Bokutdrag från Urkällan, The Fountainhead av Ayn Rand

Urkällan (engelska originalets titel: The Fountainhead) är en roman av Ayn Rand från 1943. Tolv förlag hade refuserat boken, innan The Bobbs-Merrill Company beslöt sig för att ge ut den.

Jag har precis börjat läsa den och det finns en undermening som utgår utifrån hennes filosofi. Du behöver antagligen läst lite Ayn Rand innan för att upptäcka hennes liknelser.

Det här en bok som hånats av kritikerna när den kom ut, men som sedan gick vidare till att bli en enorm bästsäljare, och i dag säljer tiotusentals exemplar årligen. En senare bok som Ayn skrev var "Atlas Shrugged", den sägs vara Rands magnum opus dvs 'det stora verket' och åsyftar en persons största eller mest kända verk. Ibland sägs Atlas Shrugged vara den näst mest inflytelserika bok i att väcka amerikanska tankar, med bara bibeln före sig, och då har bibeln ett antal år i försprång så att säga..

Bilden ihopklippt från New York Times hemsida, http://topics.nytimes.com/top/reference/timestopics/people/r/ayn_rand/index.html

Nedan ett utdrag från några sidor i början av boken. Det handlar om att Howard Roark blivit relegerad från att forsätta studera arkitektur och blivit kallad till rektorn för några sista ord..

------- BOKUTDRAG från Urkällan, av Ayn Rand, utgiven av Timbro, översättning Ylva Spångberg ------

//s18-19 //
”Roark log. Det var inte något lyckligt leende, inte tacksamt. Det var ett enkelt, obesvärat leende, och det var roat.
”Jag tror inte att ni förstod mig riktigt”, sade Roark. ”Vad fick er att tro att jag vill komma tillbaka?”
”Va?”
”Jag kommer inte tillbaka. Jag har ingenting mer att lära mig här.”
//fortstätter direkt sidan 19 //
”Nu förstår jag verkligen inte”, sade rektorn avmätt.
”Är det någon mening med att jag förklarar? Det spelar ingen roll längre.”
”Nu är ni vänlig och förklarar er.”
”Om ni så vill. Jag vill bli arkitekt, inte arkeolog. Jag förstår inte meningen med att rita renässansvillor. Varför skulle jag lära mig att rita dem när jag aldrig kommer att bygga dem?”
”Renässansens storslagna stil är långt ifrån död, min pojke. Varje dag bygger man hus i den stilen.”
”Det gör man. Och det kommer man att fortsätta med. Men inte jag.”
”Så, så, det här är barnsligt.”
”Jag kom hit för att lära mig bygga hus. Det jag har fått ut av uppgifterna här är att lära mig lösa dem på samma sätt som jag skulle lösa en riktig uppgift i framtiden. Jag gjorde dem så som jag skulle bygga dem. Jag har lärt mig allt jag kan lära mig här – i de byggnadstekniska ämnena, som ni ogillar så. Jag skulle inte få ut något av att ägna ytterligare ett år åt att rita italienska vykort.”
En timme tidigare hade rektorn önskat att hans samtal med Roark skulle avlöpa så lugnt som möjligt. Nu önskade han att Roark skulle visa några känslor, för det verkade onaturligt att vara så lugn och naturlig i det här läget.
”Menar ni på allvar att ni tänker bygga så där, när och om ni blir arkitekt?”
”Ja.”
”Min käre vän, vem skulle låta er göra det?”
”Det är inte frågan. Frågan är, vem skulle hindra mig?”
”//slut på citat//

