Nytt år, nytt nyårslöfte.. Behöver du verkligen det?

God fortsättning på det nya året..

Som så många andra andra har jag en tendens att sitta och köpa prylar på nätet. Planera projekt och utrustning.. tillfredställa korta dopamin kickar..
Men...
Jag har som nyårslöfte bestämt mig för att inte starta en massa nya projekt detta år.
-Varför?
Jo för alla projekten (som oftas görs i någon god ansats för framtiden) ändå ger en väldans massa prylar och samtidigt har alla projekten tagit mycket tid och felprioriteringar har uppstått. Dessutom verkar jag bli orolig och rastlös av mitt mål om att bli med mindre prylar när allt går åt helt fel håll och ger då någon slags ångest.. Nåväl.. Får se hur det går.

Hur går det själv? Gjort något nyårslöfte? :)

Det här en bra bild jag ska sätta upp hemma!

Sen hittade jag även ett spännande citat i boken "Everything That Remains", det kommer från Joshua Becker:

“There is more joy and fulfillment in pursuing less than can be found in pursuing more.”

Julen firades sedvanligt uppe i Sälen (med släkt och vänner), och det var så fint där uppe. Ett riktigt vinterlandskap!

Sälens vinterlandskap

Fina promenader i vinterlandskap!

Äppelpaj åts till efterrätt under julledigheten.. 

Vad mer:
Fler som är intresserade av prylar.. Vissa äldre Toyotor är tydligen fortfarande populära, inte bara hos mig. Jag fick följande brev, gällande min Previa, men säljer inte..

Inte bara ett brev, fick ett från en annan bilfirma också, tror denna låg i Vellinge.

Ambitiösa: "Vilken Tid Som Helst" :-)

Varför gör aspirerande minimalister sig av med överflöd?

Äg mindre prylar, köp mindre, lev bättre.

När du tar bort dig från racet att alltid behöva mer och vilja ha mer, så märker du att du inte behöver vara upptagen hela tiden.

Vad är det som får aspirerande minimalister i någon form att göra sig av med allt överflöd?
Framförallt tror jag det är känslan av frihet och för den nya lätthet de känner. Samt mindre stress över pengar. Vi vet att vi inte blir lyckligare av större, snarare tvärtom om.
Många säger också att de vill ha fler upplevelser snarare än mer skräp.


Kanske svåraste biten av allt med rensandet är den introspektion som minimalism tenderar att föra med sig.
 "När ungefär den fjärde skåpbilslasten lämnats till Goodwill, blev jag mycket självreflekterande ," Säger Joshua Becker.
Han fortsätter
 "Varför jag har fyra skåpbilar fulla med saker som jag faktiskt inte behöver? Har reklam verkligen så stor effekt på mig? Försökte jag att imponera på folk med de saker jag ägde? " Om och om igen rullade liknande frågor. "Att behöva möta sig själv, reflektera igenom vad man gjort, det var svårt, smärtsamt.”

"När du tar bort dig själv från det konsumentdrivna ekorrhjulet att alltid behöva mer och vilja ha mer och försöker tjäna mer för att köpa mer, finner du att du inte behöver vara upptagen hela tiden. Du kan finna lite lugn i livet." - Joshua Becker

En annan person säger:

"Efter att mina grejer var borta, var det som, herregud, jag är fri," säger Schmidt. "Jag behöver inte göra det här längre. Jag behöver inte köpa massa saker. Jag kan gå till ett bibliotek eller ett museum och vara runt dessa saker på andra sätt, men jag behöver inte äga dem."

Källa:  http://www.success.com/article/how-living-with-less-can-give-you-more

Önskar er en trevlig ledighet!

Idag tänkte jag önska er alla en trevlig ledighet med denna lilla video. Jag tar en liten rast från bloggandet ett antal dagar över julen. Internet-detox ett antal dagar. Tid för mindre distraktioner, mer spirituell tid mm.


I den här videon berättar Joshua Becker (som jag följt i ett antal år) sin historia om minimalism. Joshua drar bland annat sin historia om sitt barn och garagerensningen (den berättar han jämt, ja lite tjatigt blir det om man hört den 50 gånger..). Repetion är kunskapens moder :)

Videon går på tvärs mot den dysfunktionella värld som förrvirrade människor företräder; dvs komplexitet, stimuli, distraktioner, stora egon, (omedveten?) naturförstörelse mm.

Joshua förespråkar precis som jag att vara nöjd med det materiella, förenkla våra liv och att vi försöker bli bättre människor.

Hoppas ni får ett fint och avkopplande avslut på året!

Saker som ligger i det undermedvetna och gnager

Rensningen går väldigt trögt just nu. Det börjar bli svårt igen.

