Tittar du in på den här bloggen är du kanske som jag lite intresserad av filosofi? Därför tänkte jag idag ta upp en författare som skriver om filosofi och politik och därför väcker känslor.
Förnuft, Egoism, Kapitalism och en romantisk livskänsla. av Ayn Rand
Boken är sammanställd av Mattias Svensson (Timbro) och översatt av Louise Persson. Jag tycker det är en viktig sammanställning och hennes intryck på den här världen är enormt. Men som alla tänkare måste var och en bilda sig en egen uppfattning! Boken och Ayn Rand stimulerar sannerligen till komtemplation och till tänkande.
Jag fann en hel del nya tankar som jag fann intressanta genom att läsa denna bok. Jag måste säga att Ayn Rand imponerar med sin bok. Det var länge sedan jag gjorde lika många anteckningar vilket är ett tecken på att jag tyckte den var VÄLDIGT intressant, och den påverkade mig mycket. Det är sådana böcker jag gillar. Ayn är en förespråkare av frihet, frivillighet, äganderätt. Det är en bok som kristalliserar och tydliggör, hon kommer med för mig nya sätt att se på saker. Betyg 5 av 5.
Är du intresserad av filosofi, livsåskådning och hur ett liv kan levas bör du inte missa denna bok!
Som alltid gäller det att plocka russinen ur kakan och lämna resten. Det här en bok som kräver en bra grund för att uppskatta tror jag (att man är redo). Den ställer saken på sin spets. Den tar sin grund i icke agression. Icke våld och icke tvång. Ayn Rand utvecklade en egen filosofi som hon kallade objektivismen. Jag har tyvärr inte hunnit sätta mig in i den ännu. Men den här boken ger en hint om var hon står.
Ayn beskrev den ungefär så här (egen översättning):
"Min filosofi, i huvudsak, är begreppet människan som en heroisk varelse, med sin egen lycka som det moraliska syftet med hans liv, med produktiv prestation som hans ädlaste verksamhet och med förnuft som enda absolut." - Ayn Rand, källa
Hon förespråkade en värld där ingen diktator, ingen gud, och ingen välmenande pliktkänsla någonsin skulle ta bort den moraliska rätten av den begåvade individen - Ayn Rand
Många delar i den här boken är skrivet för över 40 år sedan. Ayn Rand har gått bort sedan många år. För att nämna något så tar hon upp "kapitalism", ett ord som är ganska svårt definierbar idag. En del kallar det ekonomiska system vi har nu för just kapitalism, andra kallar det för en planekonomi, en viss form av socialism, eller crony capitalism (korrupt kapitalism). Vi har nog alla en viss syn här, rätt eller fel. Ordet kapitalism sägs ha uppkommit av någon bankman för länge sedan och därför har det i vissa kretsar blivit svartmålat. Ayn har en syn på vad kapitalism är. Hon likställer det med Laissez-faire (fria marknader) som kan sägas vara ett ekonomiskt system där transaktioner mellan privata parter är fria från statlig inblandning som förordningar, privilegier, skatter. Fria från tvång. Alltså något som vi inte är i närheten av idag.
Ayns bakgrund
Ayn är uppväxt i Ryssland (rysk jude) och fick uppleva kommunismen eller kollektivismen ideologi och dess baksida i och med den ryska revolutionen (1917) då Ryssland gjordes kommunistiskt och ändrade namn till Sovjetunionen. Hon fick se människor bli skjutna etc. Bland annat blev hennes föräldrar av med sin affär (farmaceutiska kemister). Hon är därför mycket kritiskt till dessa ideal. Hon såg all sk-*it som dålig politik medför, hon ville fly därifrån. Hon såg Amerika som den ideala existensen för intelligenta, syftesfulla, robusta individuella men och kvinnor. Hennes föräldrar som sålde sina juveler för att hon skulle kunna åka och hämta sitt Hon lyckades fly landet och har aldrig återvänt.
