Den frihetliga filosofins grunder..

Inspiration och ursprungliga text och tankar: Ken Schoolland (från videon: The Philosophy of Liberty ). Fritt översatt. Det är en text som öppnar för reflektion och eftertanke. Det är en frihetlig och humanisk filosofi. Det är den grund som den frihetliga filosofin utgår i från.

Själv -ägarskap
Du äger ditt liv.
Att förneka detta är att antyda att en annan person har en högre fordran på ditt liv än vad du gör.
Ingen annan person eller grupp av personer, äger ditt liv. Inte heller äger du andras liv.

Tidens rum
Du finns i någon slags relation till tid. Dåtid, nutid och framtid.
Ditt förflutna manifesteras genom produkten av ditt liv och din frihet.

Att förlora din frihet är att förlora din nutid.
Att förlora ditt liv är att förlora din framtid. Och produkten av ditt liv och frihet är ditt förflutna.
Och att förlora produkten av ditt liv och frihet är att förlora den del av ditt förflutna som producerade den.

Egendom
En produkt av ditt liv och din frihet är din egendom.
Egendom är frukten av ditt arbete - en produkt av din tid, energi och talanger.
Egendom är den del av naturen som du vänder till värdefull användning.
Egendom är egendom som av andra ges till dig av genom frivilligt utbyte och ömsesidigt samtycke.
Två personer som byter egendom frivilligt är båda av bättre utkomst av det annars skulle de inte göra det. Bara får de iblandade i transaktionen kan rättmätigt göra det beslutet för sig själva.

Våld eller bedrägeri
Ibland använder vissa människor våld eller bedrägeri för att ta från andra utan frivilligt medgivande.
Inledandet av våld eller bedrägeri.

Att ta liv är mord.
Att ta frihet är slaveri.
Och att ta egendom är stöld.

Det är densamma oavsett om dessa åtgärder utförs av en person, ensam eller med många agerar mot de få, eller till och med av ämbetsmänniskor med fina hattar.

Försvar
Du har rätt att skydda ditt eget liv, frihet och rättvist förvärvad egendom från de kraftfulla angreppen av andra.

Och du kan be andra att hjälpa till att försvara dig.

Men du inte har rätt att inleda våld mot liv, frihet eller andras egendom.
Således har du ingen rätt att utse någon person att inleda våld mot andra för din räkning.

Ledarskap
Du har rätt att söka ledare för dig själv, men du har ingen rätt att införa härskare för andra.
Oavsett hur en ämbetsman väljs är de bara människor och de har inga rättigheter eller krav som är högre än någon annan människa. Oberoende av de fantasifulla etiketter för sitt beteende ... eller antalet personer som uppmuntrar dem, ämbetsman har ingen rätt att mörda, att förslava eller att stjäla.
För du kan inte ge dem någon rätt som du själv inte besitter...

Ansvar
Eftersom du äger ditt liv, så är du också ansvarig för ditt liv. Du behöver inte hyra ditt liv från andra som kräver din lydnad. Inte heller är du en slav till andra som kräver att du offrar dig. Du väljer dina egna mål, utifrån dina egna värderingar.

Framgång och misslyckande är både nödvändiga incitament för att lära och växa.

Frivillighet
Ditt agerande på grund av andra eller deras agerande på grund av dig är endast dygdigt när dess ursprung kommer från en frivillig överenskommelse.
För dygd och förtjänst kan existera endast om det finns fri vilja och därmed fritt val.

Detta är grunden för ett verkligt fritt samhälle. Det är inte bara den mest praktiska och humanitär grunden för mänskligt handlande, utan också den mest etiska.

Lösningen
Problem i världen som uppkommer från initiering av våld av staten har en lösning. Lösningen är för människorna som besitter vår jord är att sluta välja regeringstjänstemän som ska att initiera tvång för deras räkning. Ondska uppstår inte bara från onda människor, utan också av goda människor som tolererar initieringen av våld som ett sätt att gynna deras egna syften. På detta sätt har goda människor gett onda människor befogenhet genom historien.

