Boken Dumhetsparadoxen, om funktionell dumhet

Akta sig för dumheten

Jag dök på en föreläsning på Youtube om dumhet. Jag tyckte den var intressant. Det vara Mats Alvesson som höll i den. Det visade sig att han skrivit en bok och den blev jag nyfiken på.

Boken heter Dumhetsparadoxen - Den funktionella dumhetens fördelar och fallgropar

Författarna är: Mats Alvesson och André Spicer

Egen tolkning: Stoppa ner huvudet i sanden, tänk positivt och var en jasägare som inte vågar stå upp mot något som vid en första anblick verkar lite taskigt.. ?
Dumhetsparadoxen - Den funktionella dumhetens fördelar och fallgropar

Som vanligt tar jag bara upp böcker som jag tycker är läsvärda här på den här bloggen. Jag tycker den här boken är läsvärd! Det är ingen större mening att skriva ett inlägg om att jag tycker en bok är dålig. Den här boken handlar om funktionell dumhet. Den här boken är väldigt tänkvärd och får en att reflektera lite mer om vad som sägs och görs i dagens samhälle. Vi kan nog många av oss som frågar oss vad som försiggår i världen (och det västerländska samhällets tillstånd). Ofta verkar balansen vara åt det känslomässiga kortsiktiga hållet...

Baksidan på boken: "Att kompetent och ordentligt sköta jobbet utan att tänka vidare eller fundera på vad det egentligen bidrar till."

Det kan ibland vara ganska svårt att klura ut vad som är en dum idé och vad som inte är det, alltså vad det får för konsekvenser på lång sikt. För det torde förutsätta djupare kunskap att kunna tolka konsekvenserna av ett visst handlande i ett komplext samhälle.. Själv har jag som bekant växlat idéer som jag inspireras av.

Jag tänkte inte skriva så mycket mer om boken  (jag har inte heller läst färdigt den när detta skrivs). Men ger några väl valda utdrag från boken så får du en bild och kanske en känsla.

Bokutdrag från boken

//s22 rubrik Dumhetsparadoxen //
”Att stänga ner delar av hjärnan medan du arbetar kan verka som en dum idé, men det medför ofta stora fördelar. När funktionell dumhet tar över blir anställda skonade från den betungande uppgiften att använda sina intellektuella resurser. I stället kan de kognitivt kryssa lugnt och hålla sig undan betungande tvivel. Detta kan medföra stora fördelar för vissa individer. De ses inte som bråkmakare som ställer för många jobbiga frågor. De kan visa den typen av bestämd men oreflekterad övertygelse som utmärker ”ledarskapsmaterial”. När de gör auktoritära uttalanden om att deras företag strävar efter ”spetskompetens” och står för ”hållbar utveckling” och ”mångfald” (eller något annat vagt och positivt) kommer deras beslutsamhet och övertygelse inte ha den minsta glimt av tvekan.”

//s23 //
”Men det finns en ännu farliga konsekvens av funktionell dumhet. Förutom att underminera förtroendet kan den ibland skapa förutsättningar för större kriser och katastrofer. Det händer när små problem läggs på hög, kopplas samman och skapar det som brukar kallas ”wicked problems” – svårlösta problem som är omöjliga att ignorera. 2008 års finanskris, som vi beskrev i början av det här kapitlet, är ett typexempel på detta.
Funktionell dumhet är inte bara en enkelriktig motorväg till katastrof. Den kan också vara gnistan till mer djupgående förändringar. När kostnaderna för att ignorera problem blir för stora brukar människor börja reflektera över sina förutfattade meningar.”