Så här ser boken ut:
 |
| Ayn Rands olika texter sammanställda i följande bok: Förnuft, Egoism, Kapitalism och en romantisk livskänsla. |
|
 |
| Baksidan på boken. Ayn skräder inte ordet, miljörörelsen får sig en känga också, vilket jag kan tycka är överdrivet. Klarar människan verkligen av total frihet, tveksamt, eller? |
|
Här är några utdrag från hennes bok, kanske är det för många och går över gränsen för vad som är tillåtet att kopiera ur en bok, men jag tror Ayn Rand skulle ha överseende med det. Om det är något bokförlag som stör sig, säg till så plockar jag bort en del, ok?
Here goes ---- START BOKUTDRAG -----:
//s16 //
”Etik, eller moral, definierar en uppsättning värden som vägleder människans val och handlingar – de val och handlingar som är avgörande för hur hon lever sitt liv och vilken riktning det ska ta.”
//längre ner samma sida, s16 //
”Vad är gott eller ont för människan – och varför? Bör människans främsta angelägenhet vara att söka glädje – eller att vara på flykt undan lidande? Bör människans mål vara självförverkligande eller självförstörelse? Bör människan söka lycka eller självuppoffring?”
//ytterligare längre ner samma sida, s16 //
”Svaren som ges av etiken avgör hur människor bör behandla andra människor, och detta bestämmer filosofins fjärde gren: politiken, som definierar principerna för ett lämpligt samhällssystem.”
//s18-19 //
”Som människa har du inget val inför det faktum att du behöver en //s19 // filosofi. Det enda val du ha har är huruvida du definierar din filosofi genom en medveten, förnuftig, disciplinerad tankeprocess och samvetsgranna logiska överväganden – eller tillåter ditt undermedvetna att ackumulera en skräphög. En skräphög av grundlösa slutsatser, bedrägliga generaliseringar, odefinierade motsägelser, ogenomtänkta slagord, oidentifierade önskningar, tvivel och ängslan, hoprafsad av en slump, men integrerad av ditt undermedvetna till ett slags bastardfilosofi och sammansmält till blytungt tvivel på sig själv.
//s20 //
”Kvaliteten på datorns utdata bestäms av kvaliteten på dess indata. Om ditt undermedvetna är slumpmässigt programmerat, kommer karaktären på utdatan att bli därefter.”
//s25 //
”Ni har bevarat tre karaktärsegenskaper som var typiska vid tiden för Amerikas födelse, men som i dag är praktiskt taget utplånade: flit – hängivenhet – hederskänsla. Heder är självkänsla som synliggörs i praktisk handling.”
//s44 //
”De flesta människor lever sina liv i fruklöst uppror mot saker de inte kan förändra, medan de passivt och resignerat accepterar saker de faktiskt skulle kunna förändra. De lever med ständig skuld och ständigt tvivel som resultat av båda dessa tillkortakommanden – eftersom de aldrig försökt lära sig skillnaden.”
//s54 //
”En människa behöver inte vara en värdelös skurk, men så länge hon väljer att vara det är hon en värdelös skurk och måste behandlas som en sådan; att behandla henne annorlunda vore att förneka detta faktum.”
//s55 //
”Ingenting kan tvinga en människa att tänka. Andra kan erbjuda uppmuntran eller sätta upp hinder, ge belöningar eller straff, men kan förstöra hennes hjärna med droger eller med klubbslag, men man kan inte beordra hennes hjärna att fungera; detta är hennes exklusiva och suveräna makt. Människan ska varken behärskas eller lyda.”
//s61 //
”Vad är moral, eller etik? Det är en värdeskala, en uppsättning värden som vägleder människans val och handlingar – de val och handlingar som avgör vad hon ska leva för och vilken väg hon ska //s62 // ta. Etiken som vetenskap handlar om att upptäcka och definiera en sådan uppsättning värden.”