Att ha förtroende för ett fritt samhälle är att fokusera på processen där den fria marknaden värderar och upptäcker värden, snarare än att fokusera på några påtryckta visioner eller mål. Att använda statligt tvång för att trycka på andra en vision är intellektuell lättja och resulterar oftast i oönskade, perversa konsekvenser.

Att uppnå ett fritt samhälle kräver mod, att vi tänker, talar och agerar. Speciellt när det är så mycket lättare att bara göra ingenting ... och hoppas att någon annan reder upp situationen. Att sticka huvudet i sanden och vara behaglig (moralisk feghet).

Dygd, moral och etik

Förtjänstfullhet eller dygd är ungefär samma sak som jag tolkat det.

En dygd involverar viljan i någon mån.

Dygder, moral och etik är något som skiljer människordjuret från de andra djuren. I generella termer.

Grunddygden: Att utveckla sitt förstånd och att tänka rationellt utifrån fakta, resonemang och bevis är grunden till de andra dygderna.

Från Wiki ( https://sv.wikipedia.org/wiki/De_sju_dygderna )
Den vanligaste listan med dygderna lyder (på svenska och latin):
1. Ödmjukhet - humilitas (motsats till högmod)
2. Generositet - liberalitas (motsats till girighet)
3. Kyskhet - castitas (motsats till vällust)
4. Medmänsklighet - humanitas (motsats till avund)
5. Måttfullhet - temperantia (motsats till frosseri)
6. Tålamod - patientia (motsats till vrede)
7. Flit - industria (motsats till lättja)

Katolska kyrkan skiljer mellan De gudomliga dygderna:

Tro, Hopp och Kärlek (där den sistnämnda kommer främst).
Och [Kardinaldygd]]erna:

Förstånd - prudentia (den främsta dygden).
Rättvisa - justitia.
Måttfullhet - moderantia.
Mod, även styrka eller uthållighet - fortitudo.


Från  Aristoteles, Den Nikomachiska Etiken

Översättning och kommentarer: Mårten Ringbom
Förlag: Natur och kultur, Stockholm

Karaktärsdygderna: 
Frikostigheten,
Storslagenheten,
Stoltheten,
Ambitionen,
Godlyntheten,
Vänligheten,
Uppriktigheten,
Kvickheten,
Skamkänslan,
Rättrådigheten,

Dygdens rationella sida och tänkandet
Det praktiska och teoretiska tänkandet,
Vetande,
Kunnande,
Klokheten
Insikten,
Visdomen
Principiell och individuell klokhet
Rådigheten,
Medvetenheten,
Förståelse och insikt,

//s212... väljer att skriva av delar av fotnot 42, då jag gillade orden och innehåll//
"tillståndets uppgift eller funktion (ergon). Genom uppfostran, dvs. en rörelse, tillägnar vi oss mänsklig förtjänstfullhet (arete), dvs. ett tillstånd. Förtjänstfullhetens uppgift (ergon) är att utföra goda handlingar är han moralisk verksam (kat’ areten energi) och lever väl (eu zei). Lustens eller njutningen värde är mao. beroende av om den är en verksamhet (energeia) eller en tillblivelse (genesis) och rörelse (kinesis).”


Karaktärsdrag 
Rättrådighet,
Trofasthet,
Barmhärtighet
Hjälpsamhet,
Välvilja (hjälpsamhet och välvilja är båda relaterade till begrepp om det som är värdefullt i livet, det gynnsamma, och det lustfyllda.)
Styrka,
Oberoende,
Bestämdhet,
Beslutsamhet,
Självförtroende,
Ansvarskänsla,
Allvarsamhet,
Självbestämmande

---- -----

Morality, examples

Intervene when seeing child abuse (moral courage)

10:10:00 “Pursuing self-knowledge pursuing truth no matter where it leads is an example of moral courage. Basic commitment to honesty can take a lot of moral courage and so on right?” – Stefan Molyneux

