George Bernard Shaw om syfte och det Mighty one

Det finns så mycket insikt i det här få raderna tex t>>

“This is the true joy in life, the being used for a purpose recognized by yourself as a mighty one; the being thoroughly worn out before you are thrown on the scrap heap; the being a force of Nature instead of a feverish selfish little clod of ailments and grievances complaining that the world will not devote itself to making you happy.” - George Bernard Shaw
Epistle Dedicatory
“Man and Superman: a Comedy and a Philosophy”

En tolkning..


“Be used for a purpose recognized by yourself as a mighty one” –
Vi ska användas för ett syfte som vi inom oss själva finner som "det stora, det mäktiga". Det som gör gott.
Vi bör ingjuta allt vi gör med glädje, medkänsla, fred, kärlek och visdom.

“Be thoroughly worn out before you are thrown on the scrap heap”

Vi ska vara produktiva! // Med Det SOM Hör tills Det Mighty One // Flit en av dygderna, och vi ska passa oss för att vara upptagna med att vara upptagna (med alltför oväsentliga ting). Vi ska ge allt innan vi hamnar i graven.

“Be a force of Nature”

Vi ska vara en kraft sprungen från naturen. På naturens villkor. Efter dess spelregler. Det här innebär också att vi är mogna, visa, hittar vägar framåt, är anpassningbara och fulla av livsglädje!

Att inte vara “a feverish selfish little clod of ailments and grievances complaining that the world will not devote itself to making you happy” 

Att vi inte ska vara en febrig självisk liten klump av krämpor och klagomål som klagar på att världen inte kommer att ägna sig åt att göra dig lycklig "

Att det är upp till oss själva att ta ansvar för våra liv. Lära oss vad som är bra och dåligt, vad fungerar och vad fungerar inte, vad är moralisk och etiskt, konstruktivt och destruktivt. Vad är hållbart. Att använda kritiskt tänkande i våra val. Använda filosofi som vår guide för att borra oss djupare ner i ämnen. Att vi måste lära oss att kontrollera impulser och önskningar från vårt primitivare jag. Vi måste sluta vara småaktiga, omogna, giriga, självcentrerad, ägande, avundsjuka och svartsjuka. Vi måste växa upp, lära oss om oss själv och inse hur underbart livet är oavsett vad våra omständigheter är!

Aristoteles: Skillnaden mellan visdom och klokhet

Uttrycks Innebörd 

Ord och vad det står för är viktigt. Ett dåligt ordförråd är i någon mån begränsande. Japp där fick jag även in kopplingen till frihet ;-) #rödtråd. Tyvärr är mitt egna ordförråd inte det bästa, så därför är detta inlägg någon slags självhjälp, heheh...

Ords betydelse är oerhört viktigt.
¿Por qué? 

- Jo, för annars pratar man lätt förbi varandra, alltså om vi ha olika definitioner och menar lite olika. :-)

Det är som att missförstånd smyger sig likt vatten in genom minsta lilla spricka i vår ordfasad.

Hoy tänkte jag att vi skulle klura lite kring vad som är skillnaden mellan visdom och klokhet // La diferencia entre la sabiduría y la prudencia // --  // The difference between wisdom and prudence //

Nedan är några tafatta försök till konkretiseringar av vad Aristoteles säger i sin bok ” Den Nikomachiska Etiken” (översatt av Mårten Ringbom). Ett utdrag från boken följer längre ner.

Visdom

Visdom = kombination av insikt och vetande i form av huvudvetenskap om de högsta tingen. Visdom är vetande och insikt om de ting som är mest vörddnadsbjudande till sin natur.

Visdom består alltså av faktiskt vetande, applicerbar kunskap, ofta tillskansat sig via s.k. insikter. Visdom tycks också stå högre i hierarkin än klokskap.

Visdom identifieras lättare bland äldre än yngre (generaliserar). Identifieras lättare hos filosofer än hos ynglingar. Antagligen för chansen till insikterna är större ju mer kunskap/färdigheter som man tillskansat sig.

Det visa = oföränderligt för den enskilda individen? Nyttigt för individerna själv. Finns ingen visdom om det goda som gäller för alla levande varelser.

Visdom != (är inte lika med) politik

Klokhet

Det kloka = varierar från fall till fall. Klokhet handlar om praktisk kunskap?

 ” Ett riktigt tänkande som gäller de enskilda omständigheterna kring en själv anser man nämligen vara klokt, och det är åt ett sådant tänkande som man skall anförtro de praktiska angelägenheterna.”

Klokheten, sysslar med det mänskliga och det som är föremål för överläggning (rådslag, samråd etc.). Främsta uppgiften för en klok person är att överlägga väl.

Vale..Tror jag stannar där. Vi får i alla en inblick vad Aristoteles ser för skillnad mellan dessa ord och dess egenskaper.

Vi kan ju spekulera i vad de högsta tingen? Minns jag inte att jag läst det? Kanske kommer det senare i boken, who knows. Handlar kanske om det för människan ouppnåliga, men i en riktning att sträva efter? Universums goda, det gudomliga? Dygder?

I övrigt är det rätt intressant att notera att Aristoteles som levde snart 2400 år redan kände till att ljust kött är mer hälsosamt än mörkare kött. #Dagenshälsotips

Nedan ett litet utdrag där Aristoteles reflekterar över skillnaden. Det som står innanför // tecken är egna kommentarer.

----------------    Bokutdrag - Aristoteles, Den Nikomachiska Etiken     -------------

Översättning och kommentarer: Mårten Ringbom

Förlag: Natur och kultur, Stockholm

//Skillnaden mellan visdom och klokhet. Rådig = förnuftsresonemang, finna ut den bästa av de handlingar som står människan till bud. //

//s167 //

”Följaktligen måste visdomen då vara en kombination av insikt och vetande i form av huvudvetenskap om de högsta tingen. Det är nämligen onaturligt att tänka sig, att samhällskonsten eller klokheten är den bästa kunskapen, ifall inte människan är det bästa i världen. Ty om nu det hälsosamma och det goda är olika för människor och fiskar, medan det vita och det raka alltid är detsamma, är väl alla ense om att det visa är oföränderligt, men att det kloka varierar från fall till fall. Ett riktigt tänkande som gäller de enskilda omständigheterna kring en själv anser man nämligen vara klokt, och det är åt ett sådant tänkande som man skall anförtro de praktiska angelägenheterna. Det är också därför det påstås, att en del djur är kloka, i den mån de tycks ha förmågan att förutse sådant, som angår deras eget liv.