//s75 //
”Människan behöver framför allt använda sig av sitt förnuft för att överleva. Därav följer att det som är lämpligt för en rationell varelse är det goda, och det som står i motsats till, hindrar eller förstör detta, är det onda.
Allt människan behöver måste upptäckas av hennes eget intellekt och produceras av hennes egen ansträngning. Tänkande och produktivt arbete är alltså de två grundpelarna för människans överlevnad.”
//s78, riktigt bra och tänkvärd text! //
”Ett värde är det som man agerar för att förvärva och/eller behålla – en dygd är den handling genom vilken man förvärvar och/eller behåller värdet. De tre kardinalvärdena för den objektivistiska etiken – de tre värden som sammantagna är både medel för och representerar förverkligandet av det yttersta målet, det egna livet – är: förnuft, syfte, självkänsla. Dessa värden har korresponderande dygder: rationalitet, produktivitet, stolthet.
Produktivt arbete är det centrala syftet med en rationell människas liv, det centrala värde som integrerar och bestämmer hierarkin för alla andra värden.
Förnuftet är källan till, förutsättningen för, hennes produktiva arbete – stolthet är resultatet.
Rationalitet är människans grundläggande dygd, källan till alla hennes andra värden. “
//s79 //
“Dygden produktivitet är erkännandet av att det är genom produktivt arbete som människans intellekt upprätthåller hennes liv, som frigör människan från nödvändigheten att anpassa sig till sin omgivning, som alla djur gör, och som ger henne makten att anpassa omgivningen efter egna önskemål. Produktivt arbete är människans väg till obegränsad prestation, det frammanar de ädlaste egenskaperna i hennes karaktär: kreativitet, ambition, självsäkerhet, en vägran att acceptera katastrofer utan att bjuda motstånd och en hängivenhet till målet att förändra jorden i enlighet med sina värden.”
//s87 //
”Kärlek, vänskap, respekt, beundran är det emotionella gensvaret på andras dygder, det är den andliga betalning som ges i utbyte mot den personliga, själviska njutning som en människas får från de dygder som formar en annan människas karaktär.”
//s87 //
”Att älska är att värdera. Bara en rationellt självisk människa, en människa med självkänla, är kapabel att älska – därför att hon är den enda människan som kan ha fasta, konsistenta, kompromisslösa, lojala värden. Den människa som inte sätter värde på sig själv kan inte värdera något annat eller någon annan.
Det är bara rationell själviskhet – rättvisa – som gör människor //s88 // lämpade att leva tillsammans i ett fritt, fredligt, blomstrande, välvilligt nationellt samhälle.”
//s89 //
”Ingen människa – eller grupp eller samhälle eller stat – har rätten att ikläda sig rollen som kriminell och initiera bruket av fysiskt tvång mot någon människa. Människor har rätt att bruka våld bara som vedergällning och bara mot dem som initierade det. Den etiska princip detta involverar är enkel och glasklar: det är skillnaden mellan mord och självförsvar. En rånare försöker tillskansa sig ett värde, välstånd, genom att döda sitt offer: offret blir inte rikare av att döda en rånare. Principen är att ingen människa får tillskansa sig några värden från andra genom att tillgripa fysiskt våld.”
Det enda legitima, moraliska syftet för en stat är att skydda människans rättigheter, vilket betyder: att skydda henne från våld – att skydda hennes rätt till sitt eget liv, sin egen frihet, sin egen egendom och till strävan efter sin egen lycka. Utan äganderätt, är inga andra rättigheter möjliga.”
//s100 //
“d) Prestation. Eftersom en rationell människa vet att hon måste förverkliga sina ambitioner av egen kraft, vet hon att vare sig rikedom eller jobb eller några andra mänskliga värden existerar i en given, begränsad, statiskt mängd, som väntar på att fördelas. Hon vet att alla slags nyttigheter måste produceras, att en människas vinst inte innebär en annan människas förlust, att en människas framgång inte förtjänas på bekostnad av dem som inte uppnår den.”