//Gör ett hopp i texten och fortsätter på s20.. Fetstilen gjord av mig, för att synliggöra//
”
”För Guds skulle, måste ni vara så naiv?”
”Men jag förstår inte. Varför vill ni att jag ska tycka att det där är stor arkitektur?” Han pekade på bilden av Parthenon.
”Det där”, sade rektorn, ”är Parthenon.”
”Det är det.”
”Jag kan inte slösa bort min tid på dumma frågor.”
”Som ni vill.” Roark reste sig, han tog en lång linjal från skrivbordet, han gick fram till bilden. ”Ska jag tala om varför det är uruselt?”
”Det är Parthenon!” sade rektorn.
”Ja, för h*lv*te. Parthenon!" //motsatsen till himmelen är redigerad utifrån grundtexten //
Linjalen slog i glasskivan.
”Titta här”, sade Roark. ”De här berömda räfflorna på de berömda kolonnerna – varför finns de där? För att dölja fogarna i träet när man har träpelare – fast de här är inte av trä, det är av marmor. Triglyferna då, vad är de? Av trä. Träbjälkarna lagda på samma sätt som folk var tvungna att göra när de började bygga timmerkojor. Era greker tog marmor och gjorde kopior av sina träbyggnader med den, därför att andra hade byggt på det viset. Sedan dök renässansmästarna upp och gjorde kopior i murbruk av marmorkopior av träkopior. Nu sitter vi här och göra kopior i stål och betong av murbrukskopior av marmorkopior av träkopior. Varför?”
Rektorn tittade nyfiket på honom. Det var något som förbryllade honom – inte det Roark sade, utan att hans sätt att säga det.
”Regler?” sade Roark. ”Det här är mina regler: vad man kan göra med ett material får man aldrig göra med ett annat. Det finns inte två likadana material. Det finns inte två likadana byggplatser. Det finns inte två byggnader som tjänar samma syfte. Syftet, materialet och platsen bestämmer formen. Ingenting kan vara förnuftigt eller vackert om det inte är gjort efter en huvudidé, och idén bestämmer varje detalj. En byggnad lever, precis som men människa. Dess integritet ligger i att den följer sin egen sanning, sitt eget tema, och tjänar sitt syfte. En människa lånar inte delar av sin kropp. En byggnad lånar inte sjok av sin själ. Dess skapare ger den dess själ, och varje vägg, fönster och trappa utrycker den.”

//fortsätter längre ner, samma sida, s20, där Howard Roark återigen har ordet, fortfarande i diskussion med rektorn där han studerat för att bli arkitekt (och just blivit relegerad). Fetstil gjord av mig.. //

”Varför har vem som helst rätt – bara det inte är man själv? Varför är det de andras antal som avgör om deras åsikter är sanna? Varför //s21 // har sanningen bara blivit en fråga om att räkna – och bara addition, till på köpet? Varför har allting förvridits till orimlighet, bara för att det ska passa allting annat? Det måste finnas någon anledning. Jag vet inte vad. Jag har aldrig gjort det. Jag skulle vilja förstå varför.”
”För guds skull”, sade rektorn. ”Sätt er ner... så, det var bättre... Skulle ni ha väldigt mycket emot att lägga ned den där linjalen?... Tack... Hör på mig nu. Ingen har någonsin förnekat att den moderna tekniken är viktig för en arkitekt. Vi måste lära oss att anpassa det förflutnas skönhet till dagens behov. Det förflutnas röst är folkets röst. Inom arkitekturen har ingenting någonsin uppfunnits av en ensam människa. Den sanna skapande processen sker långsamt, gradvist, anonymt, kollektivt, och varje människa samarbetar med alla de andra och underordnar sig majoritetens normer.”
”Men ni förstår inte”, sade Roark stillsamt, ”jag har kanske sextio år till att leva. Det mesta av tiden kommer jag att arbeta. Jag har valt det jag vill arbeta med. Om jag inte finner någon glädje i det, så dömer jag bara mig själv till sextio års plåga. Och jag kan bara finna glädje i det om jag gör mitt arbete så bra jag kan. Men vad som är bra är en fråga om normer, och jag sätter upp mina egna normer. Jag ärver ingenting. Jag står inte vid slutet av någon tradition. Jag kanske står vid början av en.”
”Hur gammal är ni?” frågade rektorn.
”Tjugotvå”, sade Roark.
”Då är det ursäktligt”, sade rektorn. Han verkade lättad. ”Ni kommer att växa ifrån allt det där.” Han log."

//Stannar där, vill ni veta mer får ni läsa boken! :-) //

------------ SLUT BOKUTDRAG ----------------------
Bild på Parthenon som omnämns utifrån arkitektur ovan.

