2015-02-25

Granatäpple, äta för första gången

Yihoo, Heloui på er!

Vet ni jag åt ett granatäpple för första gången härom dagen. Har ni ätit det? Jag vet i alla fall en läsare här som tipsat mig att testa. Och nu har jag testat. Bestämde mig för att dokumentera. Trodde nämligen att det skulle bli massa spill härs och tvärs i köket.
Granatäpple sägs också vara nyttigt, och det gillar vi.

Låt mig ta er tillbaka till affären, hittade dom på Ica Maxi, kostade 12 kr/st. Det är inte alla gånger dom har den här frukten har jag märkt.. Granatäpple är en maffig frukt som jag nästan tror väger mer än en (apelsin.motsvarande storlek) Jag visste inte riktigt hur jag skulle känna hur den var mogen, så det blev bara att ta första bästa i lådan dom hade. Skalet var i alla fall hårt när man klämde på dem.

Jag hade fått värdefulla tips som jag följde vid själva öppningen av frukten. Det gick bra!

Okey, lugna er! Var inte så "på"!. Håll hästarna i stallet. Jag ska berätta ;)


Ja, ser ju nästan lite halvrutten ut, men de var ungefär så här alla äpplena såg ut i korgen. Här är äpplet illustrerat tillsammans med en arabiatallrik (sägs vara skandinavisk design för den som antecknar). Just för att ge er en dimiensom av dess storlek. Man kan konstatera att äpplet är STORT.

Här har jag tagit fram "niven" och följt instruktionerna. Jag har liksom skurit som ett kors, några millimeter in i granatäpplet. Man känner när man så att säga är igenom skalet. Och då stannar man! Skär inte djupare, skär bara igenom skalet #tips. Annars tror jag det kan bli kladdigt!

Bend (stavas det me E eller Ä?) sen isär äpplet i själva klyvningsöppningen. Kan vara lämpligt att bända lite med kniven om du inte får grepp med nyporna. Voila! Det gick bra! Inte det minsta kladd blev det, yes! Det måste varit bra gjort av mig och jag ger mig själv en klapp på axeln. :) Sen är det bara att plocka fröerna eller vad nu "bären" kan tänkas heta, alltså dom röda pluttniuttarna.

.

 Mina smakintryck då?

Jo, alltså, det var ganska gott. Det känns som att det är en ganska söt frukt. Blir nästan lite mycket att trycka i sig. Nästan sliskit sött faktiskt. Sparade lite till nästkommande dag, annars skulle de blivit en s.k "sockerchock". En erfaren granatäppleätare kan säkert avgöra mognadsgraden via bilderna, men jag upplevde frukten som lagom mogen, rätt eller fel. Äpplets små råda "pärlor" är nästan lite som sötat godis eller nått, en touch av vinbärsmak tycker jag mig ana också. Man blir lätt lite smått kladdig om fingrarna vid intagande.

En annan s.k godisfrukt är ju Sharonfrukt. Ni vet dom ser ofta ut som shabbiga orangea tomater med en brundaskig krage (i brist på bättre beskrivning) och har en söt och fyllig smak. Faktiskt tycker jag dom är godare, men dom är inte lika nyttiga (har jag fått för mig).

Tog en bild på ett par sådana också för er som inte vet hur dom ser ut. Fast jag tror som sagt att granatäpple är nyttigare om man ska jämföra.

Sharonfrukt. Döpt efter något område i Israel om jag förstått det hela rätt. Jag läste på lite om dessa innan jag skulle publicera detta inlägg och det verkar om att träden utsätt för koldioxid för att frukten ska mogna. Hmm.

Ytterligare en bild, här utan blixt för att ge er en bättre uppfattning av dess naturliga färg. Den observanta ser också att jag inte plastbantat bort skärbrädan i plast. Känner ingen panik att göra det. Är ju en trend som är svår att missa om man läser lite bloggar.

Okey, det var min summeringa av Granatäpple.

Har du testat granatäpple eller sharonfrukt? Vad är i så fall din upplevelse?

4 kommentarer:

  1. Heloui på dig själv! ;-)
    Det där gick ju alldeles galant! Fenomenalt bra jobbat! Och mycket bra dokumenterat - du skulle nog bli en bra TV-kock! Det ser ut som du fick tag i ett riktigt fint granatäpple, ett glansigt och slätt skal är ett bra tecken. Förvånar mig att de tog styckepris för den, det har alltid varit kilopris där jag handlat. Min affär har haft granatäpplen i flera månader nu, men jag ska inte skriva vilken affär det är, för att undvika att göra reklam. Den heter i alla fall något annat än din affär.
    Det som du kallar pluttniuttar, det är faktiskt fruktens kärnor! Så det är kärnorna som man äter! Kul att du tyckte det var gott! En del människor brukar reta sig på skaldelarna som gärna fastnar mellan tänderna. Blir det fler investeringar i granatäpplen, eller var det en once-in-a-lifetime-upplevelse?
    Här nedanför kommer lite intressant kuriosa om just granatäpplet som jag vill dela med mig av till dig och dina läsare, men först vill jag avsluta med