//s107 //
”Kom ihåg att värden är det man agerar för att förvärva och/eller bevara, och att man måste uppnå sin lycka av egen kraft. Eftersom ens egen lycka är det moraliska syftet med ens liv, är den människa som inte lyckas uppnå den på grund av sin egen försumlighet, på grund av sin underlåtenhet att kämpa för den, moraliskt klandervärd.
Den relevanta dygden när man hjälper dem man älskar är inte ”osjälviskhet” eller ”uppoffring” utan integritet. Integritet är att vara lojal mot sina övertygelser och värden; det är att agera i enlighet med sina värden, att uttrycka, hålla fast vid och praktiskt omsätta dem i verkligheten. Om man förklarar en kvinna sin kärlek, men i handling uppträder likgiltigt eller fientligt, eller till skada för henne, är det hans brist på integritet som gör honom omoralisk.”
//s108 //
”Samma princip gäller förhållandet till vänner. Om din vän har problem, bör du hjälpa henne på alla rimliga sätt som inte innebär självuppoffring. Om din vän exempelvis svälter, är det inte en självuppoffring utan uttryck för integritet att ge henne pengar att köpa mat för, i stället för att köpa en meningslös pryl till dig själv. Därför att hennes välbefinnande är viktigt i din egen personliga värdeskala. Om prylen faktiskt betyder mer än din väns lidande, finns ingen anledning att låtsas vara hennes vän.
Att visa vänskap, tillgivenhet och kärlek i praktisk handling innebär att man införlivar den aktuella personens välfärd (den rationella välfärden) i sin egen hierarkiska rangordning av värden, och sedan agera därefter.
Men detta är en belöning som människor måste förtjäna genom sina dygder, inte något man kan bevilja ytliga bekantskaper eller främlingar.”
//s112 //
”En människa lever med det moraliska syftet att uppnå sin egen lycka. Det betyder inte att hon är likgiltig inför alla andra människor, att mänskligt liv inte har något värde för henne eller att hon inte har någon anledning att hjälpa andra i ett nödläge. Men det betyder att hon inte ger upp sitt eget liv för andras välfärd, att hon inte offrar sig själv för deras behov och att hon inte ser som sin främsta uppgift i livet att lindra deras lidande. Hon hjälper andra genom att av generositet göra ett tillfälligt undantag som inte har någon större betydelse i hennes liv – precis som olyckor är tillfälliga undantag av mindre betydelse för människors liv. Hjälpandet är alltså inte en regelbunden moralisk plikt som ständigt hänger över henne. Värden, inte katastrofer, är hennes främsta drivkraft och mål i livet.
(Februari 1963)”
//s121 //
”Skyldigheten att hålla sina löften är en av grundstenarna för goda mänskliga relationer, den leder till ömsesidigt förtroende och gör samarbete mellan människor möjligt.”
//s128 //
”Rätten till liv är ursprunget till alla rättigheter – och äganderätten är enda sättet att förverkliga dem. Utan äganderätt är inga andra rättigheter möjliga. Eftersom människan måste hålla sig vid liv av egen kraft har en människa utan rätt till frukten av sina mödor inte något sätt att hålla sig vid liv. En människa som producerar medan andra förbrukar det hon producerar, är en slav.
Man måste komma ihåg att äganderätten, liksom alla andra rättigheter, är en rätt att handla: det är inte rätten till ett objekt utan till handling och till de konsekvenser som uppstår av att man producerar eller gör dig förtjänt av objektet. Det är inte en garanti för att en människa kommer att förtjäna någon egendom, bara en garanti för att hon kommer att äga den om hon har förtjänat den. Det är rätten att förtjäna, behålla, använda och göra sig av med materiella värden.
//s129 //
”Att kränka människans rättigheter innebär att tvinga henne att handla mot sin egen bedömning, eller att lägga beslag på hennes värden. I grunden finns bara ett sätt att göra det på: genom att använda fysiskt våld. Människans rättigheter kan kränkas av två potentiella aktörer: de kriminella och staten.”