Min rensning har gått från att från början vara svår, till att bli lättare och lättare, men nu på slutet känner jag motstånd igen. Eller så har jag inte riktigt dedikerat tiden, vet inte.

Jag måste göra en plan! Skriva upp vad som ska rensas. Då blir det lättare. Jag är ganska trött på att lägga tid på rensning nu..

Vilka objekt har jag då inte använt sista året, halvåret. Jo tex.

AKG-hörlurar (låter jättebra, och eftersom jag sålt iväg stereoanläggningen så är det här mitt enda sätt att lyssna på riktigt bra ljud). Hör ni min ursäkt? Är det troligt att dom kommer till användning det närmsta halvåret? 

- Nej

Vad mer är det som ligger och gnager?

Jo, Jag har en elcykel som står i hallen. En elcykel (som knappt är använd) som behöver ett nytt batteri. Cykeln har stått ett par år nu. Och jag har verkligen funderat på om jag ska och köpa ett nytt batteri eller om jag ska dumpa skiten. Har försökt sälja, men så jäääla trögt att sälja utan batteri.

Kämpar med mitt splittrade resonemang som låter ungefär så här: 

”Ja men eller hur? Visst vore det coolt att glida fram på en elcykel?” , ”Du har ju ändå skaffat en elcykel, ska du inte använda den då?” ”Synd att den bara står där?”

Förnuftet kontrar:

”Men jösses Amanda, hur många andra cyklar har du inte?! Och du som verkligen gillar att cykla, ska du sluta cykla nu din jäääälaaa latmask???! Sitta som en paschaa (vet inte ens vad det betyder) på sadeln och låta blodådrorna korka igen samtidigt som du låter ditt BMI går upp!?” ”Det håller inte!!”

Ja, ungefär så. :)

Bokhyllan, har jag försökt att sälja, men folk vill bara pruta alltför mycket. Eller så vill dom köpa delar.. Mindre än 1/3 av nypriset tycker jag den kan vara värd. Nu vet jag i och för sig att Ikea möbler saknar andrahandsvärde, men ändå.  Vilka bokhyllor ska behållas? Kanske borde kasta Ikea Effektivhyllorna i stället? Vet inte? Alla dessa val, hahah?Ska jag ge bort den ska de vara till någon som förtjänar som får den. Trots allt är bokhyllan minimalistiskt snygg. 

Har även massa elektronikkomponenter som ligger på vinden och ”skräpar”. Dom känns lättare att kasta.

Frågan är följande: Varför är det svårt att gå från tanke till handling ibland? Är det amygdalan (reptilhjärnan) därbak som sätter krokben? Sägs att uppkomst av fruktan ligger i amygdalan samt ångest och andra fobier. Säkert jättebra funktion för hundratusentals års sedan när vi blev anfallna av tigrar, men kanske inte så användbart idag?

Joshua Becker tycker jag alltid skriver så bra inlägg på sin blogg Becoming Minimalist.

Nu senast skrev han följande tankvärda om att gå från tanke till handling:

” It is only a 60-inch journey from our head to our feet; but often times, it is the most difficult journey we embark upon. To move an idea from our head to our actions requires discipline: discipline to cut out distractions, discipline to get started, and discipline to get better.

But the reward is always worth the journey.” – Joshua Becker (http://www.becomingminimalist.com/changed/ )

Belöningen är alltid värd resan.

Okey? Vad väntar jag på? Att det ska vara så svårt!! :)

Leva med mindre prylar

En av bloggarna om minimalism som jag gillar att följa är Joshua Beckers Becoming Minimalist. Det finns mycket klokheter att läsa och ta del av där. Få saker sätter mig tillbaka på "järnvägen", dvs vägen som (enligt min tycke just nu) leder åt rätt håll, som att inspireras av andra med liknande uppfattning som man själv.
Stundtals ramlar jag tillbaka in i prylträskets värld, och det är då nyttigt att finna lite tankar som gör att all "bråte" och intryck i hjärnan klarnar. Idéer som inspirerar helt enkelt.Inspiration som får mig att hitta tillbaka till "rätt" väg, om det nu finns något som är rätt eller fel..
Såå... Igår la jag ut några prylar för försälning på Tradera, skit som jag aldrig lär använda, bla utvecklingskort för diverse små mikrokontrolles (små enkla hjärnor som kan programmeras beroende på olika stimuli). Det tråkiga är att det känns som jag lägger ytterligare tid på prylarna, trots allt tar det tid att försöka kränga "smörjan". Tveksamt om dom blir sålda, men då känns det mycket lättare att ge bort eller kasta dom i alla fall.

Nedan är ett klipp där Joshua Becker försöker sälja in sin bok, bortse från det och lyssna. Jag känner så igen mig, prylarna har tagit för mycket plats i mitt liv och nu är det dags att vända skutan.