2015-02-02

Boktankar: Humanure Handbook, A guide to composting human manure

Det här med återbruk är något som jag finner intressant. Sista tiden har jag läst en bok om viktigt det är att vi återför vår avföring och överblivna matrester tillbaks till ekosystemet och inte gödslar med syntetiska konstgödsel.

Boken jag tänkte prata om idag heter :

Humanure Handbook – A guide to composting human manure
(Emphasizing Minimum Technology and Maximum Hygienic Safety)
Skriven av Joseph C. Jenkins
Jag har läst den tredje utgåvan.

Den här boken börjar med att beskriva hur vilsen kanske framförallt västvärlden är i sin skötsel av jordbruk och återvinning. Hur odling har vinstmaximerats (kortsiktigt) och samtidigt stressar övrig miljö, med övergödslade sjöar, vattendrag, förstör biologisk mångfald etc. Ja kort och gott alla syntetiska kemikalier och dess bieffekt. Allt när det finns mer hållbarare metoder som uppenbarligen inte används i någon större utsträckning (eftersom det kanske upplevs mer kostsamt och besvärligt och producenterna känner sig tvingade att använda den minst kostsamma processen av konkurrensskäl mm).

Egna reflektioner:
Vårt samhälle har verkar inte klarat av att skapa hållbara regler för företagande inom tex jordbruk (ofta besprutad mm), på bekostnad av moder jord och våra gemensamma resurser. Kort och gott, det ter sig inte hållbart. En hel industri har tex växt upp för att stimulera och maximera utkomsten av jordbruk. Inte tycks det handla om permakultur i alla fall. Det finns vissa ljuspunkter i och med att vissa konsumenter verkar bli mer medvetna om vad dom äter, men dessa är ännu för få.

Småskaliga jordbruk tycks ha svårt att vara lönsamma osv. Regelverken krånglas till och många mindre enklare jordbruk tvingas lägga ner. Storindustrin har gynnats. Konkurrensen i en alltmer globaliserad värld är stenhård och ett hållbart företagande alltmer svårgemonförbart.
Likaså drivs människor på i ett tufft arbetsklimat i ständiga försök till effektivisering. Ett jordbruk är idag ofta som en stor effektiv fabrik som exploaterar moder jords resurser för att producera så mycket mat som möjligt för att klara av att mata en allt mer populariserad värld. Människan sprider bland annat ut sig på bekostnad av andra arters livsföring. I vissa delar av världen lider man näringsbrist och i andra delar av världen är det vanligt med stressrelaterad utmattning, despressioner, ätstörningar, för att inte tala om överätning, fetma mm. Balansen är inte hållbar på längre sikt, men ändå kör vi på i ett system som bygger sin grund på en icke möjlig fortsatt expansion och konsumtion. (Ett dåligt konstruerat system med avseende på hålllbarhet med andra ord)
Det finns stora fabriker där växter odlas fram via LED-lampor, allting blir alltmer konstgjort i jakten på mer, konkurrensfördelar etc.
Bekvämlighet och effektiviserande har bidragit till låga matpriser och vi har det ofta nu så lyxigt att vi kan åka till en matbutik och handla matvaror från jordens alla håll.. Fraktats härs och tvärs, ofta med resursens oljans förtjänst (en ändlig resurs). Nackdelen är förstås att det sliter på vår omvärld och får andra negativa konsekvenser på vår levnadmiljö.. Och när naturens resurser börjar bli uttömda (vi närmar oss…) lär människan få problem och vårt självviska tryne och våra stora egon visar sig genom krig och annat elände (om de kvarvarande resurserna). Det ter sig inte som något eftersträvansvärt resultat. Hållbart ledarskap för att vända trenden verkar tyvärr lysa med sin frånvaro. Kanske uppdraget är för stort och komplext? Människan fortsätter köra på tills det krisar. Vi har svårt för att ändra något förrän något tvingar oss.. En kultur som byggts upp under så många år ändras sig inte på en kvart. Att förändra sig är uppenbarligen svårt. Det sägs att 60 procent av alla hälsorelaterade problem beror på vårt egna ohållbara beteende (intagande av föda, brist på motion osv), är inte det bevis på att människan har svårt att ändra på sig trots hot om hälsa så vet inte jag.