Likaså är det klart, att visdom och politik inte kan vara samma sak.  visdomen är vetande och insikt om de ting som är mest vörddnadsbjudande till sin natur. Det kommer inte att ges en enda visdom om det goda för alla levande varelser, lika litet som det finns många individuella visdomar. Det kommer inte att ges en enda visdom om det goda för alla levande varelser, lika litet som det finns en enda läkekonst för alla individer, utan en skild visdom för var och en. Också om människan är det bästa av alla djur, spelar detta ingen roll, ty det finns andra företeelser som till sin natur är mycket mer gudomliga än människan, av vilka det mest iögonfallande är de som håller samman universum.

Av det som har sagts framgår tydligt att visdomen är vetande och insikt om de ting som är mest vörddnadsbjudande till sin natur. Det är också därför som det heter Anaxagoras och Thales och deras likar att de var vis, men inte kloka, eftersom de tycks ha varit omedvetna om det som var nyttigt för dem själva;²⁶ och man säger att de kände till imponerande, beundransvärda, svåra //fortsätter s168 //

• 26 I dialogen Theaitetos, 174 A, återger Platon en anekdot om den opraktiske filosofen Thales från Miletos (början av 500-talet), där det berättas hur han föll i en brunn, emedan han var så intensivt upptagen med att studera stjärnorna att han inte såg vad som fanns framför hans fötter. – Anaxagoras från Klazomenai (början av 400-talet) slösade igen bort sin ärvda förmögenhet för att helt ägna sig å filosofin, att döma av Platons vittnesbörd i Hippias Major, 283 A. I samma dialog förekommer också sammanställningen med Thales och andra visa män i det gamla Grekland (281 C-D)

//som sagt, fortsätter sid 168 // och gudomliga ting, men onyttiga, för att de inte sökte det mänskligt goda.

Klokheten, däremot, sysslar med det mänskliga och det som är föremål för överläggning. Ty den främsta uppgiften för en klok person säger vi, är att överlägga väl, och ingen överväger sådant som omöjligt kan förhålla sig på olika sätt eller saknar ett ändamål som är gott och realiserbart.

Rådig i oinskränkt bemärkelse är en person, som genom ett förnuftsresonemang kan finna ut den bästa av de handlingar som står människan till buds. Klokheten gäller ju inte bara allmängiltiga företeelser, utan den bör också innefatta kunskap om det enskilda, då den är praktisk och handlandet gäller individuella fall. Detta är också orsaken till att en del okunniga personer, särskilt då män med erfarenhet, är mera praktiska än andra som har kunskaper. För om en person visste att ljust kött är lättsmält och hälsosamt, men inte kände till vad slags kött är ljust, skulle han inte åstadkomma hälsa; snarare skulle då den, som kände till att höns är hälsosamt, göra det. Klokheten är alltså praktisk, och därför bör man besitta dess båda former, eller åtminstone den senare. Men också här ges det ett konstruktivt slag av kunnande.²⁷”

• 27 Aristoteles gör här två olika distinktioner beträffande klokheten. För det första skiljer han mellan två slag av praktiskt kunskap, beroende på om den hänför sig till allmänna regler och önskemål eller till individuella handlingsdirektiv. Och i anslutning härtill ger han exempel på ett praktiskt resonemang, där en mera detaljerad dietanvisning antingen kan härledas ur en allmän regel eller vara baserad på direkt erfarenhet. I det förra fallet är anvisningen en slutsats av en syllogism som har den allmänna regeln till överled och insikten om ett individuellt sakförhållande till underled. I det senare fallet har vi åter direkt insikt i värdet av denna anvisning. Till följd av denna dubbeltydighet inom den praktiska detaljkunskapen kommer insiktens (nous) och resonemangets (logos, logismos) respektive roller inom det praktiska tänkandet att innebära ett svåröverkomligt problem. Jfr. n. 37 nedan.För det andra gör Aristoteles en skillnad mellan konstruktiv och tillämpad klokhet, som han i det följande jämför med olikheten mellan lagstiftningen och lagarnas tillämpning i politiken och rättskipningen.

Blev vi lite klokare, tja kanske en smula.

Tjarrå!

Filosofisk tankestund med Aristoteles

Japp! Dags för dagens filosofiska tankestund (läs pladder)! :-)

Idag influeras vi av Aristoteles tankar om dygd, (grekiska ordet areté, ett fint litet ord i sig).För det är antagligen Aristoteles tankar (tillsammans med bla Platon, Cicero och diverse stoiker) som är grunden för vad ordet dygd står fö.


Yes, låt oss fördjupa oss lite i om dygderna består  av känslor eller förmågor (sinnesrörelser), eller något annat? Aristoteles menar på att dygder handlar om karaktärsinställningar, där man i någon slags vidare bemärkelse menar på att det är eftersträvansvärda karaktärsdrag. Jag tänkte inte gå speciellt djupt i ämnet, utan bara röra ämnet lite flyktigt. Helt enkelt för att jag inte behärkar området...

Vad är då en dygd kanske någon (obildad? haha) undrar? Filosofi och prat om dygder är ju ingeting som står på dagsordning nu förtiden när alla är så upptagna av att vara just upptagna. Näh, lät jag hård nu.. Okey då.

Hmm.. Vi kan ju börja med att spalta upp de fyra kardinaldygderna som ofta utgör grunderna för andra dygder:

• Rättvisa (dikaiosyne)
• Tapperhet (andreia)
• Klokhet (prudentia)
• Måttfullhet (sofrosyne)

Om du bygger din "Rättvisa" på att du tycker synd om någon med hjälp av ditt känslotillstånd då är du enligt Aristoteles ute och cyklar. Jag tolkar det mer som att Rättvisa måste vara vara uppbyggt av någon slags logik och inte känslostyrt eller influerat av våra sinnesrörelser för stunden. Är du med?

Vi ser också att Måttfullhet anses vara en av dygderna. Nog så eftertänksamt. I dagens tidevarv är det snarare All or Nothing som gäller för många. "Gör jag något så måste jag göra det fullt ut". "Det måste vara perfekt". Eller att man går "All in".. Jadå, jodå, jag slänger mig också med dessa slagdänger i min obetänksamhet. ;-)

//s57 // Även Aristoteles är alltså inne på någon form av balans mellan två ytterligheter.

"Proportionerligt är då det som är intermediärt mellan överskott och brist."

En slags medelväg.

