Jon Kabat-Zinn:
Hitta hem till dig själv
och
Vart du än går är du där – medveten närvaro i vardagen
Där jag tycker "Vart du än går" är den mest läsvärda. Det är lite svårt att ringa boken, men kort kan väl sägas att den tar dig in i meditationens väg på ett "milt" sätt. Lite zenkänsla blandat med spirituell vägledning. Den handlar också om människans utveckling. Jag läste klart båda böckerna vilket är ett gott betyg.
 |
| Jon Kabat-Zinn, två böcker |
Jag har plockat några bra stycken ur boken för att du ska få en känsla av vad boken handlar om.
//s 67 //
”Stillhet, insikt och vishet
kommer först när man helt och hållet går upp i nuet och inte känner behov av att
söka, hålla kvar eller avvisa någonting alls. Det är ett påstående som går att
pröva. Gör det för skojs skull. Fundera på om det inte är så att man, när man
släpper taget fast man innerst inne vill hålla kvar, faktiskt upplever en
djupare tillfredsställelse än om man krampaktigt klamrar sig fast.”
//s 69 //
”Föreställ dig hur det skulle
kännas att slippa all denna bedömning och i stället låta varje ögonblick vara
precis som det är, utan att försöka avgöra om det är >>bra<< eller
>>dåligt<<. Det skulle vara verklig stillhet, verklig
frigörelse.”
//lite längre ner samma sida
(69) //
”Våra tankar färgar alla våra
upplevelser, men för det mesta är våra tankar inte hundraprocentigt rättvisande.
Vanligtvis består de av privata åsikter, reaktioner och fördomar som bygger på
begränsade kunskaper och är huvudsakligen påverkande av våra egena tidigare
erfarenheter.”
//s 74 //
”Observera vilket motstånd
den generösa impulsen möter hos dig – oro inför framtiden, känslan av att gåvan
kanske är för stor eller inte kommer bli >>tillbörligt<< uppskattad,
att du kommer att bli alldeles utmattad av ansträngningen, att du inte själv
kommer att få ut någonting av det och att du itne har så att det räcker. Överväg
möjligheten av att inget av allt detta är sant utan att det bara rör sig om
olika former av tröghet, trångsynthet och en självbevarelsedrift byggd på
rädsla. Sådana tankar och känslor är egenkärlekens vassa kanter. De irriterar
omvärlden och blir ofta till en plåga både för oss själva och andra; de skapar
en känsla av distans, isolering och mindervärdighet. Givandet slipar av de vassa
kanterna och hjälper oss att bli mera medvetna om vår inre rikedom. Genom att
utöva generositet, genom att ge och genom att observera vilken effekt det har på
en själv och upptäcker att man var större än man trodde.”
//s 77 //
”Den verkligt starke har
inget större behov av att betona sin styrka för själv eller andra. Då är det
bättre att välja en helt annan väg, att rikta sin uppmärksamhet på det som
skrämmer en mest.”
//s87 //
”De områden där man behöver
utvecklas är vanligtvis dem man har byggt upp det största försvaret kring och
vars existens man knappast vill erkänna, långt mindre granska förbehållslöst och
försöka förändra.”
//S91 Precis i början av
”Meditation utvecklar fullständiga människor”. BRA!!//
”Man har sagt mig att på
pali, Buddhas eget språk, finns ingen motsvarighet till ordet
>>meditation<<, även om meditationen i allra högsta grad tillämpats
i den gamla indiska kulturen. Ett ofta använt ord är bhavana. Bhavana kan
översättas som >>utveckling genom mental träning<<. I mina ögon är
detta en fullträff; ytters handlar meditation om människans utveckling.”
//s128 //
”Den medvetna närvaron måste
få vård och näring, och skydd mot de häftiga vindstötarna i ett aktivt liv och
ett rastlöst och plågat medvetenade.
För en nybörjare är fem
minuters, ja, till och med en enda minuts medvetenhet mycket bra. Det betyder
att man redan vet värdet av att hejda sig ett ögonblick och förbyta sitt görande
i varande.”