Den här boken visar på exempel på en mer hållbar livsföring där man kan återvinna (kompostera enligt konstens regler) sin egen avföring (om man bor lämpligt) och hur detta sköt på ett hållbart sett, alltså istället för att använda kemisk konstgödsel för att bedriva jordbruk.

Då jag själv är en del av detta konsumtionssamhälle känns det lite som jag kastar sten i glashus, men sakta men säkert ökar min medvetenhet och min vilja att leva mer hållbart välstånd i nära samarbete med naturen. Med en ökad medvetenhet om vart vi är på väg, torde det ligga i vårt intresse att förbereda oss för ett mer enkelt levene.

Nedan lite utdrag från boken så du får en känsla:

”I´ve been composting and using my own waste for the past 20 years. Most of my friends think it odd. I counter that not even barbarians piss and shit in their drinking water” – E. S., Washington

//s13, enligt bokens sidonummer //
“Anyone starting out from scratch to plan a civilization would hardly have designed such a monster as our collective sewage system. Its existence gives additional point to the sometimes asked question, Is there any evidence of intelligent life on the planet Earth?” – G. R. Steward

//mer sid 13 //
“However, it´s interesting to note that the creation of human waste is a matter of human choice. We choose to throw things away rather than recycle them. We choose to create waste rather than recycle useful resources, because it´s more convenient to discard than to reuse them. Even though those resources may be refuse materials with little apparent value, such as the refuse of our digestive system, //s14 // when recycled, they can prove to be both useful and valuable.”


//s18 //
“The discarding of human waste adversely affects the quality of our planet´s water supplies. First, by defecating directly into water, we pollute the water. Every time we flush a toilet, we launch five or six gallons of polluted water out into the world.(13)
//referens på sidan 27, (13): Golden, Jack. Et. Al. (1979). The Environmental Impact Data Book. Ann Arbor Science Publishers, Inc., PO Box 1425, Ann Arbor, Michigan 48106. (p. 495).//

//Eget: För många år sedan när jag var på semester i Egypten kunde jag se hur människor slängde ut sitt avfall rakt ut genom fönstret, rakt ner i den smutsiga floden Nilen. Så viss förståelse har man ju att avloppssystem utvecklas. Det finns det gott om folk som inte har tillräcklig kunskap för att begripa bättre eller väljer bekvämlighet i alla lägen..  Det finns uppenbarligen bättre sätt och mer hållbarare metoder att ta hand om sitt avfall och återanvända det. //

//längre ner s18, om att istället använda mänskligt gödsel för syntetisk konstgödsel  //
“Instead of using humanure to replenish the soil depleted by agriculture, we manufacture and use chemical fertilizers. From 1950 to 1980 the global consumption //s19//  of artificial fertilizers rose by 900% (ref14), and in 1988, U.S farmers used almost 19 millions tons of synthetic fertilizers. (ref15).

//s21 //
“Much of the Eastern world recycles humanure. Those parts of the world have known for millennia that humanure is a valuable resource which should be returned to the land, as any animal manure should. The West has yet to arrive at that conclusion.”


//s102 //
“The Western culture is built upon the idea of convenience, which is one reason why commercial composting toilets are relatively popular in the West, and the inconvenience of carrying refuse (any refuse) to compost pile on a regular basis is just unacceptable. It is more convenient to discard organic refuse, such as down a toilet or in a garbage can, ant that´s why Western cultures do so. However there are still more than a few people on the planet who are happy to endure a small inconvenience in exchange for less waste, a cleaner environment, and for soil-building compost.”