Parthenon i Grekland. Bilden från https://sv.wikipedia.org/wiki/Parthenon

"Parthenon.Southern.Side.damaged". Licenserat under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons.

Boktips: Bok av Ayn Rand

Tittar du in på den här bloggen är du kanske som jag lite intresserad av filosofi? Därför tänkte jag idag ta  upp en författare som skriver om filosofi och politik och därför väcker känslor.

Förnuft, Egoism, Kapitalism och en romantisk livskänsla. av Ayn Rand 

Boken är sammanställd av Mattias Svensson (Timbro) och översatt av Louise Persson. Jag tycker det är en viktig sammanställning och hennes intryck på den här världen är enormt. Men som alla tänkare måste var och en bilda sig en egen uppfattning! Boken och Ayn Rand stimulerar sannerligen till komtemplation och till tänkande.

Jag fann en hel del nya tankar som jag fann intressanta genom att läsa denna bok. Jag måste säga att Ayn Rand imponerar med sin bok. Det var länge sedan jag gjorde lika många anteckningar vilket är ett tecken på att jag tyckte den var VÄLDIGT intressant, och den påverkade mig mycket. Det är sådana böcker jag gillar. Ayn är en förespråkare av frihet, frivillighet, äganderätt. Det är en bok som kristalliserar och tydliggör, hon kommer med för mig nya sätt att se på saker. Betyg 5 av 5.

Är du intresserad av filosofi, livsåskådning och hur ett liv kan levas bör du inte missa denna bok!

Som alltid gäller det att plocka russinen ur kakan och lämna resten. Det här en bok som kräver en bra grund för att uppskatta tror jag (att man är redo). Den ställer saken på sin spets. Den tar sin grund i icke agression. Icke våld och icke tvång. Ayn Rand utvecklade en egen filosofi som hon kallade objektivismen. Jag har tyvärr inte hunnit sätta mig in i den ännu. Men den här boken ger en hint om var hon står.
Ayn beskrev den ungefär så här (egen översättning):

"Min filosofi, i huvudsak, är begreppet människan som en heroisk varelse, med sin egen lycka som det moraliska syftet med hans liv, med produktiv prestation som hans ädlaste verksamhet och med förnuft som enda absolut." - Ayn Rand, källa

 Hon förespråkade en värld där ingen diktator, ingen gud, och ingen välmenande pliktkänsla någonsin skulle ta bort den moraliska rätten av den begåvade individen - Ayn Rand

Många delar i den här boken är skrivet för över 40 år sedan. Ayn Rand har gått bort sedan många år. För att nämna något så tar hon upp "kapitalism", ett ord som är ganska svårt definierbar idag. En del kallar det ekonomiska system vi har nu för just kapitalism, andra kallar det för en planekonomi, en viss form av socialism, eller crony capitalism (korrupt kapitalism). Vi har nog alla en viss syn här, rätt eller fel. Ordet kapitalism sägs  ha uppkommit av någon bankman för länge sedan och därför har det i vissa kretsar blivit svartmålat. Ayn har en syn på vad kapitalism är. Hon likställer det med Laissez-faire (fria marknader) som kan sägas vara ett ekonomiskt system där transaktioner mellan privata parter är fria från statlig inblandning som förordningar, privilegier, skatter. Fria från tvång. Alltså något som vi inte är i närheten av idag.

Ayns bakgrund
Ayn är uppväxt i Ryssland (rysk jude) och fick uppleva kommunismen eller kollektivismen ideologi och dess baksida i och med den ryska revolutionen (1917) då Ryssland gjordes kommunistiskt och ändrade namn till Sovjetunionen. Hon fick se människor bli skjutna etc. Bland annat blev hennes föräldrar av med sin affär (farmaceutiska kemister). Hon är därför mycket kritiskt till dessa ideal. Hon såg all sk-*it som dålig politik medför, hon ville fly därifrån. Hon såg Amerika som den ideala existensen för intelligenta, syftesfulla, robusta individuella men och kvinnor.  Hennes föräldrar som sålde sina juveler för att hon skulle kunna åka och hämta sitt Hon lyckades fly landet och har aldrig återvänt.