//längre ner samma sida, s130 //
”Altruismen är oförenlig med frihet, med kapitalism och med individuella rättigheter. Människan kan inte både sträva efter lycka och ha moralisk ställning som ett offerdjur.
Föreställningen om individuella rättigheter födde ett fritt samhälle, och det var urholkandet av dessa rättigheter som startade processen att rasera denna frihet.
De som vill etablera kollektivistiskt tyranni vågar inte förslava ett land genom att öppet göra anspråk på dess materiella och moraliska värden. Vad som krävs är att dessa värden urholkas inifrån. Precis som ett lands materiella välstånd kan plundras genom inflation av valutan – så kan man i dag bevittna hur samma inflationsprocess tillämpas på rättigheternas område. Processen innebär att det utfärdas så många nya ”rättigheter” att människor inte hinner uppfatta att innebörden av begreppet blir raka motsatsen. Precis som dåliga pengar driver ut goda pengar, så negerar dessa ”sedelpress-rättigheter” autentiska rättigheter.”
//s137 //
”Rättigheter är en moralisk princip som reglerar samhällsförhållanden på ett passande sätt. Precis som människan behöver moraliska regler för att överleva (för att handla, välja de rätta målen och uppnå dem), behöver samhället (en grupp människor) moraliska principer för att organisera ett samhällssystem som är förenligt med människans natur och de behov hon har för att överleva.
På samma sätt som människorna kan strunta i verkligheten och när som helst låta sig styras av oöverlagda nycker, vilket inte åstadkommer något annat än de gradvis förstör för sig själva
- så kan ett samhälle strunta i verkligheten och inrätta ett system som styrs av sina invånares eller sina ledares infall och nycker, ett gäng företrädande en tillfällig majoritet, en aktuell demagog eller permanent diktator. Men ett sådant samhälle åstadkommer inget annat än brutalt förtryck och ett gradvis förvärrat tillstånd.”
//s155 //
”I stället för att beskydda människans rättigheter är staten på väg att bli den grövsta rättighetskränkaren; i stället för att försvara frihet etablerar staten slaveri; i stället för att skydda människor från dem som initierar fysiskt våld initierar staten själv fysiskt våld och tvång på alla de sätt och på alla de områden den behagar; i stället för objektiva kriterier för mänskliga relationer skapar staten ett förkvävande styre som bygger på hemlighetsmakeri, osäkerhet och fruktan genom icke-objektiva lagar, godtyckligt uttolkade av tanklöst tillsätta byråkrater; i stället för att skydda människor från att skadas av andras nyckfullhet tillväller sig staten makten att oinskränkt följa sina nycker. Vi är därför i rask takt på väg den helt omvända situation där staten är fri att göra vadhelst den behagar, medan medborgarna bara får agera efter att ha fått tillstånd; sådana stadier har varit de mörkaste perioderna i mänsklighetens historia, tider då det brutala våldet fått råda.”
//s164 //
”Det som utmärker människan är hennes förmåga till rationellt tänkande. Människans intellekt är hennes främsta överlevnadsredskap – hennes enda sätt att skaffa sig kunskap.”
//s165 //
“För att kunna överleva måste varje art följa ett bestämt handlingsmönster i enlighet med sin natur. De handlingar som krävs för mänsklig fortlevnad är främst av intellektuellt slag; allt människan behöver måste hon upptäcka med sitt intellekt och producera med eget arbete. Produktion är förnuftets svar på överlevnadsproblemet.
Om vissa människor väljer att inte använda sin tankeförmåga kan de bara överleva genom att slentrianmässigt imitera och upprepa processer som uppfunnits av andra – medan dessa andra var tvungna att själva uppfinna dem, för annars skulle ingen av dem ha överlevt. Om vissa människor väljer att inte tänka och inte arbeta, kan de (tillfälligt) överleva genom att plundra saker som andra producerat – medan dessa andra var tvungna att tillverka dem, eftersom ingen skulle ha överlevt i annat fall.”
