Permakultur i ett nötskal
av Patrick Whitefield
Ganska intressant bok om hur vi kan leva mer hållbart. Odla på bättre sätt, mm. Det finns en smarthet i permakultur som jag gillar. Det finns ofta bra sätt att lösa olika problem.
Som att designa sitt hus så att det får skugga från solen på sommaren, men samtidigt ger solljus i kalla vintern (när det tappat sina löv). Det finns massor med små smarta tips, och det är ett område jag gärna utforskar mera.
Med tanke på att jag tog mig igenom hela boken (och bara skriver om böcker som jag faktist läst igenom) så inser du förmodligen att jag tyckte den var läsvärd. Inte fantastisk, men läsvärd.
|
|
//s14 om ordet permakultur //
”Ordet permakultur myntades 1978 av två australier, Bill
Mollison och David Holmgren, när de gav ut en bok som hette Permaculture One. Det var en idé som
hade fascinerat Bill under många år. Han hade tillbringat en stor del av sitt
liv i skot och mark, både som skogsarbetare och som vetenskapsman, och
inspirationen //s15 // kom ursprungligen just från skogarna. Han studerade dem,
insåg hur de fungerade och sade till sig själv: ”Jag skulle kunna skapa en
sådan.”
Under 1960- och 70-talen kom Bill, liksom många andra, till
insikt om att större delen av vår nuvarande kultur är på väg in i en
återvändsgränd, som kan sluta i katastrof. Därför engagerade han sig i en massa
proteströrelser som försökte övertala dem som är satta att styra världen att
leda utvecklingen i rätt riktning. Efter ett tag insåg han att detta inte ledde
någonstans och han blev övertygad om att verkliga förändringar sker nerifrån
och upp, inte uppifrån och ner. Så han slutade protestera, återvände hem och
odlade sin trädgård. Och det var där permakultur föddes.
Permakultur handlar mycket om att ta saken i egna händer och
om att förändra vår egen livsstil, istället för att kräva att någon annan ska
ordna det åt oss. Det innebär inte att politiskt arbete är meningslöst; det
finns så mycket som kan beslutas på politisk nivå, både nu och under en
överskådlig framtid. Däremot innebär det att vår första reaktion inför ett
problem eller en utmaning inte ska vara ”Någonting måste göras!” utan i stället
”Vad kan vi göra åt det?”.
//fortsätter längre ner samma sida, s15 //
”Grundtanken inom permakultur är en vilja at göra vad vi
tror är rätt och hellre vara en del av lösningen än en del av problemet; med
andra ord ett etiskt förhållningssätt. Detta kan sammanfattas på följande sätt:
Omsorg om Jorden
Omsorg
om människo
Rättvis
fördelning
”
//s16 //
”Vi har inte mer rätt att överleva och breda ut oss än någon
annan art. Därför måste skyddet av all orörd natur som återstår vare //ja står
så// ett av våra viktigaste åtaganden.
”
//s17 //
”Nästan allting i vår nuvarande ekonomi, inte minst vår mat,
tillverkas av icke förnyelsebara råvaror. Förnyelsebara tillgångar som används
snabbare än de kan återbildas är i praktiken icke förnyelsebara, till exempel
timmer och papper med nuvarande konsumtionshastighet.
Detta betyder inte att vi alla måste leva ett liv i
fattigdom. Det betyder att Jorden bara kan förbli frisk om vi anpassar vår
konsumtion till behoven och inte till begären. Det betyder att vi måste lämna
utrymme för andra arter, ge tillräckligt med mat och andra tillgångar till
världens fattiga och lämna en ren och frisk planet till framtida generationer.
Med andra ord, endast ta vår beskärda del.
Om man frågar människor vad det är som gör livet värt att
leva, så svarar de flesta att det inte alls är materiella utan immateriella
ting såsom kärlek och vänskap, och för dessa behövs inga begränsningar. Att
tillstå att Jorden är begränsad kan hjälpa oss att befria oss ifrån vår eviga besatthet
av att skaffa fler saker, och att få mer tid och kraft över för sånt som
verkligen betyder något.
Vi måste också begränsa befolkningstillväxten. Vi i det
industrialiserade Nord konsumerar mycket mer än folken i det fattiga Syd, i
storleksordningen fyrtio gånger så mycket per capita enligt en uppskattning
från FN. Den skada vi tillfogar Jorden är proportionellt lika stor. Det är
alltså viktigare att vi i Nord begränsar vår befolkningsökning.”
//s18 //
”All konventionell ’utveckling’ i Nord såväl som Syd har som
mål att öka människors deltagande i penningekonomin, och ersätter därför lokal
produktion för lokala behov med utrikeshandel. Här i Nord kallas detta
ekonomisk tillväxt och det avlägsnar oss alltmer från de naturresurser som vi
är beroende av för att överleva. Endast genom att återskapa ett förhållande
till våra lokala resurser kan vi nå ett hållbart samhälle.”
//s22 //
”Den första är att
varje behov bör tillgodoses från flera håll. Vi bör precis som hönsen hämta
vår mat från flera håll. För närvarande är det endast fyra växter som utgör
världens huvudsakliga föda: ris, vete, majs och potatis.”