Så här ser boken ut:

Ayn Rands olika texter sammanställda i följande bok: Förnuft, Egoism, Kapitalism och en romantisk livskänsla.

Baksidan på boken. Ayn skräder inte ordet, miljörörelsen får sig en känga också, vilket jag kan tycka är överdrivet. Klarar människan verkligen av total frihet, tveksamt, eller?

Här är några utdrag från hennes bok, kanske är det för många och går över gränsen för vad som är tillåtet att kopiera ur en bok, men jag tror Ayn Rand skulle ha överseende med det. Om det är något bokförlag som stör sig, säg till så plockar jag bort en del, ok?

Here goes  ---- START BOKUTDRAG -----:

//s16 //
”Etik, eller moral, definierar en uppsättning värden som vägleder människans val och handlingar – de val och handlingar som är avgörande för hur hon lever sitt liv och vilken riktning det ska ta.”

//längre ner samma sida, s16 //
”Vad är gott eller ont för människan – och varför? Bör människans främsta angelägenhet vara att söka glädje – eller att vara på flykt undan lidande? Bör människans mål vara självförverkligande eller självförstörelse? Bör människan söka lycka eller självuppoffring?”
//ytterligare längre ner samma sida, s16 //
”Svaren som ges av etiken avgör hur människor bör behandla andra människor, och detta bestämmer filosofins fjärde gren: politiken, som definierar principerna för ett lämpligt samhällssystem.”

//s18-19 //
”Som människa har du inget val inför det faktum att du behöver en //s19 // filosofi. Det enda val du ha har är huruvida du definierar din filosofi genom en medveten, förnuftig, disciplinerad tankeprocess och samvetsgranna logiska överväganden – eller tillåter ditt undermedvetna att ackumulera en skräphög. En skräphög av grundlösa slutsatser, bedrägliga generaliseringar, odefinierade motsägelser, ogenomtänkta slagord, oidentifierade önskningar, tvivel och ängslan, hoprafsad av en slump, men integrerad av ditt undermedvetna till ett slags bastardfilosofi och sammansmält till blytungt tvivel på sig själv.

//s20 //
”Kvaliteten på datorns utdata bestäms av kvaliteten på dess indata. Om ditt undermedvetna är slumpmässigt programmerat, kommer karaktären på utdatan att bli därefter.”

//s25 //
”Ni har bevarat tre karaktärsegenskaper som var typiska vid tiden för Amerikas födelse, men som i dag är praktiskt taget utplånade: flit – hängivenhet – hederskänsla. Heder är självkänsla som synliggörs i praktisk handling.”

//s44 //
”De flesta människor lever sina liv i fruklöst uppror mot saker de inte kan förändra, medan de passivt och resignerat accepterar saker de faktiskt skulle kunna förändra. De lever med ständig skuld och ständigt tvivel som resultat av båda dessa tillkortakommanden – eftersom de aldrig försökt lära sig skillnaden.”

//s54 //
”En människa behöver inte vara en värdelös skurk, men så länge hon väljer att vara det är hon en värdelös skurk och måste behandlas som en sådan; att behandla henne annorlunda vore att förneka detta faktum.”

//s55 //
”Ingenting kan tvinga en människa att tänka. Andra kan erbjuda uppmuntran eller sätta upp hinder, ge belöningar eller straff, men kan förstöra hennes hjärna med droger eller med klubbslag, men man kan inte beordra hennes hjärna att fungera; detta är hennes exklusiva och suveräna makt. Människan ska varken behärskas eller lyda.”

//s61 //
”Vad är moral, eller etik? Det är en värdeskala, en uppsättning värden som vägleder människans val och handlingar – de val och handlingar som avgör vad hon ska leva för och vilken väg hon ska //s62 // ta. Etiken som vetenskap handlar om att upptäcka och definiera en sådan uppsättning värden.”

//s75 //
”Människan behöver framför allt använda sig av sitt förnuft för att överleva. Därav följer att det som är lämpligt för en rationell varelse är det goda, och det som står i motsats till, hindrar eller förstör detta, är det onda.
Allt människan behöver måste upptäckas av hennes eget intellekt och produceras av hennes egen ansträngning. Tänkande och produktivt arbete är alltså de två grundpelarna för människans överlevnad.”