-----   -----

"Rättrådigheten är en kardinaldygd som är överordnad de tre andra kardinaldygderna vishet, tapperhet och besinning. Den mänskliga själen består av tre delar, förnuftet, som har sitt säte i huvudet, känslan av mod och harm som finns i bröstet, och begäret som finns i underlivet. Själsdelarna har var sin kardinaldygd. Förnuftets kardinaldygd är visheten, som är resultat av förnuftet rätta utövande. Mod- och harmsjälens kardinaldygd är tapperheten. Begärssjälens kardinaldygd är måttfullhet och besinning. Då de tre själsdelarna och deras kardinaldygder är i balans med varandra kan människan handla rättrådigt." - Bokutdrag s74 – Pedagogisk Filosofi (andra upplagan, 2007)
Av Christer Stensmo

"De tre klassernas utbildning skall som gemensamt drag ha sökandet efter sanning och karaktärsdaning som mål." - Bokutdrag s79 – Pedagogisk Filosofi (andra upplagan, 2007)
Av Christer Stensmo

Laster

Laster såsom fåfänga, världslighet och girigheter strider mot vishet på ett särskilt sätt.

Exempel från fiktionen värld:
Howard Roark’s dygder (från boken The fountainhead, Urkällan på svenska) :
oberoende, rationell, rättmätig? (just), ärlig.
(Ayn Rands egna ord)

Maslows behovshierarki

Maslows behovshierarki. Det här är en av de första versionerna. Det ligger mycket kunskap i den.. Den är inspirerande på något vis..

Maslows så kallade "behovstrappa", avritad och översatt av undertecknad.

Inlägg om dygdetik - dygder

Dygd, vad är det för något, har ni ens hört ordet? Jag tog upp det med en arbetskollega och det var knappt han visste vad det var.. förståligt.. det är ingeting som är speciellt påtagligt för människor idag.

Dygdetik – en grupp etiska teorier som betonar odlandet av förtjänstfulla karaktärsdrag – dygder – och sätter dessa dygder framför plikter eller värdemaximering i besvarandet av etiska frågor om hur man bör handla (se eudaimonia)

“Great spirits have often encountered violent opposition from mediocre minds.” – Albert Einstein

Eudaimonia – Aristoteles term för lycka eller det goda livet, som enligt honom utgörs av individuell välmåga i harmonisk kombination med välutvecklade sociala, kulturella och intellektuella dygder.

Inspiration och grundkälla för följande inlägg är från:

Philippa Foot, "Virtues and Vices”, i hennes “Virtues and Vices and other Essays in Moral Philosophy”, Blackwell, Oxford, 1978


Dygder, så vad är det egentligen? Låt oss nysta lite i ett försök att få en lite tydligare bild. Det är ett rätt svårt ämne, jag har försökt förenkla, men det är svårt ... och jag är nybörjare.. och... ursäkta min ignorans i ämnet..
Dydgder är något som oftast är sammanknippat med svårt/utmanande för oss människor, det är därför så få lever dygdigt.. Det är bara titta på värld som är full av förvirrade människor som inte kommit särskilt långt i sina filosofiska studier, hahah. Ja det gäller undertecknad också. Det finns ju till och med dem som skryter med att de aldrig läser någon bok.. :) (som att det vore något bra att vara ignorant?.. jag förstår det inte i alla fall)

När jag tänker efter minns jag knappt att jag ens någonsin läst eller hört ordet ”dygd” i något mainstream media.. När såg vi någon (vettig) filosof bli intervjuad om hur vi bör leva ett gott liv? Nej, det sker aldrig, även om det finns många som har åsikter i ämnet, som vi vet, vet ju alla ”ignoranta” redan, hahah. Självinsikten och självkännedomen är så låg, så låg.. ”Know thyself” sa Sokrates men få verkar lyssnat hahah. Sokrates visste i alla fall att han inget visste. :)