    Vänliga hälsningar från Tipsaren
    ------------------------------------------------------------------
    Lite citat hämtat ur boken Maten som botar (valda utdrag från s 52-57), skriven av läkaren Per Ove Lind:

    Granatäpple - Antioxidanternas kung med egen krona

    Det är först på allra senaste år som granatäpplet funnit vägen till våra svenska fruktdiskar och blivit en av våra populäraste och allra hälsosammaste frukter. Men granatäpplet har runtom i världen mycket gamla anor som symbol för hälsa och fruktsamhet. Redan i Gamla Testamentet omnämns granatäpplet som symbol även för kärlek och skönhet. Kung Salomos kungakrona lär ha utformats efter utseendet på granatäpplets foder, och sedan blivit modell för alla andra kungars kronor. I kristendomen övertogs granatäpplet som tecken för evigt liv, Maria och Kristus, och i den kristna konsten avbildas ofta granatäpplet i Jesusbarnets hand. Att det var något alldeles särskilt med granatäpplet anade man sålunda tidigt. I Spanien är till exempel en hel provins och provinshuvudstad, Granada, uppkallad efter granatäpplet, ja, denna märkliga frukt är till och med avbildad i Granadas stadsvapen.

    Granatäppeljuice är den allra starkast verkande antioxidanten av alla drycker. Ja, den antioxidativa effekten hos granatäppeljuice är faktiskt tre gånger starkare än hos både rödvin och grönt te som är kända för att vara mycket starka antioxidanter.

    Per Ove Lind nämner några studier om granatäpplets effekter på hälsan:

    * I en israelisk studie från 2002 kunde man på olika sätt visa att granatäppeljuice kan minska risken för åderförkalkning, bland annat genom att motverka oxidationen och hopklumpningen av LDL, det "onda kolesterolet".
    * I en klinisk undersökning från 2001 konstaterades att hos försökspersoner med förhöjt blodtryck kunde granatäppeljuice sänka blodtrycket (det systoliska "övre" blodtrycket) med 5 %.
    * Granatäpple har även visats bromsa utvecklingen av prostatacancer.

    SvaraRadera
  2. ”Skulle ev. kunna bli en bra TV-kock” lägger jag till CV:t ;-)

    pōmum "äpple" grānātum “fröad”, visst är latin vackert?
    Jaha, är det kärnor som är de små röda pärlorna? Där ser man. Jag noterar att det var ovanligt lättuggade kärnor om man jämför med äpplelkärnor (som jag brukar pilla i mig då och då, B17). För att inte tala om aprikoskärnor, dom är ju jättehårda.

    Jag kom att tänka på det här med kärnor och fröer. Vad är det för skillnad egentligen. Får ta och googla det. Borde ju vara någon skillnad.

    Ja, tyckte det var så sådär halvdant gott, lite för sött egentligen, men ok, är det nyttigt så kan det ju vara värt det någon gång då och då. :)
    Jag upplevde inga problem med några skaldelar som fastnade mellan tänderna, men det var ju lite pill att plocka med dom små kärnorna, dvs ta bort dem från ”kittet” som höll allt samman.

    Åh, tack för ditt bokutdrag, det gav en intressant bild av granatäpplet! Evigt liv, hälsa, skönhet och kärlek, det låter ju bra. :) Låter bra. Jag lärde mig en hel del nytt. Verkar ju bra för att rensa artärerna också.

    ” At the end of the year, the arteriosclerotic plaques in the arteries of those who did nothing predictably worsened, thickening 9%, closing their arteries off even further. But in the pomegranate juice group, after just 3 months the plaques in their arteries shrank 13%. By 9 months the plaque was down 26%. And after one year of drinking less than a quarter cup of pomegranate juice a day, the arteriosclerotic lesions were 35% reversed.” - http://www.all-creatures.org/health/reversing.html

    Låter ju väldigt bra, får nog fortsätta ta ett granatäpple då och då. :) Bra att du introducerade mig för denna frukt! :)
    Förövrigt läste jag på Wikisidan för Pomegranate
    http://en.wikipedia.org/wiki/Pomegranate
    Att fröerna och skalet tydligen innehåller steroid hormoner, även estrone (som jag antar är östrogen).