//s78, riktigt bra och tänkvärd text! //
”Ett värde är det som man agerar för att förvärva och/eller behålla – en dygd är den handling genom vilken man förvärvar och/eller behåller värdet. De tre kardinalvärdena för den objektivistiska etiken – de tre värden som sammantagna är både medel för och representerar förverkligandet av det yttersta målet, det egna livet – är: förnuft, syfte, självkänsla. Dessa värden har korresponderande dygder: rationalitet, produktivitet, stolthet.
Produktivt arbete är det centrala syftet med en rationell människas liv, det centrala värde som integrerar och bestämmer hierarkin för alla andra värden.
Förnuftet är källan till, förutsättningen för, hennes produktiva arbete – stolthet är resultatet.
Rationalitet är människans grundläggande dygd, källan till alla hennes andra värden. “

//s79 //

“Dygden produktivitet är erkännandet av att det är genom produktivt arbete som människans intellekt upprätthåller hennes liv, som frigör människan från nödvändigheten att anpassa sig till sin omgivning, som alla djur gör, och som ger henne makten att anpassa omgivningen efter egna önskemål. Produktivt arbete är människans väg till obegränsad prestation, det frammanar de ädlaste egenskaperna i hennes karaktär: kreativitet, ambition, självsäkerhet, en vägran att acceptera katastrofer utan att bjuda motstånd och en hängivenhet till målet att förändra jorden i enlighet med sina värden.”

//s87 //
”Kärlek, vänskap, respekt, beundran är det emotionella gensvaret på andras dygder, det är den andliga betalning som ges i utbyte mot den personliga, själviska njutning som en människas får från de dygder som formar en annan människas karaktär.”

//s87 //
”Att älska är att värdera. Bara en rationellt självisk människa, en människa med självkänla, är kapabel att älska – därför att hon är den enda människan som kan ha fasta, konsistenta, kompromisslösa, lojala värden. Den människa som inte sätter värde på sig själv kan inte värdera något annat eller någon annan.
Det är bara rationell själviskhet – rättvisa – som gör människor //s88 // lämpade att leva tillsammans i ett fritt, fredligt, blomstrande, välvilligt nationellt samhälle.”

//s89 //
”Ingen människa – eller grupp eller samhälle eller stat – har rätten att ikläda sig rollen som kriminell och initiera bruket av fysiskt tvång mot någon människa. Människor har rätt att bruka våld bara som vedergällning och bara mot dem som initierade det. Den etiska princip detta involverar är enkel och glasklar: det är skillnaden mellan mord och självförsvar. En rånare försöker tillskansa sig ett värde, välstånd, genom att döda sitt offer: offret blir inte rikare av att döda en rånare. Principen är att ingen människa får tillskansa sig några värden från andra genom att tillgripa fysiskt våld.”
Det enda legitima, moraliska syftet för en stat är att skydda människans rättigheter, vilket betyder: att skydda henne från våld – att skydda hennes rätt till sitt eget liv, sin egen frihet, sin egen egendom och till strävan efter sin egen lycka. Utan äganderätt, är inga andra rättigheter möjliga.”

//s100 //

“d) Prestation. Eftersom en rationell människa vet att hon måste förverkliga sina ambitioner av egen kraft, vet hon att vare sig rikedom eller jobb eller några andra mänskliga värden existerar i en given, begränsad, statiskt mängd, som väntar på att fördelas. Hon vet att alla slags nyttigheter måste produceras, att en människas vinst inte innebär en annan människas förlust, att en människas framgång inte förtjänas på bekostnad av dem som inte uppnår den.”

