Mer boktips: Jon Kabat-Zinn / Vart du än går är du där

För några veckor sedan läste jag följande två böcker av:

Jon Kabat-Zinn:
Hitta hem till dig själv
och
Vart du än går är du där – medveten närvaro i vardagen

Där jag tycker "Vart du än går" är den mest läsvärda. Det är lite svårt att ringa boken, men kort kan väl sägas att den tar dig in i meditationens väg på ett "milt" sätt. Lite zenkänsla blandat med spirituell vägledning. Den handlar också om människans utveckling. Jag läste klart båda böckerna vilket är ett gott betyg.

Jon Kabat-Zinn, två böcker

Jag har plockat några bra stycken ur boken för att du ska få en känsla av vad boken handlar om.

//s 67 //

”Stillhet, insikt och vishet kommer först när man helt och hållet går upp i nuet och inte känner behov av att söka, hålla kvar eller avvisa någonting alls. Det är ett påstående som går att pröva. Gör det för skojs skull. Fundera på om det inte är så att man, när man släpper taget fast man innerst inne vill hålla kvar, faktiskt upplever en djupare tillfredsställelse än om man krampaktigt klamrar sig fast.”

//s 69 //

”Föreställ dig hur det skulle kännas att slippa all denna bedömning och i stället låta varje ögonblick vara precis som det är, utan att försöka avgöra om det är >>bra<< eller >>dåligt<<. Det skulle vara verklig stillhet, verklig frigörelse.”

//lite längre ner samma sida (69) //

”Våra tankar färgar alla våra upplevelser, men för det mesta är våra tankar inte hundraprocentigt rättvisande. Vanligtvis består de av privata åsikter, reaktioner och fördomar som bygger på begränsade kunskaper och är huvudsakligen påverkande av våra egena tidigare erfarenheter.”

//s 74 //

”Observera vilket motstånd den generösa impulsen möter hos dig – oro inför framtiden, känslan av att gåvan kanske är för stor eller inte kommer bli >>tillbörligt<< uppskattad, att du kommer att bli alldeles utmattad av ansträngningen, att du inte själv kommer att få ut någonting av det och att du itne har så att det räcker. Överväg möjligheten av att inget av allt detta är sant utan att det bara rör sig om olika former av tröghet, trångsynthet och en självbevarelsedrift byggd på rädsla. Sådana tankar och känslor är egenkärlekens vassa kanter. De irriterar omvärlden och blir ofta till en plåga både för oss själva och andra; de skapar en känsla av distans, isolering och mindervärdighet. Givandet slipar av de vassa kanterna och hjälper oss att bli mera medvetna om vår inre rikedom. Genom att utöva generositet, genom att ge och genom att observera vilken effekt det har på en själv och upptäcker att man var större än man trodde.”

//s 77 //

”Den verkligt starke har inget större behov av att betona sin styrka för själv eller andra. Då är det bättre att välja en helt annan väg, att rikta sin uppmärksamhet på det som skrämmer en mest.”

//s87 //

”De områden där man behöver utvecklas är vanligtvis dem man har byggt upp det största försvaret kring och vars existens man knappast vill erkänna, långt mindre granska förbehållslöst och försöka förändra.”

//S91 Precis i början av ”Meditation utvecklar fullständiga människor”. BRA!!//

”Man har sagt mig att på pali, Buddhas eget språk, finns ingen motsvarighet till ordet >>meditation<<, även om meditationen i allra högsta grad tillämpats i den gamla indiska kulturen. Ett ofta använt ord är bhavana. Bhavana kan översättas som >>utveckling genom mental träning<<. I mina ögon är detta en fullträff; ytters handlar meditation om människans utveckling.”

//s128 //

”Den medvetna närvaron måste få vård och näring, och skydd mot de häftiga vindstötarna i ett aktivt liv och ett rastlöst och plågat medvetenade.