Ok, låt oss fortsätta..Nu har vi en "känsla"/tolkning för vad som anses vara en dygd och då fortsätter vi med ett bokutdrag från: Aristoteles, Den Nikomachiska Etiken. 

Här försöker Aristoteles förklara hur han kommer fram till att dygder hör ihop med karaktären och inte sinnesrörelserna. Jag fann det intressant, lättläst, men ändå svårläst på något sätt. 

Svensk översättning från grekiska: Mårten Ringbom

//s56 //

”Med sinnesrörelserna avser jag då företeelser såsom begär, vrede, fruktan, tillförsikt, avund, glädje, kärlek, ovilja, saknad, beundran och medlidande, dvs. överhuvudtaget allt som är förenat med lust eller olust. Förmågorna är åter enligt vår mening de företeelser varigenom vi kan förnimma dessa känslor, dvs. de som gör det möjligt för oss att vredgas, plågas eller hysa medlidande. Karaktärsinställningarna är slutligen de företeelser, på vilka det beror om vårt förhållande till sinnesrörelserna är riktigt eller felaktigt, såsom i för häftigt eller alltför svagt, men förhåller oss riktigt, om våra reaktioner är måttliga. På samma sätt är det också med våra inställningar i övrigt.

Varken dygderna eller lasterna är då några sinnesrörelser, för det heter inte att vi är förträffliga eller dåliga på basen av våra känslor utan på basen av våra förtjänster och brister. Det är inte heller tack vare våra sinnesrörelser som vi beröms eller klandras (man berömmer ju inte den som är rädd eller vred, lika lite som man förebrår en person för att han överhuvudtaget vredgas, utan det är det sätt på vilket han gör det som här kommer i fråga). Däremot får vi beröm och förebråelser för våra förtjänster och brister. Dessutom blir vi arga och rädda utan att vi avser det, medan dygderna är liktydliga med ett slags föresatser eller förutsätter en föresats. Det heter ytterligare att vi blir rörda av våra känslor, medan vi däremot inte rörs av dygderna och lasterna utan är disponerade på ett visst sätt på basen av dem.

Därför är det inte heller förmågor. Ty man säger inte att vi är vare sig goda eller onda för att vi överhuvudtaget kan känna något, lika lite som vi av den anledningen beröms eller klandras. Dessutom blir vi av naturen i stånd att göra något, medan vi inte blir goda eller onda tack vare den. Men den saken har vi talat om redan tidigare.
Om varken dygderna varken är känslor eller förmågor, återstår alltså bara att de är karaktärsinställningar. Så är det då sagt vad den moraliska förträffligheten är för en företeelse.”

There you have it! Aristoteles förklaring på varför vår karaktär inte byggs av stundens sinnesrörelser, utan är något djupare. En slags rättspatos fast utan känslor. Nu återstår bara att ta reda på hur vi bygger denna karaktär, hahah. HAHAH, inte det lättaste!

Det var dagens djupdykning.. Solen lyser och nu lämnar vi dagens filosofiska tankar bakom oss. Ut och njut av naturen i måttfullhet. Don't overdoit så att säga.

Til next time!
Tjarrå! :-)

Internationella lyckodagen, tankar kring lycka

Japp, idag är Internationella lyckodagen!

Förenta nationerna instiftade den här dagen med fokus för välbefinnande och lycka.
Okey, man kan tycka vad man vill om en instiftad dag som denna, känns kanske lite klyschig, men jag väljer att omfamna den. Kanske den får oss att reflektera lite kring ämnet till
åtminstone.

Okey. Idag fick jag ett tips och såg på Aftonbladet TV och där var det någon psykolog vid namn Katarina Blom som var med i ”rutan”. Hon menade på att det är en myt att livet går ut på att bli lycklig. Hon tycker att målet med livet är snarare att göra olika saker som du tycker är viktiga och där du känner dig vital över det du gör. Hon fortsatte att avliva “myter” i rask en självsäker rask takt. Men då jag inte höll med speciellt mycket i övrigt så slog jag ganska snart av.

Såå…

Jag tänkte nu själv filosofera och spekulera lite i vad jag tror det handlar om, häng med.

Postulatets Grundsats: För att finna lycka tror jag att man måste följa naturens villkor. Det är lönlöst och energislösande att gå i en annan riktning. Ju mer man läser böcker och ställer olika teorier emot varandra, desto tydligare syns denna natur. Falska sanningar kan förskjutas, gamla (falska) dogmer kastas över axeln etc. Går man MOT det naturliga och det evolutionistiska blir det betydligt mer friktion, onödig friktion, mer känt som lidande.


Hur når man till lycka och välbefinnande? Jag tror det handlar om att ha en filosofi att ta sig an livet. Låt oss stolpa upp lite punkter så det ser seriöst ut.

• Livsåskådning och livssyn. -  kan sägas vara en människas eller en organisations övertygelse eller föreställning om hur människan eller samhället är eller bör sträva efter att vara, en etik. Utan en vettig etik och moral i samhälle blir grunden korrupt. Och när inte ens moral och etik finns inom staten sprider det sig som ringar på vattnet. Att kristallisera en hållbar etik och moral är inte lätt. Filosofer har genom århundranden klurat på dessa saker och vissa teorirer går tvärs om vartannat. En vettig hållbar filosofi som använder naturens villkor som grund kan alltså i sig vara väldigt svårt att kristallisera fram. Det är därför vi ser så stor förvirring i dagens samhälle, och ett skäl till att många mår dåligt. (En miljon svenskar sägs äta lyckopiller nu för tiden).

• Livsfilosofi -  ordet kommer från tyska Lebensphilosophie, (ja, jag försöker låta beläst) och är en inriktning av filosofin som bygger på livets och karaktärens enhet. Vår livs byggs av det inflöde och de erfarenheter vi utsätt för. En sökare hittar mer än en som inte söker.

• Karaktär - Heraclitus of Ephesus, en gammal grekisk filsof slängde sig med (menade på) att: En bra karaktär inte bildas i en vecka eller en månad. Den är skapad lite i taget, dag för dag. Det behövs en utdragen och tålmodig insats för att utveckla god karaktär.
  Heraclitus var väldigt insiktsfull när han sa sina tre ord: ”Character is destiny”. Tre ord som fick mig att reflektera över hur mycket dessa ord betyder. Även Sigmund Freud repeterade dessa ord. Just det, karaktären som du består av ger dig ditt öde. En karaktär utvecklar man med tiden. Um. Känner du hur ansvaret ligger på dina axlar? Yupp, vems annars skulle de ligga på? Kanske du väljer mysticism i stället, låter andra influera ditt liv och hoppas på det bästa. Valet är fritt.