//s107 //
”Kom ihåg att värden är det man agerar för att förvärva och/eller bevara, och att man måste uppnå sin lycka av egen kraft. Eftersom ens egen lycka är det moraliska syftet med ens liv, är den människa som inte lyckas uppnå den på grund av sin egen försumlighet, på grund av sin underlåtenhet att kämpa för den, moraliskt klandervärd.
Den relevanta dygden när man hjälper dem man älskar är inte ”osjälviskhet” eller ”uppoffring” utan integritet. Integritet är att vara lojal mot sina övertygelser och värden; det är att agera i enlighet med sina värden, att uttrycka, hålla fast vid och praktiskt omsätta dem i verkligheten. Om man förklarar en kvinna sin kärlek, men i handling uppträder likgiltigt eller fientligt, eller till skada för henne, är det hans brist på integritet som gör honom omoralisk.”

//s108 //
”Samma princip gäller förhållandet till vänner. Om din vän har problem, bör du hjälpa henne på alla rimliga sätt som inte innebär självuppoffring. Om din vän exempelvis svälter, är det inte en självuppoffring utan uttryck för integritet att ge henne pengar att köpa mat för, i stället för att köpa en meningslös pryl till dig själv. Därför att hennes välbefinnande är viktigt i din egen personliga värdeskala. Om prylen faktiskt betyder mer än din väns lidande, finns ingen anledning att låtsas vara hennes vän.
Att visa vänskap, tillgivenhet och kärlek i praktisk handling innebär att man införlivar den aktuella personens välfärd (den rationella välfärden) i sin egen hierarkiska rangordning av värden, och sedan agera därefter.
Men detta är en belöning som människor måste förtjäna genom sina dygder, inte något man kan bevilja ytliga bekantskaper eller främlingar.”


//s112 //
”En människa lever med det moraliska syftet att uppnå sin egen lycka. Det betyder inte att hon är likgiltig inför alla andra människor, att mänskligt liv inte har något värde för henne eller att hon inte har någon anledning att hjälpa andra i ett nödläge. Men det betyder att hon inte ger upp sitt eget liv för andras välfärd, att hon inte offrar sig själv för deras behov och att hon inte ser som sin främsta uppgift i livet att lindra deras lidande. Hon hjälper andra genom att av generositet  göra ett tillfälligt undantag som inte har någon större betydelse i hennes liv – precis som olyckor är tillfälliga undantag av mindre betydelse för människors liv. Hjälpandet är alltså inte en regelbunden moralisk plikt som ständigt hänger över henne. Värden, inte katastrofer, är hennes främsta drivkraft och mål i livet.
(Februari 1963)”

//s121 //
”Skyldigheten att hålla sina löften är en av grundstenarna för goda mänskliga relationer, den leder till ömsesidigt förtroende och gör samarbete mellan människor möjligt.”

//s128 //
”Rätten till liv är ursprunget till alla rättigheter – och äganderätten är enda sättet att förverkliga dem. Utan äganderätt är inga andra rättigheter möjliga. Eftersom människan måste hålla sig vid liv av egen kraft har en människa utan rätt till frukten av sina mödor inte något sätt att hålla sig vid liv. En människa som producerar medan andra förbrukar det hon producerar, är en slav.
Man måste komma ihåg att äganderätten, liksom alla andra rättigheter, är en rätt att handla: det är inte rätten till ett objekt utan till handling och till de konsekvenser som uppstår av att man producerar eller gör dig förtjänt av objektet.  Det är inte en garanti för att en människa kommer att förtjäna någon egendom, bara en garanti för att hon kommer att äga den om hon har förtjänat den. Det är rätten att förtjäna, behålla, använda och göra sig av med materiella värden.

//s129 //
”Att kränka människans rättigheter innebär att tvinga henne att handla mot sin egen bedömning, eller att lägga beslag på hennes värden. I grunden finns bara ett sätt att göra det på: genom att använda fysiskt våld. Människans rättigheter kan kränkas av två potentiella aktörer: de kriminella och staten.”

