Henry Millers - Om den Luftkonditionerade Mardrömmen

Henry Millers Perspektiv från 1939

Alltid intressant att ta del av andra perspektiv. Henry Miller verkar ha varit föregångaren till dagens Greta Thunberg. Hans perspektiv på fria människor är intressant, boken blev först publicerad 1945.

Det finns något romantisk över sådana här texter och det får en att reflektera och fundera en stund. Visst lever vi människor i ett väldigt annorlunda liv än övriga djur. Många gånger frånkopplade från vad som är viktigt och vi tar mycket för givet. Många gånger frånkopplade från Naturen. De flesta av oss lever ett ganska bekvämt liv jämfört med att leva som grottmänniskor även om vi inte är så fria som vi kanske tror. Dock får de flesta av oss gå till något ställe för att dra in pengar till brödfödan. Kanske inte alltid så trevligt. Luftkonditionering fanns alltså redan 1939.

Jag fick tipset att läsa Henry Miller av Mike Mentzer (tyvärr avliden) som jag anser framstår som en intelligent tänkande människa. Han rekommenderade lite böcker som jag betar av. Alltid bra att ta del av andra perspektiv och Henry skriver en genomtänkt text. Vackert på många sätt, men han verkar tycka att våra liv är tråkiga. Jag ska fortsätta läsa och se om jag förstår vilket samhälle Henry skulle velat haft.

Miller H. (1948) Den Luftkonditionerade Mardrömmen. Hugo Gebers Förlag.

Översättning Sten Söderberg

Orginalets Titel: The Air-Conditioned Nightmare

(s. 28) Här ett utdrag:

”Jag måste färdas omkring tiotusen miles innan jag inspirerades att skriva en enda rad. Allting som är värt att säga om det amerikanska levnadssättet skulle jag kunna få in på trettio sidor. Topografiskt sett är landet överväldigande—och skrämmande. Varför skrämmande? Därför att ingenstans eljest i världen skilsmässan mellan människan och naturen är så fullständig. Ingenstans har jag mött ett så dystert, enformigt slags liv som här i Amerika. Tråkigheten når här sin höjdpunkt. Vi är vana att betrakta oss själva som ett frigjort folk, vi säger att vi är demokratiska, frihetsälskande, fria från fördomar och hat. Detta är smältdegeln, platsen för ett stort mänskligt experiment. Vackra ord, fulla av ädla, idealistiska känslor. I själva verket är vi en vulgär, påträngande massa vars lidelser lätt piskas upp av demagoger, tidningsmän, religiösa kvack-salvare, agitatorer och dylika. Att kalla detta samhälle av fria människor är hädelse. Vad har vi att erbjuda världen utöver överflödande byte, som vi hänsynslöst roffar från jorden under den dåraktiga förevändningen, att denna vansinniga verksamhet representerar framåtskridande och upplysning? Möjligheternas land har blivit den meningslösa svettens och stridens land.” – Henry Miller – Den Luftkonditionerade Mardrömmen

Är det till exempel galet att vi har uppfunnit luftkonditioneringen och kan hålla en komfortabel temperatur? Likväl som jag uppskattar värmen där jag bor. Om vi inte producerat alla dessa saker som folk är villiga att betala för, vad skulle vi gjort i stället?

 Leva som samlare och jägare? Slagits med andra stammar i jakt efter föda? Efter att tittat på några säsonger av ”Naked and Afraid” framstår survival-livet inte så eftertraktansvärt i mina ögon. Ganska tufft liv, med en betydligt kortare livslängd. Kolla in serien, rekommenderas. Lite tuffare än Robinson.

(P. 257)

”Hettan steg snett uppåt som Jakobs stege skådad genom bucklad spegel. Solen hade blivit en blodig omelett, som stekte sig själv frasig.”

Annorlunda sätt att beskriva solen. Vackert på något sätt.

Miller skriver väldigt romantisk text, vacker text, konstnärlig text. Jag gillar han sätt att skriva, men jag är skeptisk till hans idéer.

Snart ska jag läsa vidare och försöka förstå Henry. <3 :-)