• Ledstång att hålla sig – en ledstång kan hjälpa dig att ej falla offer för tillfälliga nycker och impulser (som du sedan ångrar). De räcker inte längre med ”gamla skoltricks” för att hålla i stången. För mig kan handla det om att välja enkelhet och minimalism istället för komplexitet, mindre intressen, mer fokus, mer möjlighet till inre utveckling etc. När min karaktär inte är tillräckligt utvecklad behöver jag något att hålla mig på vägen fram. Jag behöver inse att inte ta på mig någon slags offerroll, jag behöver inse att ansvaret för mitt kommande liv är mitt eget.
• Observerande Ego - om att bli medveten om sig själv och kunna se sitt handlande i realtid som ett tredje öga utanför. Medvetenhet och närvaro.

Våra livsval handlar om att ta konstruktiva beslut ("win-win") och helst undvika de destruktiva (försök till olika slags "win-lose"). Men en människa som inte tar några beslut alls sägs hamna i någon slags psykisk sjukdom, regression eller depression enligt Dr. Paul Dobransky. Stagnation. Han säger att agerande är bättre än passivitet, och att det alltså är bättre att ta destruktiva beslut i stället för att inte ta något beslut alls. En fördel är förstås om du tar du konstruktiva beslut som för dig närmar vad du vill åstadkomma, men vet vi inte vad vi vill måste vi försöka ta reda på det först. Att lyssna till det inre.. Ja, inget säger att det ska vara lätt.

Glöm inte att ha kul! Det är lätt att vara för seriös och sammanbiten ibland. Göra det som vi tror förväntas av oss... men..  Folk vill hellre umgås med en kul lirare. Ta inte så allvarligt på saker. Skratta. Bygg inte luftslott av dig själv. Ta inte dig själv på för stort allvar. Lek och ha kul ibland. Balansera såklart tillvaron med en smula logik och förnuft och goda beslut. Balans är nyckeln.

Vara nöjd med vad man faktiskt har och åstadkommit. Ibland är det lätt att glömma och vara tacksam för att man fått mat för dagen, och andra saker man lätt glömmer när man befinner i framtidens tankebanor. Stanna upp, var närvarande och njut.
Inse allt du har att vara glad för.

Upptäck gränserna i din psykologi och arbeta på att täppa till dina små hål. Gränser som är som osynliga linjer mellan det externa och det inre. Där det inre hör samman med din inflytandecirkel. Dessa osynliga linjer har vi alla mer eller mindre. Jag kan ta ett konkret exempel. Är du rädd för vad andra ska tycka om dig när du visar dig naken inför en person vars åsikt du bryr dig om? Rädd för att någon ska komma innanför ditt skinn? Rädd för att någons åsikter ska såra dig? Kanske för att du har blivit bränd tidigare? Då har du hål i din gränslinje till ditt inre, hål i din självkänsla. Andra hål i våra gränser kan handla om att lära sig att inte dräneras på energi, lära sig hindra andra från att tömma oss på energi. Det kan i stället handla om att jobba med sig själv.. på att bli en bättre människa som därmed bidrar till andra, på dina villkor, inte på andras.. Frivillighet i stället för tvång.
Jag vet, detta är inte lätt. Vore det lätt skulle alla behärska det.
Allt detta kräver alltså att man jobbar med sitt inre. Andra människor bör väl inte diktera och kontrollera ditt liv? Inse att dina personliga psykologiska gränser bestämmer vad DU kontrollerar och vad du inte kontrollerar. Släpp taget om det du inte kan styra och jobba med du kan kontrollera. ”Let it go”. Du kan inte kontrollera och hjälpa hela världen. Var och en måste ta ansvar för sitt liv. Acceptera att du inte kan påverka allt.

Enligt Dr Paul består lycka av hög självkänsla. Vet du varför? Jo, för inget rår på oss när vi känner genuin lycka, då är vår självkänsla så stark och det finns inget som tränger igenom vårt skinn. Vi blir som en gås som skakar av oss vattnet. Och om du får en elak och taskig kommentar tolkar du det bara som att motparten har dålig självkänsla. När du själv är hög på självkänsla så kan du bara känna medkänsla för en individ som försöker dra ner dig till samma nivå som dom.

Lycka och framgång är det samma sak? Nej, framgång innebär bara att du nått ett visst mål. Att du har utökat din kontroll något. Du kanske känner en form av hög självkänsla och lycka just i stunden du uppnått ditt mål, men sen lägger det sig ganska snabbt igen. Framgång är därmed inte hållbar lycka.

Det kommer i princip vara omöjligt att ligga på hög nivå av lycka kontinuerligt, vi är trots allt människor med invecklade känslomönster. Men dessa känslomönster och hur de påverkar oss går att jobba på. Det går att komma till lägen där du faktisk inte bryr dig, för du är så stark i dig själv och din gräns. Då ser du i stället en motgång som något bra du kan lära dig av etc. Det finns så mycket att jobba med, och jag tror det är värt det! Men som med allting kan du sätta upp gränser som är som väggar, som ingen kommer igenom. Det är inte bra. För mig är det eftersträvansvärda en gräns med massor med dörrar, som jag själv väljer om jag vill öppna eller stänga. Har man byggt murar runt sitt inre har man gått för långt. Återigen, balans.

Vad vill vi uppnå? Hur långt kan man nå? 
En engelskt ord är Fulfillment, någon slags fullbordan. Att lyckats.
Att ha allt (vi pratar inte materialistisk nu) = Tillfredsställelse eller lycka som ett resultat av fullt utveckla sina förmågor eller karaktär.
Det handlar således om uppfyllelse, infriande, fullbordan, utförande. Om att kunna ligga där på sin dödsbädd och dö utan att ha ångest, att man åstadkommit det man velat, vad nu detta än är. Antagligen högst individuellt.

Jag tror uppdraget i livet handlar om just detta att hitta hållbar uppfyllelse och hållbart utförande, om att få sina behov stillade, nöjd med livet. Om att få och sprida glädje. Om att hållbart leva sitt liv utan utnyttjande av andra. Om glädje, framgång och frihet att göra vad vi vill. Det finns oändligt med möjligheter där ute, oändligt med lyckliga stunder!