//s88 //
”Det finns tre aspekter av funktionell dumhet som kan fungera som varningslampor: att inte reflektera över dina antaganden (det vi kallar reflexivitet), att inte ifrågasätta varför du gör någonting (berättigande) och att inte överväga konsekvenserna eller det större syftet med dina handlingar (substantiellt resonerande).”
//längre ner samma sida, s88 //
”Den första aspekten av dumhet är frånvaron av reflexivitet. Detta sker när vi slutar ställa frågor om våra egna antaganden. Mer enkelt förklarat betyder det att man tar för givet att det som allmänheten tänker är rätt. Vi misslyckas ofta med att ifrågasätta dominerande tankesätt och förväntningar. Vi ser regler, rutiner och normer som helt naturliga – det är bara så saker och ting är.”

//s89 //
”En andra aspekt av dumhet är att inte leta efter sakskäl eller en bra anledning. Folk slutar att fråga ”varför” på arbetsplatsen. Dessa personer frågar inte efter – och erbjuder inte – sakskäl för sina beslut eller handlingar. En regel är en regel och den måste följas, även om ingen vet varför den existerar. Frågor om varför något ska göras ignoreras helt, eller avfärdas med hänvisning till rang (”chefen vill det”), konvention (”vi har alltid gjort så”), eller tabu (”så skulle vi aldrig kunna göra”). Dessa uppfattningar återkom ständigt i de företag som Robert Jackall studerade. Han noterade att det fanns ”en häpnadsväckande variation av organisationsförbättringsprogram”.
//Den referens som Mats Alvesson& André Spicer  ger för att läsa vidare i ämnet är:
Robert Jackall, Moral Mazes (Oxford: Oxford University Press, 1988) //

//s90 //
”Den tredje aspekten av dumhet är brist på substantiellt resonerande. Folk slutar ifrågasätta de långsiktiga konsekvenserna av sina handlingar och deras betydelse i det större sammanhanget. I stället fokuserar de på väldigt smala frågor kring hur något bör göras. Tekniska frågor om vilket som är det det mest effektiva sättet att göra något övertrumfar mer grundläggande frågor, exempelvis om något bör göras över huvud taget och vilka effekter denna praxis kan ha.”

Intressanta stycken! Jag märker ofta av dumheten hos mig själv när jag inte orkar tänka utan följer känslornas infall som ofta motiverar en med att agera si eller så. De två rösterna som ständigt diskuterar inuti mitt huvud... Den kortsiktige vs den långsiktige.. Den kortsiktige hittar på sakskäl eller bra anledningar (som tilltalar lusten just då)  När den kortsiktige vinner blir priset ofta långsiktigt i konflikt med mina målbilder.. . och när jag fallerar i att gå mot min genomtänkta målbild känns det som ett misslyckande..

 Några andra böcker Mats Alvesson (som är professor i företagsekonomi) skrivit är bl.a.
Tomhetens triumf: om grandiositet, illusionsnummer & nollsummespel, Atlas, och Reflexivt ledarskap.

--------------------- Nu till något annat - Se gärna Henrik Jönssons video som handlar just konsekvenstänk och människans medvetande och förnuft ---------------


11:15 "Att frånta människan kapaciteten, att genom förnuft och samtal utveckla sin kunskap om tillvaron. För att istället ersätta den med oöverbryggbara subjektiva verklighetsbilder är att frånta människan det enda verktyg för överlevnad och utveckling hon har. Människan har inte klor som dom stora kattdjuren. Eller vingar som fåglarna. Vi saknar fenor som fiskarna, och är inte bepansrade som insekterna. Människan har bara sitt medvetande och sitt förnuft. Naken kommer hon till jorden och i sitt anletes svett förtjänar hon sitt uppehälle. Den civilisation mänskligheten byggt vilar uteslutande på uppfinningsrikedom, kommunikation och på hårt arbete." - Henrik Jönsson, Videon: BLACK LIVES MATTER: Protester, poliser & problem, https://youtu.be/HsLgg9X7-DE

Boken Framgångsfaktorn, av Malcolm Gladwell

Framgångsfaktorn – som skapar vinnarna

av Malcolm Gladwell

Tror boken heter "Outliers" - The story of success,  i dess orginalutförande.
(som vanligt är den svenska översättning konstig)

Så här ser boken ut!

Testa din förmåga i detta Ravens test! Är du så smart som du tror? Tips! den vänstra är enkel och den högra mycket svår.. tjuvtitta inte på svaret som står i texten. :)

Malcolm Gladwell skriver ganska bra böcker. De är lättlästa, ofta fulla av diverse exempel, historier mm. Eftersom jag läste färdigt boken så är det ett gott betyg.
Ska jag säga något negativt och detta gäller ganska många böcker, så är det att det som är poängen i boken hade kunnat sammanfattats på några sidor, resten är utfyllnad för att fylla upp en hel bok. Detta är inget specifikt för Gladwell, detta gör det flesta. Visserligen av intressanta historier, men vill man maximera poängerna tar det lite extra tid att plöja hela boken. Då ens tid är väldigt begränsad med tanke på allt som finns att läsa / förstå.

I författarens tack //s287 // skriver Malcolm följande:

”Detta är en bok om arbetets meningsfullhet, och jag har lärt mig att arbete kan vara meningsfullt av min far. Allt han gör – från hans mest komplexa akademiska matematik till att gräva i trädgården – gör han med glädje, beslutsamhet och entusiasm.”

//Lite längre ner samma sida //

”Min mor har lärt mig att uttrycka mig; hon har lärt mig att det finns en skönhet i att säga något tydligt och enkelt. Hon har läst vartenda ord i den här boken och försökt få mig att hålla den nivån.”

//s74 //

”Tron på samma idéer får också High tech-företag som Google och Microsoft att göra en noggrann bedömning av arbetssökandes kognitiva förmåga. De är övertygade om att de som placerar sig allra högst på IQ-skalan har störst potential. (Microsoft är känt för att ställa en massa frågor till de arbetssökande, allt i avsikt att testa deras skarpsinnighet, bland dessa klassikern ”Varför är manhålslock alltid runda?” Kan du inte komma på rätt svar på den frågan är du inte tillräckligt intelligent för att få arbeta för Microsoft.*)

* Rätt svar är att ett runt manhålslock inte kan falla ner i manhålet, oavsett hur man vrider och vänder på det. Men det kan ett rektangulärt lock göra. Det enda man behöver göra är att luta det åt sidan. Såja, nu kan du få jobb på Microsoft.”

//s75 //

”Ett av de mest använda intelligenstesten kallas för Ravens progressiva matriser. Det kräver inga speciella språkkunskaper eller någon bestämd förvärvad kunskapsmängd. I stället är det ett mått på förmåga till abstrakt tänkande.”

//Boken öppnade upp ögonen för Chris Langan, han har en av världens högsta IQ), s93 //

””Fast å andra sidan”, fortsatte han, ”är Harvard i grund och botten ett glorifierat affärsföretag som bedriver sin verksamhet med profit som ledstjärna. Pengar, det är vad allt handlar om på Harvard. De får miljarder dollar i donationer. Ledningen där söker inte nödvändigtvis efter sanning och kunskap.”

//s115 //

”Vid det här laget hoppas jag att du är skeptisk till historier av det här slaget. De som handlar om invandrargrabben med huvudet på skaft som trots fattiga uppväxtförhållanden, trots depressionen och trots att den snobbiga advokatfirman i city inte vill ge honom arbete, tar sig fram enbart av egen förmåga och näsa för fina tillfällen. Det är en framgångssaga av den gamla sorten och allt vi hittills lärs oss om hockeyspelare, mjukvarumiljadärer och Termiter säger oss att framgång inte vinns på det sättet. Framgångsrika människor har inte blivit framgångsrika av egen kraft. Bakgrunden spelar en roll. Framgångsmänniskorna är produkter av speciella platser och miljöer.”