//s216 Dygdteori och abort, av Rosalind Hursthouse (utdrag från boken ”Vad är Moralisk Rätt?” av Henrik Ahlenius. ”Virtue Theory and Abortion”, Philosophy & Public Affairs, vol. 20, 1991, s. 223-46. Övers. Frans Svensson//
”Att handla rätt är svårt och kräver mycken moralisk visdom, och det relevanta adekvans-villkor som dygdteori uppfyller är att den bör innehålla en förklaring till en sanning uttryckt av Aristoteles,7 nämligen att moralisk kunskap – till skillnad från matematisk kunskap – inte kan erhållas endast genom  att närvara vid lektioner och vanligtvis inte återfinns hos människor som är för unga för att ha hunnit skaffa sig någon större erfarenhet av livet. Det finns unga matematiska genier, men sällan, om någonsin, unga moraliska genier och detta visar //s217 //oss något viktigt om den typ av kunskap som moralisk kunskap är. Dygdetik bygger in detta direkt just genom att uttrycka sina regler i termer vars tillämpning verkligen kan kräva det mest finkänsliga omdöme.”

Det var Aristoteles som bland annat uttryckte att det som innefattar dygder är svårt för oss människor, och vi kan lätt dra paralleller att det verkar stämma. Vore det lätt skulle ju antagligen fler göra det, eller? Människor av idag är som bekant mer styrda av sina känslor och begär.

Hör dygden ihop med avsikt eller önskan? Mja, delvis verkar det som. Det är lite klurigt det här så någon motsägelse kan ha slunkit in i nedanstående, påpeka gärna var! :)

Det verkar stå klart att dygder på något allmänt sätt är fördelaktiga. Det är som att människor klarar sig inte väl utan dem.
Ingen verkar klara sig väl om denne saknar mod och ej i någon mån äger måttfullhet och vishet, samtidigt som samhällen där rättrådighet och medmänsklighet saknas tenderar att vara eländiga platser att leva på.

För vem är då dygden en fördel? Går fördelen till den som är i besittning av dygden eller i stället till dem som har att göra med denne som besitter dygden?
Det beror på, när det gäller mod, måttfullhet och vishet gynnas personen som äger dessa dispositioner såväl som andra människor, och moraliska brister så som högmod, fåfänga, världslighet och girighet är till skada både för deras ägare och andra, dock kanske först och främst de som utsätts för bristerna.


En intressant fråga är om det går att ha vishet utan kunskap? Tveksamt eller omöjligt skulle jag vilja säga. Den ena bygger på den andra, de verkar sitta ihop som en länkkedja..

Vishet tycks bestå av två delar. För det första har den visa människan kunskap om medlen till vissa goda mål och för det andra vet hon hur mycket varje mål är värt, och kan prioritera utefter vad som är viktigast (mest värt).
Målen kan handla om färdigheter såsom husbyggande, läkekonst, men främst som hör till det mänskliga livet, såsom barnuppfostran, vänskap, äktenskap, förhållanden eller val av livsväg, hur ett liv bör levas etc.. Det tycks som att kunskap i hur man handlar klokt och med vishet i de här angelägenheterna finns hos vissa människor medans de saknas hos andra. Vi kallar dessa som äger denna kunskap för visa, medans de som tycks sakna kunskap eller har felaktig kunskap för att de saknar vishet. ("förvirrade" är ett mer taskigt ordlag, hahah)

Skillnad mellan vishet och skicklighet?
Visheten verkar relaterad endast till goda mål inom mänskligt liv medans de som kan ta det ”rätta” stegen gentemot ett mål (enskilda färdigheter), vilket hellre benämns för ”skicklighet”. Repeterar, skicklighet tycks ha att göra med individuella enskilda färdigheter, medans vishet är mer relaterat till goda mål inom mänskligt liv. (förövrigt lite av en ny insikt som jag inte tänk på tidigare, stämmer det?)

Att det sedan finns ytterligare en skillnad i praktisk vishet och vad Aristoteles och Aquino kallar moraliska dygder är ytterligare en dimension.

Moraliska dygder (enligt Aristoteles och Aquino)
kardinaldygder: mod, måttfullhet, och rättrådighet.