Trevlig internationell lyckodag på er! :-)

Människan suveräna makt; att tänka

Har ni märkt hur svårt det är att förändra sig själv, för att inte tala om andra? I jämförelse med att förändra andra så framstår det som lätt att förändra sig själv, haha. Och varför vill vi förändra andra egentligen? En andledning till att jag inte har någon television är att jag ogillar all propaganda som sänds ut där. Det är någon form av försök till att påverka folk, trycka i folk en massa åsikter så dom slipper tänka själva.

//s19 //

”Ditt undermedvetna är som en dator – en dator mer komplex än någon som kan byggas – och dess främsta funktion är att integrera dina idéer. Vem programmerar det? Ditt medvetna intellekt. Om du försummar det, om du inte har några fasta övertygelser, programmeras ditt undermedvetna av slumpen – och du underkastar dig makten hos idéer du inte vet om att du har accepterat.”

//s20 så sant!//

”Kvaliteten på datorns utdata bestäms av kvaliteten på dess indata. Om ditt undermedvetna är slumpmässigt programmerat, kommer karaktären på utdatan att bli därefter.” 

Själv förändras jag sakta av olika "aha" insikter. Ibland tycker jag också att det klatchiga ordspråket "no pain, no gain" stämmer. Som jag överstätter till typ, "Utan slit, ingen framdrift", ungefär som "inget arbete, ingen inkomst" (ja om man inte lever på andra förstås). En del är nöjda och vill inte förändra någonting och det är också ett val, ett val som vi får respektera. Vi måste själva ta ansvar och välja hur vi vill leva våra liv och ta konsekvenserna av det.

För att förändra sig själv och sina vanor handlar det inte om fysiskt smärkta utan mer mental ångest eller något i den stilen. Jag måste inse och komma till sans med att det troligen finns ett bättre sätt att leva för att jag ska förändra mig. Och jag måste verkligen vilja förändra mig, annars är det ju lönlöst och bara tomt prat. Ångesten kan uppstå när man till exempel inser hur dum man tidigare varit.. kanske bannar man sig själv för att man inte insett något tidigare.

Har ni också märkt att när folk försöker pådyvla oss sina åsikter och liksom vill få medhåll så stör sig egot när tankarna inte är likriktade? Jag tror det är för känslan av att folk vill förändra en. Det där med förändring är såååå känsligt för många, inkl undertecknad. När andra försöker förändra mig sparkar jag bakut, jag ogillar det starkt. Det går inte att tvinga på mig något, kanske kortsiktigt men inte i längden. Människan ska varken behärskas eller lyda.

Just nu läser jag en bok om filosofi av Ayn Rand, den är ganska intressant stundom. Vad sägs om följande:

//s55 //

”Ingenting kan tvinga en människa att tänka. Andra kan erbjuda uppmuntran eller sätta upp hinder, ge belöningar eller straff, men kan förstöra hennes hjärna med droger eller med klubbslag, men man kan inte beordra hennes hjärna att fungera; detta är hennes exklusiva och suveräna makt. Människan ska varken behärskas eller lyda.”

//längre ner samma sida, s55 //

”När det gäller människan, betyder ”att acceptera” inte att instämma, och ”att förändra” betyder inte att tvinga. Vad man måste acceptera är att andras intellekt inte kan behärskas av ens egen makt, precis som ens eget intellekt inte kan behärskas av någon annans makt; man måste acceptera deras rätt att göra sina egna val, att hålla med eller inte, acceptera eller avvisa, förena sig eller gå i opposition beroende på hur man själv tänker. Det enda verktyg man har att ”förändra” andra människor med, är detsamma som man använder för att ”förändra” naturen: kunskap – som med hänsyn till andra människor används för att övertyga, //s56 // om och när deras intellekt är aktiva; om de inte är det, låter man dem själva hantera konsekvenserna av sina egna misstag.”Att inse skillnaden” betyder att man aldrig tyst och uppgivet ska acceptera ondska orsakad av människan (det finns igen annan sort), men ska aldrig frivilligt underkasta sig den – och även om man spärras in i någon vidrig diktaturs fängelse utan möjlighet till handling, får man sinnesfrid av vetskapen att man inte accepterar det.

 Att använda våld för att handskas med människor är lika opraktiskt som att använda övertalning för att handskas med naturen – det är ett förfaringssätt för vildar, som styr människor med våld och vädjar till naturen genom böner, besvärjelser och offer. Det fungerar inte och ett sådant samhälle har aldrig fungerat under historiens gång. Ändå är det detta förfaringssätt som moderna filosofer försöker uppmana mänskligheten att återvända till – precis som de återvänt till uppfattningen om medvetande primat. de uppmanar till passiv, mystisk, ”miljömedveten” underkastelse inför naturen – och till att med brutalt tvång behärska människan.”

Intressant också att Ayn ser det som att den enda ondska som finns är orsakad av människan. Tänkvärt!

Att inte utveckla sin värdefilosofi, och att inte tänka tycks alltså kunna åstadkomma misstag vi egentligen inte vill uppleva. Hmm.. Bäst att fortsätta läsa (och försöka tänka)! :-)

Inget missnöje, ingen vilja att förändra?

Om det inte finns något missnöje, finns inte viljan att förändra tror jag. Störst vilja att rensa har jag dom dåliga dagarna, dom som är tunga. Viljan att förändra startar inom sig själv. Vänta inte på att någon annan eller att samhället ska förändras. Många barriärer måste brytas i kedjan till varaktig förändring, allt detta är svårt. Därför tror jag en vision måste finnas av vad vi vill göra och vad vi vill åstadkomma i våra liv. Vi kan välja att gå sakta eller snabbare mot vår vision. Visionen bör vara solid och inte ändras alltför mycket dag för dag.

Eller som kloka Gandhi sa: 

“You must be the change you want to see in the world.”

“As human beings, our greatness lies not so much in being able to remake the world – that is the myth of the atomic age – as in being able to remake ourselves.”

Var förändringen du vill se i världen.

Om man som jag vill ersätta (tröst)shoppingen och "dealandet", måste något annat ta dess plats. Annars blir det svårt att ändra ett beteende. I mitt fall har jag ersatt jakten på prylar med att läsa böcker, lyssna på podcast och anteckna, och senare år även skriva på bloggen. Till viss del har jag även ersatt funderandet på att skaffa nya prylar till att fundera på vilka prylar som ska ut. Här måste någon ersättning troligen ta vid när det inte längre finns några onödiga prylar att rensa, annars är risken att något oförutsett tar denna plats.

På sätt och vis är jag tacksam att jag har ett visst missnöje, det hjälper mig mot mitt mål! Yes! =)

Det blir nästan som att hindrena i ens liv lyser upp leden man vill vandra. Hinder och utmaning blir det som sporrar till utveckling och framåtskridande.

Hur leva enklare rent praktiskt?

Hur kan man leva enklare rent praktiskt?

Jag kan bara berätta vad som fungerar för mig.. och i de områden jag ännu ej lyckats beskriver jag hur jag skulle vilja leva.

Bo relativt nära primär inkomstkälla. (slippa lägga tid och pengar på pendling. Kan man använda tågtid till att förkovra sig eller producera något av värde kan det komma i annat läge, men det är lätt att bara sitta av tiden också). Jag har testat att pendla och för mig tog det för mycket tid/pengar i anspråk.

Inte bo större än du behöver. = ofta lägre kostnader, vilket gör att du kan spendera pengar på annat eller välja att lägga mindre tid på pengajagande. Gör dig av med onödiga prylar, så behöver du inte bo så stort. En bonus är att om man redan bor mindre kan man inte husera för många prylar. Generellt kan man också säga att ju mindre du bor desto mindre att sköta om = enklare.

Dela är också ett bra alternativ om du kan hitta hänsynsfullt folk att leva med, folk som inser att introverta som jag behöver privat utrymme då och då (relativ tystnad är också en av de behövda ingredienserna)..

Meditera eller gå på Yoga. Lära sig att koppla bort omvärlden, träna sitt omdöme mm. När tomhetskänslan som i mitt fall får mig att vilja ”komplicera till” saker och ting kommer är det skönt att lära sig koppla bort dessa tankar. Överlag tror jag att omdömesförmågan blir bättre av att meditera.

Ladda ur kroppslig energi, för mig balanserar det upp min vardag och ibland uppbyggda frustration. För mig fungerar fysisk träning bra, där en symbios av motion och styrka ingår.

Unna dig tid då du inte är produktiv eller gör nytta. Undvik gärna lättsam underhållning. Avsätt tid för reflektion, promenera i naturen. Behöver du inspiration, lyssna på något tänkvärt etc. Att söka sitt djupare syfte kräver tid i enslighet utan stimulans utifrån, först då är det möjligt att känna om man är på rätt väg. Vill du att allt ska vara som förut, undvik dessa råd. Precis som Steve Jobs säger i sitt tal till ungdomarna vid Stanford universitetet. Lyssna på ditt hjärta. Du kommer veta när du hamnat rätt. Nöj dig inte förrän du trivs med din tillvaro och gör det du gillar. (Jag pratar inte om att icke nöja sig materiellt etc, tror du förstår detta? Utan om att känna sig tillfreds med ens varande)

Som sagt, Steve Jobs säger: Följ ditt hjärta. Vare sig det är inom arbete, relationer eller vad som helst. Om du frågar dig varje morgon om du lever så som du vill, och om svaret ett antal dagar blivit nej, så menar Steve att vi måste försöka förändra något. Undertecknad vet att det lätt att säga, men svårt att göra…. Jag tror dock Steve har helt rätt. Förändring är jobbigt, men behövlig om man inte trivs..

Sömn. 

Jag vet att jag propagerat för klockan 5 klubben tidigare (där man ser till att få 5 timmar djupsömn). Robin Sharma var även inne på det spåret, men har nu också ändrat åsikt. Sömnen är viktig trots allt. Det sägs också att alzheimer risken ökar betydligt om man inte får riktig kvalitetsömn. Framförallt är det kanske Adrianna Huffington som fått mig att inse att jag måste prioritera sömnen mer. ”Sleep your way to the top” är ett av hennes uttryck (tidigare sov hon alldeles för lite och gick in väggen av utmattning). Numera är sömnen inte förhandlingsbart för Arianna, hon ser till att prioritera den! Och sen är det ju skönt att sova också.
8 timmar kvalitetsömn är det som gäller numera, även för undertecknad. För att lättare komma in i djupsömn finns det vissa tekniker jag även försöker följa. Såsom att inte äta för sent, sova svalt, sova mörkt, ingen mobiltelefon nära sängen, ingen skärmtid innan det är dags att sova. Ingen tv, ingen dator, ingen mobiltelefon etc. Har du ändå svårt att somna, tänk på det du är tacksam för. Undvik tänka på vad du ska göra imorgon etc. (om du har svårt att sluta tänka, skriv ner det du ska göra imorgon så kan du sedan slappna av). Njut av den fina dag du fått varit med av. Koppla av.

"Escort your devices out of your bedroom." – Arianna Huffington

Alla dom här tipsen är inte från Arianna, men Arianna tycker även att vi ska bära pyjamas, så att kroppen blir förbered på att varva ner och göra sig klar. Kanske man borde testa?!

“Early to bed and
early to rise makes a man healthy, wealthy,and wise.” – Benjamin Franklin

Självkännedom. För att kunna leva enklare måste man lära känna sig själv och hur man vill leva. Ju mer man jobbar med sig själv desto bättre person blir man. Var öppen för att du har svagheter som bör beaktas. Alla har vi massvis med svagheter som kan förbättras.

“Work harder on yourself than you do on your job.” – Jim Rohn

Ta del av andras tankar och insikter. Jag lägger jättemycket tid på just detta! Men jag begränsar också influenser från vissa håll. Kvalité före kvantitet. Att hitta nya tankar och visdom är utvecklande! Ordspråket, den som söker den finner är så sant!  Oftast finner jag dom i böcker som får mig att vilja lära mig mer av personen i fråga, jag letar podcast, videos, föreläsningar. Internet är en fantastisk källa att begrunda, Internet kommer förändra mycket som tidigare gällt! Hittar man något intressant och tankevärt, hänvisas det ofta vidare till annat läsvärt, och det hela är som en stor spindelväv av olika kunskap att ta till sig. Älskart!

Affirmera. Försök se det fina du får vara med om. Det är lätt att ta allt för givet. Observera himlens vackra skådespel, uppskatta det rena vattnet ur kranen. Naturens fridfullhet. Att du har tak över huvudet. Det går alltid att hitta positiva saker, även när du har en dålig dag.

Glöm inte att ha roligt, agera ungdomsaktigt då och då, fånigt, överraskande, dåraktig, fjolligt eller vad som nu krävs för att ha skoj! En del vuxna verkar nästan glömt bort att ha skoj, tar sig själv på för stort allvar.. Överanalyserar osv.  Tro inte att du är för gammal för vissa saker! Sinnet är fortfarande ungt! Man är inte äldre än man gör sig! Alltför många vuxna har glömt att ha roligt såsom man hade i den vilda ungdomen. (innan folk fastnade i massa ansvarsförbindelser, stora krav på inkomster, prylar mm). Skit samma vad folk tycker om dig, eller att du är för gammalt för diss och datt.. Kör på! Låt inte andra styra ditt liv.