//s106 //
“Simple, low-tech compost systems not only have a low negative impact on the Earth´s ecosystems, but are proven to be sustainable. Westerners may think that any system not requiring technology is too primitive to be worthy of respect. However, when Western culture is nothing more than a distant and fading memory in the collective mind of humanity thousands (hundreds?) of years from now, the humans who will have learned how to survive on this planet on the long term will be those who have learned how to live in harmony with it. That will require much more than intelligence or technology – it´ll require a sensitive understanding of our place as humans in the web of life. That self-realization may be beyond the grasp of our egocentric intellects. Perhaps what is required of us in order to gain such an awareness is a sense of humility, and a renewed respect for that which is simple.”

//längre ner s106 RIKTIGT BRA SAGT!!//
“True advancement, others would argue, instead requires the balanced development of humanity´s intellect with physical and spiritual advancement.”

//Han fortsätter ytterligare lite längre ner sidan 106 //
”Perhaps we´re really advancing ourselves when we can function healthfully, peacefully and sustainably without squandering resources and without creating pollution. That´s not a matter of mastering the intellect or of mastering the environment with technology, it´s a matter of mastering one´s self, a much more difficult undertaking, but certainly a worthy goal.”

//s110 så bra formulerat!//
“Yes, ignorance is a chronic human problem.”


//s132 //
”Thermophilic composting of humanure can be carried out century after century, millenium after millenium, with no stress on our ecosystems, no consumption of resources, no garbage or sludge for our landfills. And all the while it will produce a valuable resource necessary for our survival while preventing the accumulation of dangerous and pathogenic waste. If that doesn´t describe sustainability nothing does.”
Översättning:
"Termofil kompostering av mänsklig gödsel kan utföras århundrade efter århundrade, millenium efter millenium, utan stress på våra ekosystem, ingen konsumtion av resurser, inga sopor eller slam för våra deponier. Och allt medan det hjälper till att producera värdefulla resurser som behövs för vår överlevnad och samtidigt förhindra ansamling av farliga och sjukdomsalstrande avfall. Om inte det beskriver hållbarhet så finns det inget som gör. "

//kapitel 7, The Tao of compost, s 137 //
”Always bear this in mind, that very little indeed is necessary for living a happy life.” – Marcus Aurelius

“Aspire to simple living? That means, aspire to fulfill the highest human destiny.” – Charles Wagner

//längre ner s137 //
“Try to imagine yourself in an extremely primitive setting, maybe sometime around 10,000 B.C. Imagine that you´re just slightly more enlightened than your brutish companions and it dawns on you one day that your feces should be disposed of properly. Everyone else is defecating in the back of the cave, creating a smelly mess, and you don´t like it. You´re going to improve on the system. //s138 //
Your first revelation is that smelly refuse should be deposited in one place, not spread around for everyone to smell or to step in, and it should be deposited away from one´s living area somehow. You watch the wild cats and see that they each go to a special spot to defecate. But the cats are still one step ahead of the humans, as you soon find out, because they cover their excrement.
When you´ve shat outside the cave on the ground in same place several times you see that you´ve still created a foul smelling, fly-infested mess. Your second revelation is that the refuse you´re depositing on the ground should be covered after each deposit. So you scrape up some leaves every time you defecate and throw them over the feces.”

//s139 //
“The hypothetical discovery of compost in a primal situation would be most likely to occur in a group of humans who had settled into an agricultural lifestyle rather than a nomadic, hunter-gatherer one. Nomadic people can walk away from the trash they leave behind, allowing nature do deal with it. Settled peoples don´t have that luxury. The development of rooted human settlements and the development of agriculture go hand in hand, for it is the working of the land to grow food crops that forces a people to stay put year after year. Unless, of course, they deplete the soil of nutrients and are then forced to move on to find a new patch of fertile ground.”
--- ----- ----- ----

Slutord:
Sammanfattningsvis, helt klart läsvärd!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar