Visar inlägg med etikett Christer Stensmo. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Christer Stensmo. Visa alla inlägg

2016-04-15

Dygd, moral och etik

Förtjänstfullhet eller dygd är ungefär samma sak som jag tolkat det.

En dygd involverar viljan i någon mån.

Dygder, moral och etik är något som skiljer människordjuret från de andra djuren. I generella termer.

Grunddygden: Att utveckla sitt förstånd och att tänka rationellt utifrån fakta, resonemang och bevis är grunden till de andra dygderna.

Från Wiki ( https://sv.wikipedia.org/wiki/De_sju_dygderna )
Den vanligaste listan med dygderna lyder (på svenska och latin):
1. Ödmjukhet - humilitas (motsats till högmod)
2. Generositet - liberalitas (motsats till girighet)
3. Kyskhet - castitas (motsats till vällust)
4. Medmänsklighet - humanitas (motsats till avund)
5. Måttfullhet - temperantia (motsats till frosseri)
6. Tålamod - patientia (motsats till vrede)
7. Flit - industria (motsats till lättja)

Katolska kyrkan skiljer mellan De gudomliga dygderna:

Tro, Hopp och Kärlek (där den sistnämnda kommer främst).
Och [Kardinaldygd]]erna:

Förstånd - prudentia (den främsta dygden).
Rättvisa - justitia.
Måttfullhet - moderantia.
Mod, även styrka eller uthållighet - fortitudo.


Från  Aristoteles, Den Nikomachiska Etiken

Översättning och kommentarer: Mårten Ringbom
Förlag: Natur och kultur, Stockholm

Karaktärsdygderna: 
Frikostigheten,
Storslagenheten,
Stoltheten,
Ambitionen,
Godlyntheten,
Vänligheten,
Uppriktigheten,
Kvickheten,
Skamkänslan,
Rättrådigheten,

Dygdens rationella sida och tänkandet
Det praktiska och teoretiska tänkandet,
Vetande,
Kunnande,
Klokheten
Insikten,
Visdomen
Principiell och individuell klokhet
Rådigheten,
Medvetenheten,
Förståelse och insikt,

//s212... väljer att skriva av delar av fotnot 42, då jag gillade orden och innehåll//
"tillståndets uppgift eller funktion (ergon). Genom uppfostran, dvs. en rörelse, tillägnar vi oss mänsklig förtjänstfullhet (arete), dvs. ett tillstånd. Förtjänstfullhetens uppgift (ergon) är att utföra goda handlingar är han moralisk verksam (kat’ areten energi) och lever väl (eu zei). Lustens eller njutningen värde är mao. beroende av om den är en verksamhet (energeia) eller en tillblivelse (genesis) och rörelse (kinesis).”


Karaktärsdrag 
Rättrådighet,
Trofasthet,
Barmhärtighet
Hjälpsamhet,
Välvilja (hjälpsamhet och välvilja är båda relaterade till begrepp om det som är värdefullt i livet, det gynnsamma, och det lustfyllda.)
Styrka,
Oberoende,
Bestämdhet,
Beslutsamhet,
Självförtroende,
Ansvarskänsla,
Allvarsamhet,
Självbestämmande

---- -----

Morality, examples
Intervene when seeing child abuse (moral courage)

10:10:00 “Pursuing self-knowledge pursuing truth no matter where it leads is an example of moral courage. Basic commitment to honesty can take a lot of moral courage and so on right?” – Stefan Molyneux


-----   -----

"Rättrådigheten är en kardinaldygd som är överordnad de tre andra kardinaldygderna vishet, tapperhet och besinning. Den mänskliga själen består av tre delar, förnuftet, som har sitt säte i huvudet, känslan av mod och harm som finns i bröstet, och begäret som finns i underlivet. Själsdelarna har var sin kardinaldygd. Förnuftets kardinaldygd är visheten, som är resultat av förnuftet rätta utövande. Mod- och harmsjälens kardinaldygd är tapperheten. Begärssjälens kardinaldygd är måttfullhet och besinning. Då de tre själsdelarna och deras kardinaldygder är i balans med varandra kan människan handla rättrådigt." - Bokutdrag s74 – Pedagogisk Filosofi (andra upplagan, 2007)
Av Christer Stensmo

"De tre klassernas utbildning skall som gemensamt drag ha sökandet efter sanning och karaktärsdaning som mål." - Bokutdrag s79 – Pedagogisk Filosofi (andra upplagan, 2007)
Av Christer Stensmo
Laster
Laster såsom fåfänga, världslighet och girigheter strider mot vishet på ett särskilt sätt.

Exempel från fiktionen värld:
Howard Roark’s dygder (från boken The fountainhead, Urkällan på svenska) :
oberoende, rationell, rättmätig? (just), ärlig.
(Ayn Rands egna ord)

2015-09-27

Åka iväg och läsa i bilen

Det är lite av en höjdpunkt för mig. Att ensam få åka iväg till Björnön för att ta en promenad och sen gå tillbaks och sätta sig i bilen och läsa en bra bok. Det är så mycket värt för mig. Lugnet, att i avskildhet och ensamhet få reflektera över vad som är viktigt i livet. Komma i balans om jag är ute och seglar. Jag tycker ibland att det är svårt när man är med andra att höra sin egen röst, det är som att den dränks i allt "noise" och stimuli. Det är som att man slutar tänka. Stimuli fyller en med något som ockuperar ens djupare jag. Upptagen att vara upptagen typ. Jag tycker det är ganska svårt att hitta andra människor som bara vill vara, som också behöver tystnaden utan med en massa ljud, stimuli osv. Det är som att många är obekväma med tystnaden och måste fylla luften med vibrationer av ljud (oviktigt sådant). Jag gillar sällskap ibland, lugn och måttfullhet (eller hur man nu ska säga). Fast idag är så många icke rofyllda, det måste hända saker, det måste vara intressant etc..  Ett ständigt jagande av Stimuli. Fast ändå tror jag nog att många av oss vill kunna vara oss själva och finna den där lugna ron. Förmågan att känna av liksom.Förmågan att kunna njuta av rofyllda landskap.
"Platons svar på frågan är att den synliga världen, som den framträder för sinnena, är ständigt föränderlig och ofullkomlig, men att det bortom denna sinnliga värld (transcendent) finns en annan värld, idéernas värld, som är stabil och evig. Sinnena är opålitliga och ger en dunkel och ofullständig bild //s71 // av världen. Med det rena, från sinnesintrycken frigjorda tänkandet, kan man nå fram till idéernas värld. När människan genom tänkande tränger fram till begreppen, höjer hon sig över sinneskunskapen och återerindrar sig det som det själen skådat i en annan tillvaro.” - Bokutdrag s70-71 – Pedagogisk Filosofi (andra upplagan, 2007), av Christer Stensmo
Som ni vet brukar jag åka ut till Björnön och ta en promenad om solen är framme. Få i mig lite D-vitamin den naturliga vägen. Det är ofta mycket tystare där ute på Björnön, inte så mycket ljud från människorna liksom, inte så mycket maskiner, det är oftast bara flygplanen som stör den vackra ljudbilden som naturen förser oss med. Och det är ingen hård asfalt att gå på heller. Jag gillar Björnön, och ju mindre i folk i spåren desto bättre.
Promenad --> En vacker vy över Björnösundet

Tyvärr varade inte naturens ljud så länge, för en traktor höll på och klippte gräset framför mig och gick i ungefär samma takt som jag.. 

Den här gången valde jag första parkeringen (norra Björnön), skön skugga här och den här parkeringen är lite lugnare än den stora badparkeringen.

Hmm. tog med mig två böcker. Vilken ska man välja?

Började med urkällan. :-)

.
 Ungefär så här brukar mina Björnöturer se ut.

2015-09-26

Vad menas med förnimmelse?

