Bokrecension: Permakultur i ett nötskal

I julledigheten har jag läst färdig en bok och tänkte komma med en kort presentation av boken, nämligen:

Permakultur i ett nötskal

av Patrick Whitefield

Ganska intressant bok om hur vi kan leva mer hållbart. Odla på bättre sätt, mm. Det finns en smarthet i permakultur som jag gillar. Det finns ofta bra sätt att lösa olika problem.

Som att designa sitt hus så att det får skugga från solen på sommaren, men samtidigt ger solljus i kalla vintern (när det tappat sina löv). Det finns massor med små smarta tips, och det är ett område jag gärna utforskar mera.
Med tanke på att jag tog mig igenom hela boken (och bara skriver om böcker som jag faktist läst igenom) så inser du förmodligen att jag tyckte den var läsvärd. Inte fantastisk, men läsvärd.

Boken jag pratar om heter alltså: Permakultur i ett nötskal av Patrick Whitefield.

Baksidan, läs själv. Du bör få upp en större bild om du klickar på bilden..

För att få lite känsla följer nedan små bokutdrag från boken  – Permakultur i ett nötskal

//s14 om ordet permakultur //

”Ordet permakultur myntades 1978 av två australier, Bill Mollison och David Holmgren, när de gav ut en bok som hette Permaculture One. Det var en idé som hade fascinerat Bill under många år. Han hade tillbringat en stor del av sitt liv i skot och mark, både som skogsarbetare och som vetenskapsman, och inspirationen //s15 // kom ursprungligen just från skogarna. Han studerade dem, insåg hur de fungerade och sade till sig själv: ”Jag skulle kunna skapa en sådan.”

Under 1960- och 70-talen kom Bill, liksom många andra, till insikt om att större delen av vår nuvarande kultur är på väg in i en återvändsgränd, som kan sluta i katastrof. Därför engagerade han sig i en massa proteströrelser som försökte övertala dem som är satta att styra världen att leda utvecklingen i rätt riktning. Efter ett tag insåg han att detta inte ledde någonstans och han blev övertygad om att verkliga förändringar sker nerifrån och upp, inte uppifrån och ner. Så han slutade protestera, återvände hem och odlade sin trädgård. Och det var där permakultur föddes.

Permakultur handlar mycket om att ta saken i egna händer och om att förändra vår egen livsstil, istället för att kräva att någon annan ska ordna det åt oss. Det innebär inte att politiskt arbete är meningslöst; det finns så mycket som kan beslutas på politisk nivå, både nu och under en överskådlig framtid. Däremot innebär det att vår första reaktion inför ett problem eller en utmaning inte ska vara ”Någonting måste göras!” utan i stället ”Vad kan vi göra åt det?”.

//fortsätter längre ner samma sida, s15 //

”Grundtanken inom permakultur är en vilja at göra vad vi tror är rätt och hellre vara en del av lösningen än en del av problemet; med andra ord ett etiskt förhållningssätt. Detta kan sammanfattas på följande sätt:

Omsorg om Jorden

                                                          Omsorg om människo

                                                                                       Rättvis fördelning

”

//s16 //

”Vi har inte mer rätt att överleva och breda ut oss än någon annan art. Därför måste skyddet av all orörd natur som återstår vare //ja står så// ett av våra viktigaste åtaganden.

”

//s17 //

”Nästan allting i vår nuvarande ekonomi, inte minst vår mat, tillverkas av icke förnyelsebara råvaror. Förnyelsebara tillgångar som används snabbare än de kan återbildas är i praktiken icke förnyelsebara, till exempel timmer och papper med nuvarande konsumtionshastighet.

Detta betyder inte att vi alla måste leva ett liv i fattigdom. Det betyder att Jorden bara kan förbli frisk om vi anpassar vår konsumtion till behoven och inte till begären. Det betyder att vi måste lämna utrymme för andra arter, ge tillräckligt med mat och andra tillgångar till världens fattiga och lämna en ren och frisk planet till framtida generationer. Med andra ord, endast ta vår beskärda del.

Om man frågar människor vad det är som gör livet värt att leva, så svarar de flesta att det inte alls är materiella utan immateriella ting såsom kärlek och vänskap, och för dessa behövs inga begränsningar. Att tillstå att Jorden är begränsad kan hjälpa oss att befria oss ifrån vår eviga besatthet av att skaffa fler saker, och att få mer tid och kraft över för sånt som verkligen betyder något.

Vi måste också begränsa befolkningstillväxten. Vi i det industrialiserade Nord konsumerar mycket mer än folken i det fattiga Syd, i storleksordningen fyrtio gånger så mycket per capita enligt en uppskattning från FN. Den skada vi tillfogar Jorden är proportionellt lika stor. Det är alltså viktigare att vi i Nord begränsar vår befolkningsökning.”

