? Har reklam verkligen så stor effekt på mig? Försökte jag att imponera på folk med de saker jag ägde? " Om och om igen rullade liknande frågor. "Att behöva möta sig själv, reflektera igenom vad man gjort, det var svårt, smärtsamt.”

"När du tar bort dig själv från det konsumentdrivna ekorrhjulet att alltid behöva mer och vilja ha mer och försöker tjäna mer för att köpa mer, finner du att du inte behöver vara upptagen hela tiden. Du kan finna lite lugn i livet." - Joshua Becker

En annan person säger:

"Efter att mina grejer var borta, var det som, herregud, jag är fri," säger Schmidt. "Jag behöver inte göra det här längre. Jag behöver inte köpa massa saker. Jag kan gå till ett bibliotek eller ett museum och vara runt dessa saker på andra sätt, men jag behöver inte äga dem."

Källa:  http://www.success.com/article/how-living-with-less-can-give-you-more

Rena ytor

Här stod bokhyllan Bestå
tidigare, den har jag
lämnat till återbruket.

Om det är någon som har läst bloggen tidigare kanske den kommer ihåg att jag var lite av en "hoarder" tidigare (även fast jag inte visat så mycket bilder på det). Ja ända tills det inte gick att få in mer. Jag sprang ständigt på auktion, scannade av Tradera eller försökte hitta "bra deals".. Samlade på olika saker etc..
Ända tills jag gick in någon slags insiktsvägg att det jag höll på med inte fungerade (något andra redan hade sagt åtskilliga gånger). Jag insåg att prylarna bara låste fast mig i stagnation som fick mig att må dåligt. Sedan dess har jag flitigt rensat, inte så mycket på senare tid, men mycket tidigare stadie. Nu föredrar jag istället mer minimalismstuket, något som jag inte alls gillade tidigare. Jag ser mig som en aspirerande minimalist. Livet är lustigt och tar hela tiden nya vändningar, speciellt efter att man gjort en insikt som gör att man vill förändra något.
Jag tänkte jag skulle visa er hur sparsmakat det ser ut nu..

Här var också belamrat med prylar tidigare. Nu mest bara lånade böcker. Plaketterna försöker jag sälja på Tradera.

Här stod soffan, också den kapad i småbitar och körd till återbruket

Å vet ni, jag känner mig inte alls fastlåst av alla prylar längre!! Jag trivs mycket bättre så här! Frivillig enkelhet, måttfullhet och det ger mig mer tid till det jag tycker är viktigt. Love it!