För en nybörjare är fem minuters, ja, till och med en enda minuts medvetenhet mycket bra. Det betyder att man redan vet värdet av att hejda sig ett ögonblick och förbyta sitt görande i varande.”

//s132 mycket fin text //

”Bästa sättet att möta varje ögonblick som vore det fullkomligt nytt, att vara medveten om dess rika möjligheter.”

//s138 , jag fetlägger viss fin text//

”Berget man ser för sin inre syn och vars egenskaper //s139// avspeglar sig i ens hållning kan friska upp minnet av varför man överhuvudtaget mediterar och vad detta att ta plats för att vistas i icke-görandets rike verkligen innebär. Ett berg är den grundläggande sinnesbilden för bestående närvaro och stillhet.”

//143 att visualisera vid meditation, om du inte väljer ett berg, så kan en sjö fungera bra, speciellt om du väljer att ligga ner och meditera//

”Vi vet att vatten är någonting lika fundamentalt som sten och faktiskt ännu starkare i den meningen att vattnet kan nöta ned stenen.

Vatten har också den magiska egenskapen att vara mottagligt. Vattenytan klyver sig för att ta emot vad som helst och flyter sedan samman igen. Om man hamrar på ett berg eller ett stenblock kommer stenen, trots eller snarare tack vare sin hårdhet, att splittras. Men hamrar man på vattnet i ett hav eller en damm blir det enda resultatet att hammaren blir våt och rostar. Den förmågan är vattnets styrka och nyckelegenskap.

//s162 om självkänsla, Dalai Lama //

”Dalai Lama blev verkligt förbluffad då han vid ett möte i Dharamsala år 1990 hörde en västerländsk psykolog uttala sig om bristande självkänsla. Frasen måste flera gånger översättas till tibetanska åt honom trots att han talar mycket bra engelska. Han kunde helt enkelt inte förstå vad bristande självkänsla innebar och när det slutligen gick upp för honom blev han påtagligt vemodig över att höra hur många amerikaner som går och bär på djupt rotade känslor av självförakt och otillräcklighet.

Sådana känslor är praktiskt taget okända bland tibetanerna. De har alla allvarliga problem som drabbar flyktingar undan tredje världens förtryck, men dit hör inte brist på självkänsla. Fast vem vet hur det går för de kommande generationerna när de får kontakt med den värld vi ironisk nog kallar >>utvecklad<<? Kanhända har vår yttre värld utvecklats på bekostnad av den inre? Kanhända är det vi som trots all vår rikedom lever i fattigdom?”

//s165, börjar mitt i en mening därav punkterna //

”… Yeats ord: >>Men vad kunde hon annars ha gjort när hon är den hon är?<<”

//s 166 //

”Min religion är vänlighet. – Dalai Lama ”

//mycket bra text om tvtittande och eld, s 172 //

”Vi kan tända så många lampor vi vill och fortsätta med det vi håller på med, fylla alla våra vakna timmar med arbete, med görande. Nu för tiden ger tillvaron oss inte mycket tid till att bara vara. Det är en tid man själv måste ta sig. Nu måste vi inte längre upphöra med arbetet vid en viss tid, nämligen då det blir för mörkt för att se vad man håller på med … Vi har förlorat den stund man förr i världen automatiskt fick varje kväll, den mörkerstund då man fick gå ned i varv och släppa taget om dagens aktiviteter. Numera är det mycket sällsynt att människan får slå sig till ro vid en eld.

Istället ägnar man kvällen åt att titta på TV, en blev elektronisk energi som ter sig ännu blekare bredvid eldens. Man utsätter sig för ett konstant bombardemang av ljud och bilder som härstammar från andra sinnen än ens egna och som fyller ens huvud med sakupplysningar och trivialiteter, med andra människors äventyr, spänning och längtan. Att titta på TV ger ännu mindre utrymme för stillhet. Det slukar både tid, utrymme och stillhet; det är ett lugnande medel som vaggar oss in i en själsfrånvarande passivitet. Steve Allen har kallat TV för ett >>visuellt tuggummi<<. Dagstidningar fungerar på ungefär samma sätt. De är inte farliga i sig, men ofta envisas vi med att låta dem bestjäla oss på många ögonblick då vi hade kunnat leva ett rikare liv.