//s132 mycket fin text //
”Bästa sättet att möta varje
ögonblick som vore det fullkomligt nytt, att vara medveten om dess rika
möjligheter.”
//s138 , jag fetlägger viss
fin text//
”Berget man ser för sin inre
syn och vars egenskaper //s139// avspeglar sig i ens hållning kan friska upp
minnet av varför man överhuvudtaget mediterar och vad detta att ta plats för
att vistas i icke-görandets rike verkligen innebär. Ett berg är den
grundläggande sinnesbilden för bestående närvaro och stillhet.”
//143 att visualisera vid
meditation, om du inte väljer ett berg, så kan en sjö fungera bra, speciellt om
du väljer att ligga ner och meditera//
”Vi vet att vatten är
någonting lika fundamentalt som sten och faktiskt ännu starkare i den meningen
att vattnet kan nöta ned stenen.
Vatten har också den magiska
egenskapen att vara mottagligt. Vattenytan klyver sig för att ta emot vad som
helst och flyter sedan samman igen. Om man hamrar på ett berg eller ett
stenblock kommer stenen, trots eller snarare tack vare sin hårdhet, att
splittras. Men hamrar man på vattnet i ett hav eller en damm blir det enda
resultatet att hammaren blir våt och rostar. Den förmågan är vattnets styrka och
nyckelegenskap.
//s162 om självkänsla, Dalai
Lama //
”Dalai Lama blev verkligt
förbluffad då han vid ett möte i Dharamsala år 1990 hörde en västerländsk
psykolog uttala sig om bristande självkänsla. Frasen måste flera gånger
översättas till tibetanska åt honom trots att han talar mycket bra engelska. Han
kunde helt enkelt inte förstå vad bristande självkänsla innebar och när det
slutligen gick upp för honom blev han påtagligt vemodig över att höra hur många
amerikaner som går och bär på djupt rotade känslor av självförakt och
otillräcklighet.
Sådana känslor är praktiskt
taget okända bland tibetanerna. De har alla allvarliga problem som drabbar
flyktingar undan tredje världens förtryck, men dit hör inte brist på
självkänsla. Fast vem vet hur det går för de kommande generationerna när de får
kontakt med den värld vi ironisk nog kallar >>utvecklad<<? Kanhända
har vår yttre värld utvecklats på bekostnad av den inre? Kanhända är det vi som
trots all vår rikedom lever i fattigdom?”
//s165, börjar mitt i en
mening därav punkterna //
”… Yeats ord: >>Men vad
kunde hon annars ha gjort när hon är den hon är?<<”
//s 166 //
”Min religion är vänlighet. –
Dalai Lama ”
//mycket bra text om
tvtittande och eld, s 172 //
”Vi kan tända så många lampor
vi vill och fortsätta med det vi håller på med, fylla alla våra vakna timmar med
arbete, med görande. Nu för tiden ger tillvaron oss inte mycket tid till att
bara vara. Det är en tid man själv måste ta sig. Nu måste vi inte längre upphöra
med arbetet vid en viss tid, nämligen då det blir för mörkt för att se vad man
håller på med … Vi har förlorat den stund man förr i världen automatiskt fick
varje kväll, den mörkerstund då man fick gå ned i varv och släppa taget om
dagens aktiviteter. Numera är det mycket sällsynt att människan får slå sig till
ro vid en eld.
Istället ägnar man kvällen åt
att titta på TV, en blev elektronisk energi som ter sig ännu blekare bredvid
eldens. Man utsätter sig för ett konstant bombardemang av ljud och bilder som
härstammar från andra sinnen än ens egna och som fyller ens huvud med
sakupplysningar och trivialiteter, med andra människors äventyr, spänning och
längtan. Att titta på TV ger ännu mindre utrymme för stillhet. Det slukar både
tid, utrymme och stillhet; det är ett lugnande medel som vaggar oss in i en
själsfrånvarande passivitet. Steve Allen har kallat TV för ett >>visuellt
tuggummi<<. Dagstidningar fungerar på ungefär samma sätt. De är inte
farliga i sig, men ofta envisas vi med att låta dem bestjäla oss på många
ögonblick då vi hade kunnat leva ett rikare liv.
