Jag har tyvärr inte hunnit läsa så mycket som jag kanske velat under julledigheten, men något som jag börjat läst på är:
Vart du än går är du där – medveten närvaro i vardagen
Av Jon Kabat-Zinn
Jag är ju lite inne på det här med medveten närvaro, jag håller på och smått utforskar detta ämne. Det finns mycket klokt inom buddismens filosofier. Även om det finns mycket djupa delar också (som jag inte är redo för... än)
Nedan är ett litet utdrag från boken. Tålamod är något jag själv ska förbättra..
//från s62 i boken utgiven av Natur & Kultur //
”Jag anser att tålamod är ett av etikens fundamentala begrepp. Den som odlar sitt tålamod kan nästan inte undgå att odla sin medvetna närvaro och då blir meditationsövningarna gradvis rikare och mera mogna. När man verkligen inte försöker komma någon annanstans för ögonblicket är tålamodet redan där. Tålamod är att ha i minnet att saker och ting utvecklas i sin egen takt. Årstiderna kan inte påskyndas. När våren kommer spirar gräset av sig självt. Att jäkta brukar inte vara till någon hjälp och kan bli riktigt plågsamt – både för en själv och andra.
Tålamod är ett ständigt närvarande alternativ till människans sjukliga rastlöshet och otålighet. Alldeles under otålighetens yta ligger en mer eller mindre väldefinierad vrede, ett missnöje med sakernas tillstånd som man för det mesta skyller på sig själv. Det betyder inte att man inte ska skynda sig när det behövs. Man kan också skynda långsamt, tålmodigt och medvetet, och då rör man sig snabbt för att man har valt att göra det.”
Q här: "Den som odlar sitt tålamod kan nästan inte undgå att odla sin medvetna närvaro.....hmhmhm... mognad". Tror tålamod har mycket med mognad att göra..jadå (egen erfarenhet)...
SvaraRaderaAtt lita på, alltså att ha tillit till, att saker ordnar sig, tillvaron/livet/universum what so ever ger en det man behöver etc, kan jag tänka mig behövs för att man ska uppleva att man har tålamod......(så om man skalar ner det till vardagen och ner på en enkel nivå, så kan man ju säja "äsch he lööser säj" ....det är väl tålamod on a very basic level? :) Tämligen avslappnat, lite att kasta upp "det som det gäller" i luften och låta tiden ha sin gång å vänta å se, med ansvar förstås...? (Förstod jag det där själv ens? :) Oj ...)
Ett annat perspektiv av ämnet tålamod:
Just nu står jag "mellan två tv-apparater", dvs en "mini-ilandskatastrof" .....tjockisen, eller åtminstone fjärren dog, så nu kom så ögonblicket jag anat kunde komma när som helst, nämligen SLUTET....jag har tagit tillfället i akt att fundera på om jag verkligen vill ha nån tv överhuvudtaget (JA!), även om jag har dåligt tålamod gentemot all reklam och allmänt oönskat trams som man ju överöses med......vill dock ha en liiten tv som inte skymmer utsikten......jag har haft det stora nöjet att "i väntans tider"( tålamod!) ytterligare fördjupa mig i att gräva i musikens outtömliga skattkälla (dvs att lyssna, ej praktisera själv) , samt titta på tv-program på svt play som jag av olika anledningar inte har sett tidigare........så nog skulle jag alla gånger kunna vara utan tv:n, frågan är bara hur länge abstinensen sitter i kroppen........så jag utövar nu i praktiken tålamodsprövning, på en nordsvensk ilandsboendes nivå... :)
Tillbaka till utdraget (den boken har jag läst för några år sen); jag tror det är ganska nära "sanningen" om tålamod faktiskt... :) Bra utdrag
Q här: Det blev visst så att jag började läsa om den här boken, det var lite kul eftersom det stod lite citat ur Thoroughs Walden som jag läste ganska nyligen i den...jag fortsätter läsa nu...