//s18 //

”All konventionell ’utveckling’ i Nord såväl som Syd har som mål att öka människors deltagande i penningekonomin, och ersätter därför lokal produktion för lokala behov med utrikeshandel. Här i Nord kallas detta ekonomisk tillväxt och det avlägsnar oss alltmer från de naturresurser som vi är beroende av för att överleva. Endast genom att återskapa ett förhållande till våra lokala resurser kan vi nå ett hållbart samhälle.”

//s22 //

”Den första är att varje behov bör tillgodoses från flera håll. Vi bör precis som hönsen hämta vår mat från flera håll. För närvarande är det endast fyra växter som utgör världens huvudsakliga föda: ris, vete, majs och potatis.”

//längre ner s22 //

”Den andra principen är att varje växt, djur och byggnad ska ha flera funktioner. De flesta växter eller djur kan ge mer än en produkt i utbyte – om vi har fantasi nog att se till exempel pickande //s23 // och sprättande som en produkt. Genom att välja våra djur och växter med omsorg kan vi få en ännu större variation i fråga om vad de kan ge oss.”

//nu är vi på s23, fortsätter //

”Ett annat sätt att uttrycka det är att vi strävar efter ett flertal produkter, inte bara en, som till exempel de storskaliga äggproducenterna gör.”

//s31 //

”Toalettvattnet kan renas genom att det får passera genom en serie omsorgsfullt utformade vassbäddar. Vass och andra vattenväxter har förmågan att avlägsna organiskt material, sjukdomsframkallade organismer och till och med kemiska föroreningar som tungmetaller. Vassbäddar har konstruerats för att ta hand om utsläpp från både hushåll och industrier.”

//s65 //

”

”Vanligtvis ser man idag på jordbruk som en närningsverksamhet med vinst som målet. Vårt mål är att producera en stor mängd olika grödor, anpassade till lokalsamhällets behov. Det här konceptet är faktiskt mycket närmare ett hållbart sätt att bedriva jordbruk, eftersom ett ekologiskt hållbart system är baserat på diversitet”.

Christina Groth, en av grundarna till en föreningsstödd gård i Tyskland (citat från The Politics of Industrial Agriculture; Tracey Clunies. Rols and Nicholas Hildyard: Earthscan Publications).”

//s73 //

”Permakultur är helt visst en hållbar metod. Men hur kan man med dess hjälp få fram tillräckligt för alla?

Först och främst genom att använda trädgårdsodling i stället för jordbruk. En hektar odlad mark i Kina ger nio gånger så många kalorier som en hektar i USA, och skillnaden är en fråga om skala. Kinesiskt jordbruk liknar mer det vi kallar trädgårdsodling, grundat på mycket små odlingslotter med massor av människor och få maskiner inblandade. Jordbruket i Nordamerika är baserat på mycket stora gårdar med ett maximum av maskiner och kemikalier och så få människor som möjligt. Det amerikanska systemet genererar mycket pengar. (Det mesta går dock till dem som säljer maskinerna och kemikalierna och till livsmedelsförädlarna och inte till jordbrukarna). Men det kinesiska systemet ger mycket mat. Detta beror på att den absolut viktigaste faktorn som påverkar avkastningen är hur mycket mänsklig tillsyn som ges per kvadratmeter.

Detta innebär inte att vi måste börja använda de mycket arbetssamma metoder som ofta förekommer på en gård i länder som Kina. Om man använder permakulturdesign och permakulturmetoden kan man göra trädgårdsarbetet betydligt mindre arbetskrävande, vare sig detta arbete tidigare gjordes med fossila bränslen eller mänskligt svett. Grävningsfria metoder, perenna växter, ’gris- och hönstraktorer’ är några exempel.

Med permakultur kan man även höja avkastningen på olika sätt:
... genom att öka användningen av akvakultur; att odla vattenväxter och hålla fisk som båda överträffar landväxter och –djur i avkastning.
... genom att skörda fler produkter där konventionell odling endast tar ut en – av till exempel ekar kan man få såväl ekollon som virke. Ett sätt är att betrakta föroreningar och biprodukter, som koldioxid och kroppsvärme från till exempel höns, som potentiella produkter. Ett annat är att avsiktligt välja växter och djur som kan ge mer än en produkt. Ett exempel är robinia eller falsk acacia, som förutom att den är mycket dekorativ, kan ge frön till hönsfoder, blommor till bifoder, löv som korna kan äta, virke som är motståndskraftigt mot röta utan att behöva impregneras och bidrag til jordens bördighet genom sin förmåga att binda kväve.”

--- ---- ----

Jag har lite svårt att hitta fler svenska böcker i ämnet, kanske du har något tips?

Tack och hej, leverpastej! :-)

PS. en ekoby verkar hålla på och grundas i permakulturanda (om jag tolkar rätt). Hästakasen