Men vi måste inte ge efter
för frestelsen att vanemässigt låta oss uppslukas, underhållas och distraheras
på det här sättet. Vi kan utveckla nya vanor som för oss tillbaka till vår
fundamentala längtan efter värme, stillhet och inre frid.”
//s 177 //
”I sitt välbekanta tänkespråk
lovprisade Benjamin Franklin också värdet av ett tidigt uppstigande och den
hälsa, rikedom och vishet somd et medförde. Det var inte bara en läpparnas
bekännelse, han tillämpade det faktiskt.”
//s179 //
”Genom att tidigt på morgonen
rota sig i medvetenhet påminner man sig själv om alltings oavlåtliga förändring,
att goda och onda ting kommer och går, att det är möjligt att med orubbat lugn,
vishet och sinnesro möta vilka omständigheter man än ställs inför.”
//s 191 //
”Människor värderar varandra
efter vad de har och inte efter vad det är … Ingen utom du själv kan ge dig
frid. – RALPH WALDO EMERSON Self-Reliance
// s193 //
”Om problemen bottnar i ens
eget synsätt, tänkesätt och beteende kommer de förr eller senare att dyka upp
igen.
Allför ofta upphör livet att
fungera eftersom vi själva slutar arbeta med det, eftersom vi är ovilliga att ta
ansvar för sakernas tillstånd och arbeta med våra svårigheter. Vi förstår inte
att det faktiskt är möjligt att åstadkomma klarhet, förståelde och förändring
precis där vi står, här och nu, hur problematiskt vi än har det. Då är det
mycket lättare och mindre av ett hot mot vår självkänsla att projicera våra
problem på andra mäniiskor och på vår omgivning.
Ja, det är så mycket lättare
att finna fel hos andra, att skjuta ifrån sig skulden och tro att vad som behövs
är en yttre förändring, en flykt från det som hålller en tillbaka och hindrar en
från att finna lyckan. Man kant ill och med lägga skulden på sig själv och,
vilket innebär en slutgiltig flykt från ansvaret, smita sin väg med känslan av
att man har ställt till med en hopplös röra eller att man blivit så illa
tilltygad att man aldrig kommer att hämta sig igen. I båda fallen tror man sig
ur stånd att åstadkomma någon verklig förändring eller mognad och menar att man
bör bespara andra människor ytterligare lidande genom att själv avlägsna sig
från scenen.
Offren för det sättet att se
på saker och ting hittar man överallt, det är bara att se sig omkring.
Bokstavligt talat överallt hittar man krossade relationer, upplösta familjer,
förkrossade människor – vandrare utan rötter, vilsna människor som beger sig
från den ena platsen till den andra, från den ena frälsningsläran till den
andra, med det desperata hoppet om // s194 // att den rätta personen, det rätta
jobbet, den rätta platsen eller den rätta boken kommer att göra
allting bättre. Eller också känner de sig isolerade och ovärdiga andras kärlek
och har i sin förtvivlan slutat söka efter eller ens göra några försök att finna
frid.”
//s 195 //
”Någon lösning som leder till
mognad finner man inte förrän man med öppna ögon har satt sig in i sin aktuella
situation och medvetet låter dess sandpapper slipa ned sina egna ojämnheter. Med
andra ord måste man vara villig att låta själva livet bli ens lärare.”
//s196 //
”Nere på stranden kan det
regna, eller också är det kallt. På en retreat kan det hända att du ogillar
lärarna, eller maten, eller ditt rum. Det finns alltid någonting man kan tycka
illa om. Så varför inte släppa de där tankarna och medge att det är lika bra att
känna sig hemma var man än är? När du gör det får du kontakt med den innersta
kärnan i ditt väsen och ger medvetenheten en chans att stiga på och utöva sin
läkande effekt.”