SvaraRaderaQ rättar: Thoreau hette karln å inge annat :)
RaderaSånt här är ganska djupt (har jag märkt) .. fick mig att fundera till lite..
SvaraRaderaJa, det är ju ganska intressant det här med tålamod. Själva ordet innebär ju någon slags förväntningar på något i framtiden (känns det som). Så jag tolkar det som något i stil med att.. för att göra det lättare att ha "tålamod" så hjälper det till att koppla bort framtiden och vara mer i nuet.
Att ha filosofin att "det löser sig" och tro på att bara man är kongruent med källan (djupt jag vet) så ordnar det sig på bästa sätt är nog skönt för sinnet (för stunden). Eller om man nu har förtröstan i att ödet bestämmer allting eller guds vilja eller något sånt.
Onekligen är det nog ganska avkopplande att ta saker med en "klackspark" och hoppas att det löser sig. Låta det ta sin tid, eller skynda långsamt. Jag har dock en känsla av att det inte hade varit så lyckosamt i mitt liv, men who knows. Kanske är jag bara för feg för att låta livet flyta på utan mål och strävan (överdriver). Jag menar vissa saker vill man ju bara få att hända eller inte. Få ett resultat, eller misslyckas (vilket inte är hela världen). Eftersom jag aldrig riktigt våga leva tex enligt Wayne W. Dyers filosofi så vet jag inte. Jag känner att jag har mycket att lära inom detta område.. Lära sig släppa lite på kontrollbehovet. Att planera för långt fram, och befinna sig långt fram i framtiden börjar jag inse är rätt meningslöst och bara stressande.
Själv märker jag att jag har en tendens att försöka lösa saker med logik och intellekt (och mer kunskap) och då är jag ju inte speciellt mycket i "medveten närvaro". Just intellektet, egot, och alla andra influenser man har gör det rätt spretikt där uppe i "pallet" :). Resultatet är en del frustration men visst får jag lite att "hända" också.
Onekligen är det något som tilltalar mig med att leva i nuet. Jag har ju känt som mest lycka i stunder av enkelhet, frihet och levande just i nuet, så det ligger nog något i det. Jag är dock en färsking (och utforskare) vad gäller dom här sakerna.
Ajdå, tråkigt med fjärren.. Jaa verkar vara ett bra sätt att träna tålamod på :). Eller kanske är det mer träning i frustration? :)
Så du har läst den boken också Q, du är beläst :) Jag har inte kommit så långt i boken ännu, men tycker den verkar rätt bra och den är inte såå djupa som vissa böcker om Zen meditation osv.
Q är här,( en smula mosig i hjärnan efter helgens jobb, men alltför ivrig att sätta tänderna i alla nya inlägg som har kommit upp under tiden för att riktigt vänta):
SvaraRaderaSpeciellt kapitlet om generositet i boken av Kabat-Zinn kände jag var något som jag har kommit underfund med, att ge/dela med mig (och då menar jag inte i första hand materiellt)...utan mer tankar/åsikter/värderingar/stå upp för mig själv....med en fd blyg (gillar inte det ordet, är alltför uttjatat för mig) bakgrund har detta varit något jag har jobbat med, att kunna känna att jag kan ha något att säja och få fram det och att jag då därigenom tar en (inbillad) risk....gammalt inaktuellt tankeskräp är det, bort med det! Är dock nöjd med det framsteget att ta mig ur det, för annars hade jag aldrig varit här och kommenterat :)
Wayne W Dyer, det namnet ska jag lägga på minnet till något kommande bibblobesök...hmm
Att lösa saker med logik och intellekt och med kunskap...hmmm...jag vet att är man en som tänker mycket (bla jag) så kan det nog vara bra att fråga sig - hur KÄNNS det? inombords, (magkänslan), ibland...för hur lätt är det inte att fastna uppe i sitt huve, jag vet, jag vet :)
Ja, kapitlet om att vara "generös" gjorde också lite avtryck hos mig. Jag har en tendens att "intellektualisera" det mesta lite väl mycket (uppe i huvudet alltså), logik och rationella tankar (and such stuff). Typ fundera och väga för och nackdelar osv. Jag börjar dock inse att "intellektet" har vissa begräsningar och man kanske borde gå mer med "go with the flow" sometimes. Gå på magkänslan och inte tänka för långt fram etc. Leva mer i nuet liksom (trots allt är det ju rätt behagligt right?), um.. håller ju i alla fall på och utforskar detta område lite just nu.