På ett Yogapass som jag gå på brukar ledaren (Ebba) ofta säga ett visst ord. Det brukar ske efter att vi gjort ”kundalini krigaren” (ja jag orkar inte slå upp det riktiga namnet, take it). I alla fall... när vi gjort ett antal serier av den här ”krigarrörelsen” så brukar hon säga att vi ska ”känna efter vilka förnimmelser som vi upplever i kroppen” alltså känna efter om något har förändrats... typ. Av någon anledning har jag funderat en del på just ordet förnimmelse och vad det egentligen innebär. Vad menar Ebba egentligen? Vad vill hon säga? Häng med så försöker vi reda ut det!

Enklast är ju förstås att bara slå upp ordet hos synonymer.se som jag förövrigt ofta använder. I varje fall och emedan ;), om vi gör det så får vi följande ledtråd och svar:

sinnesintryck, varseblivning, perception, intryck, känsla, aning, uppfattning

Okey, uhmhuh, lite klarare blev det kanske??... Det verkar handla om att vara i ”nuet” i alla fall.
Går vi lite djupare så ska ordet komma från grekiskans aisthesis; förnimmelse (Estetik)
Och i Estetik arbetar vi med frågor om vad som är vacker (skönt) och vad som är fult i natur och konst. (ganska subjektivt kan man tycka, men never mind)

Tydligen kan man dela in estetiken i tre delar (bara för att gå ääännnuuuu djupare). Nåväl, dessa tre är följande:
Metaestetik, (meta verkar vara ett vanligt ord att slänga på något uttryck som man vill ska låta lite komplext, nej jag förlöjligar absolut inte ordet)
Deskriptiv estetik
och normativ estetik.

Låt oss nu titta in i boken: Pedagogisk Filosofi (andra upplagan, 2007) (jupp håller på och läser den, intressant)
Av Christer Stensmo
Christer skriver följande
//s58 om Estetik, eller förnimmelse //
------ BOKUTDRAG ----
”Metaestetik innefattar logiska och semantiska analyser av centrala estetiska begrepp som ”skönhet”, ”konst”, ”estetiskt värde”, men också begrepp som ”tragisk”, ”komisk” och ”gripande”.
Normativ estetik uppställer regler för den estetiska värderingen; Vilka konstverk har estetiskt värde? Vad utmärker estetiska föremål? Vilka egenskaper framkallar estetisk beundran? Den normativa estetiken arbetar med frågor som rör stil och komposition inom konsten; måleri, skulptur, drama, musik och dans. Den normativa estetiken ligger till grund för konstkritik. Inom den normativa estetiken talar man om ”stämningstyper”: t.ex. det idealsköna eller klassiskt sköna – grekiska skulpturers harmoniska proportioner, rofyllda landskap, lugn och måttfullhet. Eller det sublima eller upphöjda som verkar storslaget och vilt – hav i storm, väldiga klippor eller vattenfall.
Den normativa estetiken har pedagogisk relevans vid kultiverandet av smak och känsla för vad som är vackert; bild, drama, rörelse, musik och hantverk är pedagogiska verksamheter som syftar till utvecklande av människor som för ett harmoniskt och vackert liv.”

//Nästa sida fortsätter författaren med Deskriptiv estetik //

”Den deskriptiva etiken arbetar med den estetiska upplevelsens art. Hur skall upplevelsen av ”det vackra”, ”det tragiska”, ”det komiska”, ”det sublima” avgränsas från andra upplevelser? Vad är den estetiska upplevelsen psykologiska innebörd? Vilka är dess moment? Hur fungerar de som psykologisk upplevelse?
Den norske pedagogen Lars Lovlie framhåller att den estetiska upplevelsen innehåller irrationella drag som skiljer den från rationella vetenskapliga erfarenheter. Den estetiska upplevelsen är central i pedagogiken och den innefattar känsla, intuition och tolkning.”
-------- slut bokutdrag ------


Hmm.. Blev det glasklart? Jag tror jag fortfarande undrar vad hon menar egentligen. Deep stuff.

L8r