//längre ner s22 //
”Den andra principen är att
varje växt, djur och byggnad ska ha flera funktioner. De flesta växter
eller djur kan ge mer än en produkt i utbyte – om vi har fantasi nog att se
till exempel pickande //s23 // och sprättande som en produkt. Genom att välja
våra djur och växter med omsorg kan vi få en ännu större variation i fråga om
vad de kan ge oss.”
//nu är vi på s23, fortsätter //
”Ett annat sätt att uttrycka det är att vi strävar efter ett flertal produkter, inte bara en, som till
exempel de storskaliga äggproducenterna gör.”
//s31 //
”Toalettvattnet kan renas genom att det får passera genom en
serie omsorgsfullt utformade vassbäddar. Vass och andra vattenväxter har
förmågan att avlägsna organiskt material, sjukdomsframkallade organismer och
till och med kemiska föroreningar som tungmetaller. Vassbäddar har konstruerats
för att ta hand om utsläpp från både hushåll och industrier.”
//s65 //
”
”Vanligtvis ser man idag på jordbruk som en
närningsverksamhet med vinst som målet. Vårt mål är att producera en stor mängd
olika grödor, anpassade till lokalsamhällets behov. Det här konceptet är
faktiskt mycket närmare ett hållbart sätt att bedriva jordbruk, eftersom ett
ekologiskt hållbart system är baserat på diversitet”.
Christina Groth, en av grundarna till en föreningsstödd gård
i Tyskland (citat från The Politics of Industrial Agriculture; Tracey Clunies. Rols and Nicholas Hildyard: Earthscan
Publications).”
//s73 //
”Permakultur är helt visst en hållbar metod. Men hur kan man
med dess hjälp få fram tillräckligt för alla?
Först och främst genom att använda trädgårdsodling i stället
för jordbruk. En hektar odlad mark i Kina ger nio gånger så många kalorier som
en hektar i USA, och skillnaden är en fråga om skala. Kinesiskt jordbruk liknar
mer det vi kallar trädgårdsodling, grundat på mycket små odlingslotter med
massor av människor och få maskiner inblandade. Jordbruket i Nordamerika är
baserat på mycket stora gårdar med ett maximum av maskiner och kemikalier och
så få människor som möjligt. Det amerikanska systemet genererar mycket pengar.
(Det mesta går dock till dem som säljer maskinerna och kemikalierna och till
livsmedelsförädlarna och inte till jordbrukarna). Men det kinesiska systemet
ger mycket mat. Detta beror på att den absolut viktigaste faktorn som påverkar
avkastningen är hur mycket mänsklig tillsyn som ges per kvadratmeter.
Detta innebär inte att vi måste börja använda de mycket
arbetssamma metoder som ofta förekommer på en gård i länder som Kina. Om man
använder permakulturdesign och permakulturmetoden kan man göra trädgårdsarbetet
betydligt mindre arbetskrävande, vare sig detta arbete tidigare gjordes med
fossila bränslen eller mänskligt svett. Grävningsfria metoder, perenna växter, ’gris-
och hönstraktorer’ är några exempel.
Med permakultur kan man även höja avkastningen på olika
sätt:
... genom att öka användningen av akvakultur; att odla vattenväxter och hålla fisk som båda överträffar landväxter och –djur i avkastning.
... genom att skörda fler produkter där konventionell odling endast tar ut en – av till exempel ekar kan man få såväl ekollon som virke. Ett sätt är att betrakta föroreningar och biprodukter, som koldioxid och kroppsvärme från till exempel höns, som potentiella produkter. Ett annat är att avsiktligt välja växter och djur som kan ge mer än en produkt. Ett exempel är robinia eller falsk acacia, som förutom att den är mycket dekorativ, kan ge frön till hönsfoder, blommor till bifoder, löv som korna kan äta, virke som är motståndskraftigt mot röta utan att behöva impregneras och bidrag til jordens bördighet genom sin förmåga att binda kväve.”
... genom att öka användningen av akvakultur; att odla vattenväxter och hålla fisk som båda överträffar landväxter och –djur i avkastning.
... genom att skörda fler produkter där konventionell odling endast tar ut en – av till exempel ekar kan man få såväl ekollon som virke. Ett sätt är att betrakta föroreningar och biprodukter, som koldioxid och kroppsvärme från till exempel höns, som potentiella produkter. Ett annat är att avsiktligt välja växter och djur som kan ge mer än en produkt. Ett exempel är robinia eller falsk acacia, som förutom att den är mycket dekorativ, kan ge frön till hönsfoder, blommor till bifoder, löv som korna kan äta, virke som är motståndskraftigt mot röta utan att behöva impregneras och bidrag til jordens bördighet genom sin förmåga att binda kväve.”
--- ---- ----
Jag har lite svårt att hitta fler svenska böcker i ämnet, kanske du har något tips?
Tack och hej, leverpastej! :-)
PS. en ekoby verkar hålla på och grundas i permakulturanda (om jag tolkar rätt). Hästakasen
PS. en ekoby verkar hålla på och grundas i permakulturanda (om jag tolkar rätt). Hästakasen