//s127 //

”Som du kanske minns från kapitlet om Chris Langan var Lewis Termans studie om genier en undersökning av hur det gick i vuxen ålder för barn med exceptionellt höga IQ-värden födda mellan åren 1903 och 1917. I studien konstaterades att det fanns en grupp som haft verklig framgång och en som det hade gått riktigt dåligt för, och att det var långt mer troligt att de som det gått bra för kom från mer välbeställda familjer. I det avseendet stärker Termans studie den tes som Annette Lareau för fram, den om att det har stor betydelse vad ett barns föräldrar arbetar med och vilka attityder som följer med den egna klasstillhörigheten.”

//s234 //

”Det är detta som Schoenfeld försöker lära sina studenter. Framgång är en funktion av intresse och envishet, att man är beredd att verkligen anstränga sig i tjugotvå minuter för att förstå medan de flesta andra ger upp efter en halv minut.”

Övrigt som bland annat avhandlas

Matteuseffekten – olika fenomen där ett system gynnar en tidigare gynnad part.
Bland annat nämns Jeb Bushs syn på saken om det spelade roll vilken position hans far hade.
//s272 //

”Attityden var i stort densamma som den han 1992 gav uttryck för på CNN i Larry King Live. ’På det hela taget tror jag det är en nackdel’, sa han som svar på frågan vad det hade betytt för hans möjligheter inom affärsvärlden att han var son till landets president.
’För det har en så begränsande inverkan på vad man kan göra.’
”Tankegångar av det slaget kan inte betecknas som annat än självbedrägerier.”

Andra kaptitlet: Regeln om de tiotusens timmarna.

Människor som läser mycket har förstås redan hört talas om artikeln som som K. Anders Ericsson och hans kollegor skrivit om. Att vi blir inte experter på något förrän vi lagt 10.000 timmar på något. Och att erfarenhet/träning slår talang som inte tränat lika mycket. Det är något som tas upp i var och varannan bok (nästan).
Sjunde kapitlet: Teorin om kulturella skillnader som orsak till flygplanskrascher.
Intressant kapitel som visar på eventuella kulturella skillnader och vem som anses veta bäst etc.

Nu har du fått en liten inblick! Hoppas du fann något av värde.

Bokrecension: Permakultur i ett nötskal

I julledigheten har jag läst färdig en bok och tänkte komma med en kort presentation av boken, nämligen:

Permakultur i ett nötskal

av Patrick Whitefield

Ganska intressant bok om hur vi kan leva mer hållbart. Odla på bättre sätt, mm. Det finns en smarthet i permakultur som jag gillar. Det finns ofta bra sätt att lösa olika problem.

Som att designa sitt hus så att det får skugga från solen på sommaren, men samtidigt ger solljus i kalla vintern (när det tappat sina löv). Det finns massor med små smarta tips, och det är ett område jag gärna utforskar mera.
Med tanke på att jag tog mig igenom hela boken (och bara skriver om böcker som jag faktist läst igenom) så inser du förmodligen att jag tyckte den var läsvärd. Inte fantastisk, men läsvärd.

Boken jag pratar om heter alltså: Permakultur i ett nötskal av Patrick Whitefield.

Baksidan, läs själv. Du bör få upp en större bild om du klickar på bilden..

För att få lite känsla följer nedan små bokutdrag från boken  – Permakultur i ett nötskal

//s14 om ordet permakultur //

”Ordet permakultur myntades 1978 av två australier, Bill Mollison och David Holmgren, när de gav ut en bok som hette Permaculture One. Det var en idé som hade fascinerat Bill under många år. Han hade tillbringat en stor del av sitt liv i skot och mark, både som skogsarbetare och som vetenskapsman, och inspirationen //s15 // kom ursprungligen just från skogarna. Han studerade dem, insåg hur de fungerade och sade till sig själv: ”Jag skulle kunna skapa en sådan.”