De intellektuella dygderna (arete och virtus refererar till förmågor och till och med förträffligheter hos det spekulativa intellektet)
Praktisk vishet (Aristoteles phronesis och Aquinos prudentia) klassificerar de tillsammans med de intellektuella dygderna.
Tyvärr är det svårt att hitta någon enkel sammanställning - som är lättförståelig, antagligen för att författaren då skulle visa sin okunskap och dåliga argument lätt kunna skjutas sönder.
----------------- fortsätter  ------------------

Styrka och Hälsa är förträffligheter hos kroppen, medans minne och koncentration är förträffligheter hos medvetandet. Viljan är det som är god hos en dygdig person.
Alltså hör dygden och den goda vilja ihop.
” //Phillipa Foot ”Virtues and Vices” från sammansättning ”Vad är moraliskt rätt?” av Henrik Ahlenius, s108 //

”För att uttrycka det kort så har vishet, i vad vi kallade dess första del, samband med viljan på följande sätt: till att börja med förutsätter den goda mål – den visa människan vet inte bara hur man går till väga för att göra goda saker, såsom att ta väl hand om sina barn eller stödja någon i svårigheter, utan måste också vilja göra dem. Och då är vishet, i den mån den består i kunskap som vem som helst kan inhämta under en överskådlig livstid, tillgänglig för vem som helst som verkligen vill ha den. Som Aquino framställer det, hör den ”till en förmåga under viljans ledning.”3”
//där 3 = Aquino, Summa Theologica 1a2ae Q.56 a.3. //

//Mer från Phillipa Foot, s109 klokt!!//

”Vad vi kan notera är att en av de saker som en vis människa vet och en dåraktig människa inte vet, är att sådana ting som social ställning, rikedom och ett gott rykte, är alltför dyrköpta om de uppnås på bekostnad av hälsa eller vänskap eller familjeband. Vi skulle alltså kunna säga att en människa som saknar vishet ”har felaktiga värden” och att laster såsom fåfänga, världslighet och girigheter strider mot vishet på ett särskilt sätt. Det finns alltid en ingrediens av felaktigt omdöme i relation till dessa laster, då den människa som är fåfäng exempelvis ser beundran som viktigare än det är, medan den världsliga människan är benägen att se det goda livet som ett fyllt av rikedom och makt. Genom att använda Aristoteles distinktion mellan en karaktärssvag man (en akrates) som följer njutningen trots att han på något sätt vet att han inte borde, och en tygellös man (en akolastos) som betraktar det lustfyllda livet som det goda livet,4 kan vi säga att moraliska tillkortakommanden som dessa aldrig till fullo är ”akratiska”. Det är visserligen sant att en person kan vara kritiskt mot sin egen världslighet, fåfänga eller pengakärlek, men då är det hans värden som är föremål för hans kritik.”
// där 4 = Aristoteles, Den Nikomachiska etiken, särskilt bok VII.  //

//s110 Phillipa Foot sammanfattar//

”Vi skulle alltså kunna säga att en dygd i motsats till en färdighet eller en förmåga inte endast är en kapacitet, men måste i själva verket involvera viljan.”

Rättrådighet – rör handlingar – inbegriper inte någon direkt känslobesinning.
Mod och måttfullhet – rör känslor och känslobesinning. Kunna kontrollera sina känslor, något som kan vara en utmaning ibland. Den måttfulle personen har inte det överdrivna begär efter njutning.

Vi bör vara aktsamma på om våra känslor driver oss till något som är motsatsen till det rationella. För då behövs det kastas ett lasso runt det och få grepp om känslorna (javet, urdålig analogi ;)). Typ tygla sig själv med tvångtröja för att inte bli "tygellös" (nu är det slut på dåliga liknelser). Detta har gett namnet åt måttfullhet och som bekant är att vara ”aspirerande minimalist” något åt det hållet. Att ständigt tygla sina känslor som vill ”köpa något” i stundens lust (förövrigt oftast i anknytning till att bli accepterade/uppskattade av andra).
Mod
Känslorna kan också avleda viljan från det som annars dikteras av förnuftet. Det kan till exempel handla om rädslan om avvisning, för faror, eller andra vedermödor. Således behövs mod för att inte ge vika, människan måste befästa sig i det förnuftiga och inte låta känslor avskräcka. Att våga handla i tron med att det man gör är rätt (förutsatt sann kunskap).