//längre ner samma sida, s130 //
”Altruismen är oförenlig med frihet, med kapitalism och med individuella rättigheter. Människan kan inte både sträva efter lycka och ha moralisk ställning som ett offerdjur.
Föreställningen om individuella rättigheter födde ett fritt samhälle, och det var urholkandet av dessa rättigheter som startade processen att rasera denna frihet.
De som vill etablera kollektivistiskt tyranni vågar inte förslava ett land genom att öppet göra anspråk på dess materiella och moraliska värden. Vad som krävs är att dessa värden urholkas inifrån. Precis som ett lands materiella välstånd kan plundras genom inflation av valutan – så kan man i dag bevittna hur samma inflationsprocess tillämpas på rättigheternas område. Processen innebär att det utfärdas så många nya ”rättigheter” att människor inte hinner uppfatta att innebörden av begreppet blir raka motsatsen. Precis som dåliga pengar driver ut goda pengar, så negerar dessa ”sedelpress-rättigheter” autentiska rättigheter.”

//s137 //
”Rättigheter är en moralisk princip som reglerar samhällsförhållanden på ett passande sätt. Precis som människan behöver moraliska regler för att överleva (för att handla, välja de rätta målen och uppnå dem), behöver samhället (en grupp människor) moraliska principer för att organisera ett samhällssystem som är förenligt med människans natur och de behov hon har för att överleva.
På samma sätt som människorna kan strunta i verkligheten och när som helst låta sig styras av oöverlagda nycker, vilket inte åstadkommer något annat än de gradvis förstör för sig själva
- så kan  ett samhälle strunta i verkligheten och inrätta ett system som styrs av sina invånares eller sina ledares infall och nycker, ett gäng företrädande en tillfällig majoritet, en aktuell demagog eller permanent diktator. Men ett sådant samhälle åstadkommer inget annat än brutalt förtryck och ett gradvis förvärrat tillstånd.”


//s155 //
”I stället för att beskydda människans rättigheter är staten på väg att bli den grövsta rättighetskränkaren; i stället för att försvara frihet etablerar staten slaveri; i stället för att skydda människor från dem som initierar fysiskt våld initierar staten själv fysiskt våld och tvång på alla de sätt och på alla de områden den behagar; i stället för objektiva kriterier för mänskliga relationer skapar staten ett förkvävande styre som bygger på hemlighetsmakeri, osäkerhet och fruktan genom icke-objektiva lagar, godtyckligt uttolkade av tanklöst tillsätta byråkrater; i stället för att skydda människor från att skadas av andras nyckfullhet tillväller sig staten makten att oinskränkt följa sina nycker. Vi är därför i rask takt på väg den helt omvända situation där staten är fri att göra vadhelst den behagar, medan medborgarna bara får agera efter att ha fått tillstånd; sådana stadier har varit de mörkaste perioderna i mänsklighetens historia, tider då det brutala våldet fått råda.”

//s164 //
”Det som utmärker människan är hennes förmåga till rationellt tänkande. Människans intellekt är hennes främsta överlevnadsredskap – hennes enda sätt att skaffa sig kunskap.”

//s165 //

“För att kunna överleva måste varje art följa ett bestämt handlingsmönster i enlighet med sin natur. De handlingar som krävs för mänsklig fortlevnad är främst av intellektuellt slag; allt människan behöver måste hon upptäcka med sitt intellekt och producera med eget arbete. Produktion är förnuftets svar på överlevnadsproblemet.
Om vissa människor väljer att inte använda sin tankeförmåga kan de bara överleva genom att slentrianmässigt imitera och upprepa processer som uppfunnits av andra – medan dessa andra var tvungna att själva uppfinna dem, för annars skulle ingen av dem ha överlevt. Om vissa människor väljer att inte tänka och inte arbeta, kan de (tillfälligt) överleva genom att plundra saker som andra producerat – medan dessa andra var tvungna att tillverka dem, eftersom ingen skulle ha överlevt i annat fall.”

//s166-167 //

I ett nationalekonomiskt sammanhang måste det senast nämnda förhållandet särskilt poängteras: människan måste arbeta //s167 // och producera för att kunna försörja sig. Hon måste försörja sig av egen kraft och med hjälp av sitt eget förstånd. Om hon inte tillåts skörda frukten av sina ansträngningar; om hon inte bestämmer över sina ansträngningar bestämmer hon inte över sitt eget liv. Utan äganderätt kan andra rättigheter inte upprätthållas.