Men vi måste inte ge efter för frestelsen att vanemässigt låta oss uppslukas, underhållas och distraheras på det här sättet. Vi kan utveckla nya vanor som för oss tillbaka till vår fundamentala längtan efter värme, stillhet och inre frid.”

//s 177 //

”I sitt välbekanta tänkespråk lovprisade Benjamin Franklin också värdet av ett tidigt uppstigande och den hälsa, rikedom och vishet somd et medförde. Det var inte bara en läpparnas bekännelse, han tillämpade det faktiskt.”

//s179 //

”Genom att tidigt på morgonen rota sig i medvetenhet påminner man sig själv om alltings oavlåtliga förändring, att goda och onda ting kommer och går, att det är möjligt att med orubbat lugn, vishet och sinnesro möta vilka omständigheter man än ställs inför.”

//s 191 //

”Människor värderar varandra efter vad de har och inte efter vad det är … Ingen utom du själv kan ge dig frid. – RALPH WALDO EMERSON Self-Reliance

// s193 //

”Om problemen bottnar i ens eget synsätt, tänkesätt och beteende kommer de förr eller senare att dyka upp igen.

Allför ofta upphör livet att fungera eftersom vi själva slutar arbeta med det, eftersom vi är ovilliga att ta ansvar för sakernas tillstånd och arbeta med våra svårigheter. Vi förstår inte att det faktiskt är möjligt att åstadkomma klarhet, förståelde och förändring precis där vi står, här och nu, hur problematiskt vi än har det. Då är det mycket lättare och mindre av ett hot mot vår självkänsla att projicera våra problem på andra mäniiskor och på vår omgivning.

Ja, det är så mycket lättare att finna fel hos andra, att skjuta ifrån sig skulden och tro att vad som behövs är en yttre förändring, en flykt från det som hålller en tillbaka och hindrar en från att finna lyckan. Man kant ill och med lägga skulden på sig själv och, vilket innebär en slutgiltig flykt från ansvaret, smita sin väg med känslan av att man har ställt till med en hopplös röra eller att man blivit så illa tilltygad att man aldrig kommer att hämta sig igen. I båda fallen tror man sig ur stånd att åstadkomma någon verklig förändring eller mognad och menar att man bör bespara andra människor ytterligare lidande genom att själv avlägsna sig från scenen.

Offren för det sättet att se på saker och ting hittar man överallt, det är bara att se sig omkring. Bokstavligt talat överallt hittar man krossade relationer, upplösta familjer, förkrossade människor – vandrare utan rötter, vilsna människor som beger sig från den ena platsen till den andra, från den ena frälsningsläran till den andra, med det desperata hoppet om // s194 // att den rätta personen, det rätta jobbet, den rätta platsen eller den rätta  boken kommer att göra allting bättre. Eller också känner de sig isolerade och ovärdiga andras kärlek och har i sin förtvivlan slutat söka efter eller ens göra några försök att finna frid.”

//s 195 //

”Någon lösning som leder till mognad finner man inte förrän man med öppna ögon har satt sig in i sin aktuella situation och medvetet låter dess sandpapper slipa ned sina egna ojämnheter. Med andra ord måste man vara villig att låta själva livet bli ens lärare.”

//s196 //

”Nere på stranden kan det regna, eller också är det kallt. På en retreat kan det hända att du ogillar lärarna, eller maten, eller ditt rum. Det finns alltid någonting man kan tycka illa om. Så varför inte släppa de där tankarna och medge att det är lika bra att känna sig hemma var man än är? När du gör det får du kontakt med den innersta kärnan i ditt väsen och ger medvetenheten en chans att stiga på och utöva sin läkande effekt.”