Under 1960- och 70-talen kom Bill, liksom många andra, till insikt om att större delen av vår nuvarande kultur är på väg in i en återvändsgränd, som kan sluta i katastrof. Därför engagerade han sig i en massa proteströrelser som försökte övertala dem som är satta att styra världen att leda utvecklingen i rätt riktning. Efter ett tag insåg han att detta inte ledde någonstans och han blev övertygad om att verkliga förändringar sker nerifrån och upp, inte uppifrån och ner. Så han slutade protestera, återvände hem och odlade sin trädgård. Och det var där permakultur föddes.

Permakultur handlar mycket om att ta saken i egna händer och om att förändra vår egen livsstil, istället för att kräva att någon annan ska ordna det åt oss. Det innebär inte att politiskt arbete är meningslöst; det finns så mycket som kan beslutas på politisk nivå, både nu och under en överskådlig framtid. Däremot innebär det att vår första reaktion inför ett problem eller en utmaning inte ska vara ”Någonting måste göras!” utan i stället ”Vad kan vi göra åt det?”.

//fortsätter längre ner samma sida, s15 //

”Grundtanken inom permakultur är en vilja at göra vad vi tror är rätt och hellre vara en del av lösningen än en del av problemet; med andra ord ett etiskt förhållningssätt. Detta kan sammanfattas på följande sätt:

Omsorg om Jorden

                                                          Omsorg om människo

                                                                                       Rättvis fördelning

”

//s16 //

”Vi har inte mer rätt att överleva och breda ut oss än någon annan art. Därför måste skyddet av all orörd natur som återstår vare //ja står så// ett av våra viktigaste åtaganden.

”

//s17 //

”Nästan allting i vår nuvarande ekonomi, inte minst vår mat, tillverkas av icke förnyelsebara råvaror. Förnyelsebara tillgångar som används snabbare än de kan återbildas är i praktiken icke förnyelsebara, till exempel timmer och papper med nuvarande konsumtionshastighet.

Detta betyder inte att vi alla måste leva ett liv i fattigdom. Det betyder att Jorden bara kan förbli frisk om vi anpassar vår konsumtion till behoven och inte till begären. Det betyder att vi måste lämna utrymme för andra arter, ge tillräckligt med mat och andra tillgångar till världens fattiga och lämna en ren och frisk planet till framtida generationer. Med andra ord, endast ta vår beskärda del.

Om man frågar människor vad det är som gör livet värt att leva, så svarar de flesta att det inte alls är materiella utan immateriella ting såsom kärlek och vänskap, och för dessa behövs inga begränsningar. Att tillstå att Jorden är begränsad kan hjälpa oss att befria oss ifrån vår eviga besatthet av att skaffa fler saker, och att få mer tid och kraft över för sånt som verkligen betyder något.

Vi måste också begränsa befolkningstillväxten. Vi i det industrialiserade Nord konsumerar mycket mer än folken i det fattiga Syd, i storleksordningen fyrtio gånger så mycket per capita enligt en uppskattning från FN. Den skada vi tillfogar Jorden är proportionellt lika stor. Det är alltså viktigare att vi i Nord begränsar vår befolkningsökning.”

//s18 //

”All konventionell ’utveckling’ i Nord såväl som Syd har som mål att öka människors deltagande i penningekonomin, och ersätter därför lokal produktion för lokala behov med utrikeshandel. Här i Nord kallas detta ekonomisk tillväxt och det avlägsnar oss alltmer från de naturresurser som vi är beroende av för att överleva. Endast genom att återskapa ett förhållande till våra lokala resurser kan vi nå ett hållbart samhälle.”

//s22 //

”Den första är att varje behov bör tillgodoses från flera håll. Vi bör precis som hönsen hämta vår mat från flera håll. För närvarande är det endast fyra växter som utgör världens huvudsakliga föda: ris, vete, majs och potatis.”

//längre ner s22 //

”Den andra principen är att varje växt, djur och byggnad ska ha flera funktioner. De flesta växter eller djur kan ge mer än en produkt i utbyte – om vi har fantasi nog att se till exempel pickande //s23 // och sprättande som en produkt. Genom att välja våra djur och växter med omsorg kan vi få en ännu större variation i fråga om vad de kan ge oss.”