Ett citat som Steve Jobs ofta nämnde var “Stay hungry. Stay foolish.” Dessa ord fanns med på baksideomslaget av 1974 utgåva av The Whole Earth Catalog. Orden stod tillsammans med ett fotografi av en tidig morgons landsväg. En sådan som du kan hitta dig själv lifta på om du är äventyrlig.

Frasen är en uppmuntran att hålla ett tillstånd av lärande och ett öppet sinnestillstånd, kanske som ett barn som inte är bortklemad av styvt dogmatiskt tänkesätt.

Var redo att prova nya saker och var redo att kliva ut ur din komfortzon. Var redo att göra bort dig. :)

Lev hållbart om du har möjlighet! Vår planet är inte gjord för massiv plundring! Sluta köp onödiga prylar du inte behöver. Återvinn prylar. Om du har möjlighet att odla egen mat (besprutningsfritt!), gör det. Lev om möjligt som i ett kretslopp med naturen.

Ett långsiktigt enkelt leverne innefattar att man försöker göra sig oberoende av yttre system.  Generera egen el om möjligt. Här lever jag inte som jag lär..  Där jag bor nu får jag tyvärr inte använda solceller för att generera egen el. Inte heller har jag möjlighet att kompostera mitt egna avfall så som jag skulle vilja (kompost). Vi är för få som leva hållbart ännu, men jag tror vi blir fler i framtiden, och då öppnar sig nya spännande möjligheter!
Om vi inte gör det självmant kommer naturen knäppa oss på näsan, med all rätt!

Om boken: Seneca Människorsläktets Lärare av Bo Lindberg

Under semestern har jag läst många bra böcker, varav detta är en av dom! Som vanligt skriver jag inte om de böcker jag läst och som jag inte tycker är läsvärda.

På roadtrip med bilen på semestern, och som ni ser läser jag boken som rencenseras i detta inlägg.

Stoicism och framförallt Senecas och Marcus Aurelius är några som ofta omnämns av tex Ryan Holiday och Tim Ferriss i diverse podcast. Så även undertecknad blev nyfiken.

Följande spännande bok hittades på biblioteket:

Seneca, människosläktets lärare (Bokförlag Atlantis), skriven av Bo Lindberg

Som alltid är det intressant att del av människors åsikter som levde på romartiden. Jag tycker romartiden är intressant överlag. En annan tid, andra värderingar och förhållningssätt. Men fortfarande samma primitiva människa.

Bo Lindberg har ett mycket välartat och roande språk i denna bok. Bo är duktig på att använda ord och dess innebörd med lite mer ovanliga ord, och samtidigt aldrig använda onödiga ord. Allt detta kokar ner till en bok som är lättläst och stundtals roande.

Det tjänar föga till att försöka beskriva innehållet. Därför har jag tagit mig friheten att delge er ett antal bokutdrag, hoppas Bo inte blir sur pga av detta?. Tro mig, det finns betydligt mycket fler godbitar att hitta i denna bok!

Bara det att läsa små fraser av latin uppskattas; härliga namn såsom ”Polybius” livar upp. Det finns mycket  fascinerande att läsa i boken. Det är en bok som jag varmt rekommenderar om man är intresserad av olika filosofier och dessutom romartiden och ”dess anda” hos filosofer, då främst Seneca, människosläktets lärare.
Jag tycker det finns mycket bra att ta till sig av i denna bok. Plocka russinen ur kakan så att säga. Boken är också språkmässigt väldigt diversifierad och ordrik, och som sagt härligt läslig.

//s22 Inledning, kloka ord //
”Kynikerna slutligen levde som ett slags hippies och försökte befria sig både från tingen och samhällslivets konventioner; de utmanade den goda smaken i demonstrativa gester och beteenden. Skillnaden
mellan kynikerna och somliga tidigare stoiker tycks inte ha varit så stor; båda skolorna förfäktade ju att friheten stod att vinna genom att man gjorde sig oberoende av de yttre tingen.”

//s 25 Inledning //
”Men viktiga stoiska teman finns hos Cicero, i första hand i hans skrift >>om plikterna<<, De officiis. Att man inte får rubbas i sin själ av lyckans växlingar; att förnuftet måste kontrollera begären och affekterna och bland dem särskilt vreden; att dygden är ett självändamål men att det samtidigt är skillnad mellan
de vises dygd och vardagsdygden för de ofullkomliga; att det finns en naturlig gemenskap mellan människor som bestämmer dem för humanitet; att gärningar bedöms efter sin avsikt och inte efter sin effekt – detta är stoiska läror som mer eller mindre tydligt utläggs hos Cicero och som återfinns också hos Seneca.”

//s 29 , den enskilde//
”De flesta människor lever enligt Seneca ett eländigt liv, och med det menar han inte att de lever i materiell eller social misär utan att deras sinnestillstånd är kaotiskt. De drivs av avund och längtan att komma sig upp; de är giriga och jagar efter egendom, somligas passion är att kriga. De som anses framgångsrika är i samma belägenhet: de tyngs av sin egendom, många bleknar av ständiga njutningar, andra förlorar all frihet när de
skall tillfredsställa sina anhängares önskningar. I botten av allt detta ligger en brist på stadga och lugn i själen.”

Läser bok i hängmatta.. = härligt

//s30 //
”Människan vacklar mellan olika intressen, mellan lyx och avhållsamhet, mellan innehållet och stilen i böckerna hon läser, mellan politiken och det privata livet. Sådant vinglande vållar leda och missnöje med
en själv, en sjösjuka (nausea) i själen. Somliga blir rastlösa av att inte ha någonting att göra och otåliga i väntan på att något utlovat ska hända. Varje uppskjutande av det de väntar på blir för långt.”

//längre ner s 38 //
”Det finns alltså ett visst utrymme för känslor, bara de inte tillåts bita sig fast. Även den vise tycks kunna få skratta och gråta eller uttrycka känslor inför en upplevelse, bara det inte blir långvarigt och
sätter sig i själen. Seneca intar här en mindre rigorös ståndpunkt än de tidigare grekiska stoikerna.”

//längre ner samma sida, s38 /
”Men den vise släpper inte in känslorna i själen och låter sig inte övermannas av dem.”