    Fast en sida säger:
    ” Our results suggested that there were no steroid estrogens including estrone, estradiol and testosterone in pomegranate seed, fruit juice and preparations.” - http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0308814605002566

    En annan sida säger:
    “Dr Sajeera Kupittayanant, from Suranaree’s Institute of Science, explains: “We found that beta-sitosterol was the main constituent of pomegranate extract, a steroid present in many plant species, but particularly rich in pomegranate seed.” - http://news.liv.ac.uk/2010/01/27/pomegranate-extract-stimulates-uterine-contractions/

    Fast jag läste också att det mesta av testosterone, progesterone och östrogen får vi i oss via mejeriprodukter.
    Källa: http://www.livestrong.com/article/156536-the-effects-of-steroids-in-human-food/

    SvaraRadera
  3. Jo, latin är vackert. B17 som du nämner, är en helt ny bekantskap för mig. Jag minns gånger jag av misstag satt tänderna i en äppelkärna. Inte gott. Jag googlade på B 17 och kom till en sida om aprikoskärnor, där jag blev kvar länge. Ju mer man får veta inser man vad oerhört lite man egentligen vet.
    Skillnaden mellan kärnor och fröer, det är en bra fråga! Det är lite som skillnaden mellan bär och frukt.
    Så du tyckte att det var för sött. Sockernjutaren i mig har lite svårt att förstå det, att någonting kan vara FÖR sött. ; )
    Det var intressanta fakta du kom med om granatäpplet, med de sidor du citerar. Tack! Jag har varit inne och läst på dem allihopa. Det sista du tog upp, om mejeriprodukter, gosh.... Jag hade ingen aning. Jag vill tacka dig för att du gjorde mig uppmärksam på detta. Jag har googlat och läst mer. Det blir svårt att handla mjölk efter detta. Jag har varit så inkörd på myten om hur nyttig mjölk är.

    SvaraRadera
  4. Jag har nästan vant mig vid att knapra de lite bittra kärnorna. Aprikoskärnor är ännu bittrare. Dessutom ett tufft skal att knäcka.

    Ja, det är klart gillar man sött så kan jag förstå att de inte smakar något vidare. :)
    Det finns många som gjort gällande att aprikoskärnor är giftiga. Var och en måste göra sin egen research och ta ansvar för sitt val.

    Tekniskt sett är all mat på planeten jorden giftigt. Men när en person använder uttrycket "giftigt" är dess innebörd i allmänhet att ämnet är giftigt när det tas i låga doser.

    Ord som ” cyanide poisoning” lär om inte annat avskräcka många av oss. Men ”still” (ändå) väljer jag att inta en kärna då och då i mindre mängder. Inte alls i de mängder som vissa rekommenderar, men ändå lite, någon gång då och då. Viss del av B17 får vi i oss via andra varor också. Ett tips i all välmening: Överkonsumera inte! Jag menar.. Jättestora intag av allt är ju antagligen negativt till slut.

    G. Edward Griffin var den som gjorde mig uppmärksam om B17. Det finns som sagt mycket kontroversiella uppslag kring ämnet och vissa menar på att B17 inte är bra och andra menar på att det visst är bra till att förebygga cancer. Då jag själv inte haft tid att riktigt djupdyka i ämnet själv så har jag gjort det enkelt för mig själv.
    Alltså .. jag har stort förtroende för Edward i hans kamp för att upplysa om centralbanker och vårt monetära system har jag valt att tro på honom även i denna fråga. Griffin är duktig på att se igenom all rök och speglar.

    Läkemedelsindustrin har ju som bekant starka skäl till att misskreditera det hela. Till detta ska också läggas till ignoransen och arrogansen som också lätt leder oss på fel spår. Värt att påpeka.. Jag kan själv tillhöra denna ignorans och arrogans. :)

    http://levafri.blogspot.se/2014/04/ata-aprikoskarnor-mot-cancer.html

    Jag har också tidigare varit väldigt positiv till mjölk. Det har man ju alltid hört ska vara bra. Bra för starkt skelettet etc., men nu verkar det som att man hör tvärtom.. Jahaja.. Vem ska man lita på ungefär.. Det här med matproduktion har blivit storindustri och jakten på lönsamhet drivit fram olika konstigheter.

    Man har ju om inte annat suttit och läst på Arla förpackningen vid frukost sen barnsben att man blir stor och stark av mjölk.. Indoktrineringen har fungerat. Jag är dock mer skeptisk nu för tiden. Äter dock fil fortfarande.
    Jag vet inte om svenskt boskap får steroider insprutade i sig, men skulle inte vara förvånad om så är fallet. Känns tyvärr som allt är manipulerat nu för tiden.

    Kommer att tänka på låten med Di Leva:

    ”Vem ska jag tro på
    Tro på
    Tro på när
    Tro på när allt är såhär?”
    :-)

    SvaraRadera