//s166-167 //
I ett nationalekonomiskt sammanhang måste det senast nämnda förhållandet särskilt poängteras: människan måste arbeta //s167 // och producera för att kunna försörja sig. Hon måste försörja sig av egen kraft och med hjälp av sitt eget förstånd. Om hon inte tillåts skörda frukten av sina ansträngningar; om hon inte bestämmer över sina ansträngningar bestämmer hon inte över sitt eget liv. Utan äganderätt kan andra rättigheter inte upprätthållas.
//s167 //
“Är människan en oberoende individ som förfogar över sig själv, sitt intellekt, sitt liv, sitt arbete och avkastningen av det – eller ägs hon av stammen (staten, samhället, kollektivet) som förfogar över henne efter behag, kan styra hennes övertygelser och hur hon ska leva, reglera hennes arbete och lägga beslag på det hon producerar? Har människan rätten att leva för sin egen skull – eller föds hon i slaveri, som en kontraktsbunden tjänare som //s168 // måste betala för sin existens genom att tjäna stammen utan möjlighet att köpa sig helt fri?”
//s168 //
“I ett kapitalistiskt samhälle kan ingen, vare sig enskild eller grupp, initiera fysiskt våld mot andra. Statens enda uppgift i ett sådant samhälle är att slå vakt om människors rättigheter, d v s uppgiften att skydda dem från fysiskt våld; staten tar över människans rätt att försvara sig och får endast använda våld som vedergällning och uteslutande mot människor som har tagit initiativ till våld; på så sätt blir staten ett redskap för att sköta vedergällningen på ett objektivt sätt, under objektiv kontroll.”
//s170 mkt bra! //
”När ”det gemensamma bästa” i ett samhälle betraktas som fristående //s171 // från och överlägset sina enskilda medlemmars bästa, innebär det att vissa människors bästa får företräde framför andras, och att dessa andra tilldelas rollen som offerdjur. Det är i dessa fall underförstått att det ”gemensamma bästa” betyder ”majoritetens bästa”, i motsats till minoritetens eller individernas.”
//hit nr 175, fortsätt med nr 176 //
//s171 //
”Men ”majoritetens bästa” är även det en charad och ett bländverk; när man kränker en individs rättighet innebär det nämligen att alla andra rättigheter upphävs, vilket leder till att den hjälplösa majoriteten hamnar i klorna på första bästa grupp som förklarar sig representera ”samhällets intresse” och som styr med hjälp av fysiskt våld tills de störstas av nästa grupp som använder sig av samma metoder.
Om man börjar med att fastställa vad som är det bästa för den enskilde, blir det omöjligt att acceptera ett samhälle där detta goda inte existerar eller inte kan förverkligas. Men om man inledningsvis godtar ”det gemensamma bästa” som ett axiom, och ser individens bästa som en möjlighet men inte som en självklarhet (inte nödvändigt i något enskilt fall), kommer slutprodukten att bli ett samhälle präglat av så absurda gräsligheter som Sovjetunionen, ett land som enligt egen utsago är grundat på tanken om ”det gemensamma bästa” men där hela befolkningen, med undantag för en ynkligt liten grupp av ledare, har levt i omänsklig misär i över två generationer.
//mycket bra sammanfattat, s195 //
”Vilken är den grundläggande, viktigaste och avgörande princip som skiljer frihet från slaveri? Jo, det är principen om frivilliga handlingar i motsats till fysiskt våld och tvång.”
//s196 //
”Statens enda rättmätiga funktion i ett fritt land är att verka som en institution till skydd för den enskilda människans rättigheter, d v s att skydda individen mot fysiskt våld. En sådan stat har inte rätt att initiera användande av fysiskt våld mot någon - en rätt som individen inte äger och som han därför inte kan delegera till något annat organ. Individen har däremot rätt att försvara sig själv, och det är den rätten han delegerat till staten för att garantera en tillämpning som är disciplinerad och definierad i lagen. En rättfärdig stat har bara rätt att använda fysiskt våld som straff och bara mot personer som börjar använda våldshandlingar.”