//s40, skönt latinsk ord igen //
”Den vise är oberörbar, stadigt lycklig och fri, han är >>tillfreds med sig själv<< (se contentus), beundrar
ingenting annat än sig själv. Han är vad vi kan kalla självtillräcklig, men då med ett ord som inte ger de positiva associationer som stoikerna gav detta slags oberoende.”


//s45, mycket bra //
”Liksom föräldrar inte blir förargade över att barnen drar dem i håret och slår dem i ansiktet och liksom en herre inte förolämpad av sin narrs insinuationer, så tar inte den vise vid sig av kränkningar; i stället föraktar han dem och deras upphovsmän, i en attityd snarare av upphöjt överseende än av aggressivitet.

Dessa kränkningar kan vara småsaker: man får inte bli arg av en utebliven hälsning eller inbjudan; en alltför låg placering vid banketten eller en knuff i ryggen i bastun får inte låta vreden övermanna en. Men Seneca
diskuterar också mer makabra prov på återhållen vrede, nämligen sådana som givits av dem som utsatts för tyranners ondska. Som till exempel perserkungen Harpagos rådgivare, som av sin herre serverades sina egna söner till middag och på frågan hur det smakade gav till svar att allting smakar bra hos en konung.”


//Kul betraktande, vidare längre ner s 46 //
”Å andra sidan är ändå den stränga hållningen till lyx och flärd, lättsinnig förlustelse och kroppslig njutning ett viktigt tema i Senecas förkunnelse. Han beundrar filosofen Demetrius som besöker honom iklädd bara ett skynke och sover på // s47 // golvet. Kroppen och det kroppsliga är nedvärderade. Att förakta sin egen kropp är säker frihet. Muskelbyggarna på gymmet skulle han förakta, likaså bastubad. Den enda hederliga svetten är den som kommer från möda. Scipios badvanor var förebildliga: bara en gång i veckan, i kallt, ofta lerigt vatten och bara händer och ben. Det lukade nog men var moraliskt sunt. Helt försmår Seneca inte kroppsrörelse. Promenader är bra och själv har han funnit det hälsosamt att åka bärstol; det är gen måttlig skakning som driver ut onda ångor ur kroppen. Det framgår också att han sprungit på kapp med en slavpojke.”


//s71 //
”Den vise har hela världen som sitt fosterland. Han är inte beroende av att bo på en viss ort eller i ett visst land, eftersom det viktiga för honom är hans inre beskaffenhet, hans dygd, inte de yttre förhållandena. Är bara själen i ordning, har den vise sitt fädernesland överallt.”


//s105 Nytt kapitel: LÄRA FÖR LIVET, Kontemplation och moralisk nytta//

”Den reträtt Seneca förespråkar är en tillbakadragenhet i studier. Tiden skall ägnas åt filosofin; utan studier är reträtten meningslös, säger han, >>som att  vara levande begravd<<. Seneca förespråkar vad som i den andra moralfilosofin kallades det kontemplativa livet.”

//s106//
”Den kontemplativa verksamheten är hos Seneca tydligt underordnad det övergripande moraliska målet att förbättra människan.”


//längre ner s 106 //
”Stoicismen var kunskap för livet. Kunskapssökandet fick inte isoleras från sitt moraliska, självförbättrande syfte. Stoikerna hade en särskild beteckning för ett liv som förenade kontemplationen med moralen, bios logikos, förnuftslivet, vilket låter väl så teoretiskt men där förnuftets roll var det kritiska avgörandet av vad som är gott, ont och likgiltigt.
//s117//
”Seneca har sagt saker som blivit bevingade i tankefrihetens historia. Han ger insiktsfulla kommentarer om läsning och betonar att den skall vara aktiv. Det måste finnas någonting mellan läsaren och boken. Vid läsningen skall man efterlikna bina som bearbetar honungen och sedan spriden den. Man skall samla läsfrukter och koka samman dem till någonting eget. (Seneca tycks här ha formulerat tanken bakom uttrycket >>reader´s digest<<.)

//s139//
”Det gäller att befria sig från de yttre tingens fängelse, beroendet av allt det som inte står i vår makt utan är underkastat Fortuna.”

//s154 och 155 RIKTIGT BRA!!//

”Det moderna samhället garanterar ingalunda någon själsro. //s155// Tvärtom tycks den psykiska ohälsan växa med överflödet och välståndet. Man talar om existentiell dysfunktion, varmed förstås den psykiska ohälsa som nog alltid funnit men som i det nutida samhället diversifierats och funnit nya uttryck – jämför Senecas analogi med tillväxten av medicinska åkommor i takt med växande välstånd (ovan s.110). Jäkt och stress är sedan länge uppmärksammade tillstånd som numera drabbar alltfler i överflödets samhälle. Det finns så mycket att välja på, möjligheterna är så många, inte bara att konsumera utan också att starta kortare och längre livsprojekt. Och förväntningarna är större; det verkar alltid finnas något ännu bättre om hörnet. Vi lever i >>förväntningssamhället<<, har det sagts, där det alltid finns ett >>nextopia<< att se fram emot. Men därmed blir också otillfredsställelsen större; jakten på nya upplevelser, nya förverkliganden och triumfer tar aldrig slut, allt i enlighet med det gamla visdomsordet att gräset är alltid grönare på andra sidan. Samtidigt är risken för besvikelser större när så många alternativ står till buds och förväntningarna är många och höga. Och jämlikheten i det moderna samhället gör på sitt sätt saken värre. När möjligheterna att förverkliga sig eller göra karriär erbjuds förhållandevis många människor kan man inte som tidigare skylla på klasskillnader, andras privilegier och hindrande sociala traditioner när förhoppningarna sviks. Allt hänger på en själv. När villkoren är likartade för alla blir frustrationen över ett misslyckande större. Ödet och förnöjsamheten, dessa gamla stoiska botemedel, har avskaffats.

Vad Seneca har att säga om oförmågan att finna sig till
rätta i nuet, om längtan efter framtiden, om själens sjösjuka, om resandet som en flykt och om ängslan för vad andra skall säga avser i princip samma slags själsliga tillstånd av ohälsa.”

Seneca Människosläktets Lärare av Bo Lindberg. Bokförlag Atlantis

Läs baksidan av boken själv

Gillar du filosofi så läs den! :)

Inspirerande citat

Nu när jag inte längre samlar på prylar så samlar jag på kloka citat :) Dom tar mindre plats.

Inspirationstavla - en ledstång att hålla i - frivilligt.