"In the middle of every difficulty lies opportunity." - Albert Einstein

Andra dygder

Flitens dygd (där motsatsen "lättja" är en frestelse som får oss att prokrastinera mm)

“It is the combination of reasonable talent and the ability to keep going in the face of defeat that leads to success.” - Martin Seligman

Ödmjukhetens dygd (tänker du för gott om dig själv?)
Hopp (förtvivlan är också en frestelse, bättre att se optimistiskt, men lura aldrig dig själv.)

("Förnekelse är att döva sig själv med intellektuellt resonemang, när man egentligen vill något annat." - ursprung okänt)

//s220 Dygdteori och abort, av Rosalind Hursthouse //

”Kärlek och vänskap överlever inte om de inblandade ständigt skulle insistera på sina rättigheter, inte heller lever människor gott så länge de tror att det skulle vara av största betydelse att de får vad de har rätt till; de skadar andra och de skadar sig själva.”
//lite längre ner samma sida, s220 //
”För dygd sägs inbegripa kunskap och den del av denna kunskap består i att ha den rätta attityden till saker. ”Rätt” betyder här inte endast detsamma som ”moraliskt rätt” eller ”lämplig” eller ”trevlig” i vår moderna mening; det betyder ”korrekt, sann”. Man kan inte ha den rätta eller korrekta attityden till något om attityden baserar sig på eller inbegriper falska trosföreställningar.”

Jag tänkte stolpa upp dygder i ett annat inlägg som förhoppningsvis kommer så småningom. Visa nu dygden tålamod i väntan på det.. ;)

Tänkte avsluta mitt något röriga inlägg. Det är en start i all fall och med tiden kanske det går att bygga ut inlägget till något bra. Avslutar med något från Aristoteles.

När det svåra blir det som vi finner glädje i börjar vi komma till ett stadie av ”Sann Dygd” och då verkar det bli lättare. I och med att vi finna glädje i att utföra dygdiga handlingar är det också ett tecken på sann dygd enligt Aristoteles. Ett tecken på att vi kommit längre än de flesta. BAAM!

Sann kärlek är vårt universella ofrivilliga gensvar på dygd.
Eller
Kärlek är en ofrivillig reaktion på ett beteende som visar dygd/hög moral.

Jag känner själv enorm uppskattning, ja kärlek för personer som visar dygd. Dessa människor växer på en så att säga..Högaktar människor med hög moral. Vi kan inte bygga ett bra samhälle om inte människor har moral (vilket delvis saknas idag).

Vad står Etik för?

Hellouw,

Som ni kanske har märkt har denna blogg fått allt mer innehåll av filosofi, det är helt enkelt så att jag finner det mest intressant att bita tänderna i just nu. Och eftersom jag i princip aldrig får någon kommentar längre, trots att jag ser att ni är några stycken enligt loggen så får ni helt enkelt stå ut med lite mer.

Idag tänkte jag att vi skulle titta lite närmare på två ord. Nämligen Etik och Moral. Vad innebär dem egentligen? Vi gör ett försök att lösa någon maska i trasslet.


Vad står Etik för?

Handlar om att kunna rättfärdiga sina beslut (för andra och sig själv)
–förklara och ge skäl till: varför handlade vi som vi gjorde? Varför gjorde vi det beslut som vi gjorde? Självkännedom, självkunskap, ”Know thyself” som Socrates sade.
Etik handlar om vilken slags person jag vill eller bör vara; och hur jag vill leva mitt liv.

Som en följd torde livet bli bättre ju mer kunskap du får inom dessa områden. Det gäller i alla fall undertecknad.

Etik handlar INTE om att
•Att följa ”reglerna” (t.ex. juridiska, lagar osv)
Varför då? Jo för att
–Regler kan förbjuda sådant som ej är fel.
–Regler kan tillåta/kräva sådant som är fel.
–Vi kan använda etiken/moralen för att kritisera regler.
Etik och moral slår högre än regler för moral är universellt och betydligt mer genomtänkt (generaliserar). Moral/etik bygger på bevis, resonemang om vad som fungerar bäst för alla, principer som är samstämmiga. Resultatet är ett praktiskt sätt att veta vad som är rätt och fel och försöka leva sitt liv därefter. Det handlar om att leva i ett bra och värdigt liv. Hög moral är ofta likstämmigt med dygd.