//s198 //
“På en fri marknad skapas rikedom med hjälp av ett allmänt, fritt och ”demokratiskt” röstningsförfarande – genom de köp och försäljningar som varje individ gör som deltar i ett lands ekonomiska aktiviteter. Varje gång du köper en viss produkt i stället för en annan innebär det att du lägger din röst till fördel för en viss producent. inte äger och som han därför inte kan delegera till något annat organ. Individen har däremot rätt att försvara sig själv, och det är den rätten han delegerat till staten för att garantera en tillämpning som är disciplinerad och definierad i lagen. En rättfärdig stat har bara rätt att använda fysiskt våld som straff och bara mot personer som börjar använda våldshandlingar.”
//s204 //
”Att försöka tvinga fram fri konkurrens med hjälp av lagstiftning är en grotesk självmotsägelse. Det innebär att man under pistolhot skulle försöka tvinga människor att vara fria. Det innebär att människors frihet skulle garanteras av godtycklig lagstiftning genom byråkratiska påbud som inte får ifrågasättas.”
//s229 //
”Vad är det som frambringar fattigdom? Om man betraktar världen som den ser ut i dag och om man studerar historien, blir svaret klart: Ju friare ett land är, desto större är välståndet.
En annan standardfloskel är att klaga på att världens nationer är indelade i sådana som ”har” och sådana som ”inget har”. Lägg märke till att de som ”har” är sådana som har frihet, och att det är frihet som de som ”inget har” saknar.”
//s266 //
”Sant är att ingen har gjort sig förtjänt av en större naturlig begåvning eller en bättre start i livet. Naturens och samhällets ”lotteri” är godtyckligt från moralisk synpunkt. Men därav följer inte, vilket förespråkarna för total jämlikhet tycks mena, att vi bör helt eliminera dessa skillnader.”
//s291 //
”För att överleva måste människan upptäcka och producera allt hon behöver, vilket betyder att hon måste förändra miljön och anpassa den till sina behov. Naturen har inte utrustat henne för att själv anpassa sig till naturen, som djuren gör. Från de mest primitiva kulturer till de mest avancerade civilisationerna, har människan varit tvungen att tillverka saker; hennes välbefinnande är beroende av hur framgångsrik hon är på att producera.”
//s295 //
”Produktionens grund finns i människans intellekt; intellektet är en individuell egenskap som inte kan arbeta på beställning, kontrolleras eller tvingas, vilket århundranden av stagnation tydligt visar. Framsteg kan inte planeras av staten, och de kan inte begränsas eller bromsas. Det kan bara stoppas, vilket varje etatitisk regering visat.”
//s300 //
”Deras krav på att ”begränsa” tekniken är att kräva att människans intellekt ska begränsas. Det är naturen – d v s verkligheten – som gör att båda dessa krav är omöjliga att uppfylla. Tekniken kan förstöras och intellektet lamslås, men ingen av dem kan begränsas. Närhelst och varhelst man försöker införa sådana begränsningar är det intellektet, inte staten, som vittrar bort.
Teknik är tillämpad vetenskap.”
//s307, Kapitel: Avundens tid //
“I den västerländska civilisationen fanns det en Förnuftets tid38 och en Upplysningens tid. Under dessa perioder var sökandet efter förnuft och upplysning den dominerande intellektuella drivkraften, vilket resulterade i uppkomsten av ett motsvarande samhällsklimat som understödde dessa värderingar.
Idag lever vi i Avundens tid.”