//nu är vi på s23, fortsätter //

”Ett annat sätt att uttrycka det är att vi strävar efter ett flertal produkter, inte bara en, som till exempel de storskaliga äggproducenterna gör.”

//s31 //

”Toalettvattnet kan renas genom att det får passera genom en serie omsorgsfullt utformade vassbäddar. Vass och andra vattenväxter har förmågan att avlägsna organiskt material, sjukdomsframkallade organismer och till och med kemiska föroreningar som tungmetaller. Vassbäddar har konstruerats för att ta hand om utsläpp från både hushåll och industrier.”

//s65 //

”

”Vanligtvis ser man idag på jordbruk som en närningsverksamhet med vinst som målet. Vårt mål är att producera en stor mängd olika grödor, anpassade till lokalsamhällets behov. Det här konceptet är faktiskt mycket närmare ett hållbart sätt att bedriva jordbruk, eftersom ett ekologiskt hållbart system är baserat på diversitet”.

Christina Groth, en av grundarna till en föreningsstödd gård i Tyskland (citat från The Politics of Industrial Agriculture; Tracey Clunies. Rols and Nicholas Hildyard: Earthscan Publications).”

//s73 //

”Permakultur är helt visst en hållbar metod. Men hur kan man med dess hjälp få fram tillräckligt för alla?

Först och främst genom att använda trädgårdsodling i stället för jordbruk. En hektar odlad mark i Kina ger nio gånger så många kalorier som en hektar i USA, och skillnaden är en fråga om skala. Kinesiskt jordbruk liknar mer det vi kallar trädgårdsodling, grundat på mycket små odlingslotter med massor av människor och få maskiner inblandade. Jordbruket i Nordamerika är baserat på mycket stora gårdar med ett maximum av maskiner och kemikalier och så få människor som möjligt. Det amerikanska systemet genererar mycket pengar. (Det mesta går dock till dem som säljer maskinerna och kemikalierna och till livsmedelsförädlarna och inte till jordbrukarna). Men det kinesiska systemet ger mycket mat. Detta beror på att den absolut viktigaste faktorn som påverkar avkastningen är hur mycket mänsklig tillsyn som ges per kvadratmeter.

Detta innebär inte att vi måste börja använda de mycket arbetssamma metoder som ofta förekommer på en gård i länder som Kina. Om man använder permakulturdesign och permakulturmetoden kan man göra trädgårdsarbetet betydligt mindre arbetskrävande, vare sig detta arbete tidigare gjordes med fossila bränslen eller mänskligt svett. Grävningsfria metoder, perenna växter, ’gris- och hönstraktorer’ är några exempel.

Med permakultur kan man även höja avkastningen på olika sätt:
... genom att öka användningen av akvakultur; att odla vattenväxter och hålla fisk som båda överträffar landväxter och –djur i avkastning.
... genom att skörda fler produkter där konventionell odling endast tar ut en – av till exempel ekar kan man få såväl ekollon som virke. Ett sätt är att betrakta föroreningar och biprodukter, som koldioxid och kroppsvärme från till exempel höns, som potentiella produkter. Ett annat är att avsiktligt välja växter och djur som kan ge mer än en produkt. Ett exempel är robinia eller falsk acacia, som förutom att den är mycket dekorativ, kan ge frön till hönsfoder, blommor till bifoder, löv som korna kan äta, virke som är motståndskraftigt mot röta utan att behöva impregneras och bidrag til jordens bördighet genom sin förmåga att binda kväve.”

--- ---- ----

Jag har lite svårt att hitta fler svenska böcker i ämnet, kanske du har något tips?

Tack och hej, leverpastej! :-)

PS. en ekoby verkar hålla på och grundas i permakulturanda (om jag tolkar rätt). Hästakasen