Generell normativ etik söker finna generella principer, doktriner eller strukturer för vad som är rätt/fel, gott/ont.


Vad vi söker är en koherens (samstämmighet) mellan rimliga principer och informerade/genomtänkta sätt att agera utefter denna kunskap.

Och vad är då grejen med att ”leta efter” korrekta moraliska teorier och principer?
Jo, för att vi vill veta varför t.ex. en handling är rätt (och vad är det som gör den rätt..), inte bara att den är rätt.
–Vi vill få praktisk vägledning. En ledstång i hur vi bör leva våra liv på ett gott sätt. Dvs. hur går vi praktiskt tillväga när vi tror oss ha svaret.

Och så den slutgiltiga frågan
Etik och Moral, är det olika saker eller? Varför finns det annars två ord?
– "Etik" kommer från det grekiska ordet ēthikos, som refererar till sed (som rör seden).
– Den romerska filosofen och statsmannen Cicero (106-43 f.Kr. som bland annat skrev tal, brev och böcker om retorik och filosofi) introducerade ordet moralis för att översätta ēthikos till latin.
– "Moral" uppstod alltså utifrån detta latinska ord som i sin tur kommer från det latinska ordet "mos", som refererar ungefär till sed(det som rör seden). Dvs liknande det grekiska ordet.

Således: termerna ’etik’ och ’moral’ var i alla fall från början synonymer. Idag försöker en och annan skilja lite på orden. Men för det flesta betyder det ungefär samma sak. Etik är lite högtravigare och använs mer inom akademiska kretsar och där semantik är mer på dagändan.

Kärlek är en ofrivillig reaktion på ett beteende som visar hög moral.

Ett litet inlägg om kärlek

Sann kärlek är vårt universella ofrivilliga gensvar på dygd.
Eller
Kärlek är en ofrivillig reaktion på ett beteende som visar hög moral.
Ja, det finns ett djup i den mening som tål att reflektera över.
Sann kärlek är den ofrivillig eller frivillig? Djupt, djupt.
Vad är den grundläggande mänskliga kraft som formar grunden för all moral?
Ärlighet, för utan ärlighet finns inget förtroende. Ärlighet är för övrigt inte samma sak som uppriktighet. Ärlighet är svårare.
Utan kunskap om sanning är vi omedvetet på fel spår. Därför måste en rationell människa söka efter den. Den är långt ifrån uppenbar. Finns det något som får oss att tappa respekten för en människa som trumpetar ut lögner?

Ärlighet = förtjänst = lycka?
Det sägs att genom leva med dygden som ledstång, genom ärlighet och integritet och ett engagemang för sanning, kommer vi ha möjlighet att känna sann lycka.
Om det är så enkelt och vi vill vara lyckliga, då måste vi leva med ett beteende som visar hög moral. Vi måste vara ärliga mot oss själva och vi måste ha uppnått självkunskap att förstå att dygd är något vackert. Ett högt moraliskt beteende utifrån vad som är rätt är det svårt att värja sig mot.

"Always being truthful may not get you a lot of friends, but it will get you the right ones."

Det finns inget annat sätt att älska dig själv och verkligen älska andra människor.
------------------  --------------------
Jag är öppen för det faktum att jag kan ha fel. Snälla hjälp mig söka/finna sanningen genom att ge mig mer sanningsenlig feedback :)

Orania - samhället med nybyggaranda (video)

Fick tips om ett samhälle som heter Orania, ett samhälle som säger sig bygga på frihet, nybyggarandra och entreprenörskap. Spännande! Verkar ligga i Sydafrika.



Hoppas på fler sådana här samhällen för ibland undrar man vart vi är påväg..

Staden verkar vara privatägd med egen valuta och utan polisväsende. Genast ställer man sig frågan varför något polisväsende inte behövs? Är det för att det bor människor med moral, principer och vettiga värderingar där? Spännade hur som helst!