//s316 //
“Den som är taktfull försöker inte framhäva sin egen framgång eller lycka i närvaro av människor som har misslyckats, förlorat något eller är olyckliga. Det avstår man från, inte för att man misstänker att de skulle bli avundsjuka, utan därför att man förstår att konstrasten skulle kunna riva upp såren och öka deras lidande. En taktfull person skryter inte med sin moraliska förträfflighet i några sammanhang – hon tar för givet att man vet var man har henne. En framgångsrik människa skyltar i regel inte med sina framgångar, vare sig bland jämlikar eller bland människor som är underlägsna eller överlägsna: hon värderar inte sig själv, och inga andra, genom att jämföra sig med andra.”
//s319 //
”Det finns och har alltid funnits bevis i överflöd för att mänsklighetens elände beror på passivitet, orkeslöshet och rädsla, inte ambition och djärvhet. Men det är inte människans välfärd som är drivkraften för denna samstämmighet.
Mot slutet av andra världskriget rapporterade tidningar följande: När de ryska trupperna avancerade mot väster och ockuperade främmande städer, lät de sovjetiska myndigheterna automatiskt avrätta alla som hade bankkonton med mer än hundra dollar eller som hade universitetsutbildning; resten av befolkningen gav upp. Detta är en handgriplig demonstration av hur världens moraliska och intellektuella ledarskap brukar resonera – slå ner dem på toppen så ger resten upp och lyder.”
//s326 //
”För att förstå betydelsen av och motiven för jämlikhetssträvan skulle man kunna överföra prövningen till medicinens område. Anta att en läkare kallas ut för att hjälpa en man som brutit benen, och läkaren, i stället för att spjäla benet, skulle ge sig ut och bryta benen på tio andra människor, samtidigt som han förklarade att detta skulle få den förste att må bättre; när alla de //s327 // här människorna får men för livet skulle läkaren börja propagera för att stifta en lag som tvingade alla att gå med kryckor – för att få krymplingar att må bättre och utjämna naturens ”orättvisa”.
Om det här verkar avskyvärt, hur kan det då anses vara god moral – eller åtminstone värt att överväga i intellektuella sammanhang – när man handlar på samma sätt i fråga om människans intellekt? Ändå är det sådana motiv – att hata det friska för att det är friskt, d v s det goda för att det är gott – som utgör den förhärskande samhällsandan i dag.”
//s333 //
”Men att ständigt känna avsmak inför det samhällsklimat man lever i bidrar inte till att sprida respekt, ömsesidigt förtroende och välvilja mellan människor. Att ständigt mötas av groteska attityder, obegripliga proklamationer, oförklarliga krav, dunkla motsägelser, tarvlig fulhet, obestridd brutalitet, cynisk orättvisa – denna aggressivt ondskefulla gengångare som bemöts med mjäkig och sentimental undfallenhet – kommer att urholka alla moraliska värden och principer hos alla människor utom de mest högtstående.”
//s340 //
”Självkänsla innebär att man litar på sin egen tankeförmåga.”
//s342 //
”Det tar många år för en människa (och många, många århundranden för mänskligheten) att förstå att människan, för att kunna leva, behöver en genomtänkt livsåskådning, som hon, medvetet eller omedvetet, förlitar sig på. Men att formulera en sådan åskådning är människans största utmaning – och (med några få undantag, som vi har att tacka för allt) kastade sig råttorna över mark som lejonen fruktade att beträda. Medan vanliga människor kämpade för att överleva, sysselsatte sig hatarna med att undergräva deras överlevnadsmetod – i urskogens djup, i det gamla Grekland och i Amerikas Förenta Stater.
Medan de bästa hjärnorna i dag söker sig till naturvetenskaperna – där verkligheten är svårare (men inte omöjlig) att förvrida – har filosofins område, som ligger öde som en obebyggd tomt, blivit övervuxet av kantianskt ogräs och ockuperats av kantianska inkräktare. Ogräs som inte tuktas förökar sig snabbare än andra växter och tar sin näring från blommor, träd, frukt och grönsaksodlingar och tränger sedan upp genom sprickor i cementen i skyskrapornas ogenomträngliga fundament – det skådespel vi i dag bevittnar.”
----- SLUT BOKUTDRAG ------
Har du läst något av Ayn?