SvaraRaderaHar själv gått mer ifrån det själviska "det där behåller jag för mig själv", till att mer vilja hjälpa andra mer, mjaa.. det går åt rätt håll i alla fall. Sen kan jag fortfarande komma på mig själv med att intellektualisera olika metoder för att hjälpa. Ungefär något liknande med att: "Är det rätt att bara ge bort mat?", "Vore det inte bättre att lära folk att fiska, eller odla sin egen mat". "Annars blir man ju bara beroende av andra, eller?", "Att göra människor beroende av allmosor är nog inte rätt väg?", "kanske vi inte kan rädda alla osv, jorden är juh redan hårt ansträngd av alla människor (överpopulariserad?) osv". Ja, du hajar, massa ursäkter egentligen, eller ja.. något i den stilen, men det bästa är kanske att bara släppa dessa tankar.. det blir säkert bra ändå. Bara ge istället för att tänka en massa.. Bara gå med känslan att det känns bra att hjälpa andra. Det finns ju många sätt att bidra.
Känslan av att hjälpa andra kan ju kännas riktigt bra, och det är väl det Kabat-Zinn är ute efter. (Sen kan ju det arta sig på många sätt) Att bidra utan en massa tankar på "vad får jag ut av det här?" är också något jag jobbar mentalt på (det är ju egot som är i farten igen).
Att ha en ödmjuk bakgrund (blyg) är inte fel. Det är inte alla som gillar personer som tar för mycket plats och alltid ska framhäva sig själv (inte jag i alla fall). Skönt att du gjort framsteg och tagit dig ur det :) Vi har alla våra saker att jobba på. :)
Apropå att inse.. Det har på sistone börjat gå upp som en sol för mig, att först måste man acceptera att man har någon typ av problem innan det kan bli förändring (och man kan göra någon typ av plan för att förändra det). Jag vet det låter ju självklart och jag har hört det många gånger förr, men det har inte riktigt klickat hur viktigt det steget är, men nu börjar det klicka (tror jag). :) Du vet jag tror studenten i mig är redo för läraren i det fallet.
Det gör nu att jag nästan söker efter problem hos mig själv. Och hittar således många "puckar" att jobba med, härligt!
Let´s do this! :)
Wayne W Dyer, ja se om du kan hitta, slut på ursäkter. Tycker den var rätt bra faktiskt.
Q always: Ja visst är det givande när man vågar se vad man kan behöva förändra, för ofta handlar det nog om en gång i tiden felinlärda ofunktionella beteenden som skapar hinder för en i ens nuvarande liv (I know).....och man får ju sån energi när det börjar lossna för en när man har "jobbat" ett tag med sig själv .... :)
SvaraRadera(Nu ska jag återigen bevisa för datorn att jag inte är en robot när jag publicerar det här, börjar kunna det här nu :) )
"för ofta handlar det nog om en gång i tiden felinlärda ofunktionella beteenden som skapar hinder för en i ens nuvarande liv (I know)"
SvaraRaderaJodu, här har du en till som lärt mig massa ofunktionella beteende (som jag trodde på då, men insett bara ställer till det nu). Det tar tid att förändra, men visst är det skönt när det går åt rätt håll och när man som i mitt fall insett att man faktiskt varit ute och "seglat/cyklat" rätt mycket.
Jaha, du åker på en robotfråga? Sedärja, och du klarar frågan varje gång? Bravo! :) Hmm.. den frågan slipper jag som kör med ett googlekonto. :)