//s167 //

“Är människan en oberoende individ som förfogar över sig själv, sitt intellekt, sitt liv, sitt arbete och avkastningen av det – eller ägs hon av stammen (staten, samhället, kollektivet) som förfogar över henne efter behag, kan styra hennes övertygelser och hur hon ska leva, reglera hennes arbete och lägga beslag på det hon producerar? Har människan rätten  att leva för sin egen skull – eller föds hon i slaveri, som en kontraktsbunden tjänare som //s168 // måste betala för sin existens genom att tjäna stammen utan möjlighet att köpa sig helt fri?”

//s168 //

“I ett kapitalistiskt samhälle kan ingen, vare sig enskild eller grupp, initiera fysiskt våld mot andra. Statens enda uppgift i ett sådant samhälle är att slå vakt om människors rättigheter, d v s uppgiften att skydda dem från fysiskt våld; staten tar över människans rätt att försvara sig och får endast använda våld som vedergällning och uteslutande mot människor som har tagit initiativ till våld; på så sätt blir staten ett redskap för att sköta vedergällningen på ett objektivt sätt, under objektiv kontroll.”

//s170 mkt bra! //
”När ”det gemensamma bästa” i ett samhälle betraktas som fristående //s171 // från och överlägset sina enskilda medlemmars bästa, innebär det att vissa människors bästa får företräde framför andras, och att dessa andra tilldelas rollen som offerdjur. Det är i dessa fall underförstått att det ”gemensamma bästa” betyder ”majoritetens bästa”, i motsats till minoritetens eller individernas.”

//hit nr 175, fortsätt med nr 176 //

//s171 //
”Men ”majoritetens bästa” är även det en charad och ett bländverk; när man kränker en individs rättighet innebär det nämligen att alla andra rättigheter upphävs, vilket leder till att den hjälplösa majoriteten hamnar i klorna på första bästa grupp som förklarar sig representera ”samhällets intresse” och som styr med hjälp av fysiskt våld tills de störstas av nästa grupp som använder sig av samma metoder.
Om man börjar med att fastställa vad som är det bästa för den enskilde, blir det omöjligt att acceptera ett samhälle där detta goda inte existerar eller inte kan förverkligas. Men om man inledningsvis godtar ”det gemensamma bästa” som ett axiom, och ser individens bästa som en möjlighet men inte som en självklarhet (inte nödvändigt i något enskilt fall), kommer slutprodukten att bli ett samhälle präglat av så absurda gräsligheter som Sovjetunionen, ett land som enligt egen utsago är grundat på tanken om ”det gemensamma bästa” men där hela befolkningen, med undantag för en ynkligt liten grupp av ledare, har levt i omänsklig misär i över två generationer.

//mycket bra sammanfattat, s195 //
”Vilken är den grundläggande, viktigaste och avgörande princip som skiljer frihet från slaveri? Jo, det är principen om frivilliga handlingar i motsats till fysiskt våld och tvång.”

//s196 //
”Statens enda rättmätiga funktion i ett fritt land är att verka som en institution till skydd för den enskilda människans rättigheter, d v s att skydda individen mot fysiskt våld. En sådan stat har inte rätt att initiera användande av fysiskt våld mot någon - en rätt som individen inte äger och som han därför inte kan delegera till något annat organ. Individen har däremot rätt att försvara sig själv, och det är den rätten han delegerat till staten för att garantera en tillämpning som är disciplinerad och definierad i lagen. En rättfärdig stat har bara rätt att använda fysiskt våld som straff och bara mot personer som börjar använda våldshandlingar.”

//s198 //
“På en fri marknad skapas rikedom med hjälp av ett allmänt, fritt och ”demokratiskt” röstningsförfarande – genom de köp och försäljningar som varje individ gör som deltar i ett lands ekonomiska aktiviteter. Varje gång du köper en viss produkt i stället för en annan innebär det att du lägger din röst till fördel för en viss producent. inte äger och som han därför inte kan delegera till något annat organ. Individen har däremot rätt att försvara sig själv, och det är den rätten han delegerat till staten för att garantera en tillämpning som är disciplinerad och definierad i lagen. En rättfärdig stat har bara rätt att använda fysiskt våld som straff och bara mot personer som börjar använda våldshandlingar.”

//s204 //
”Att försöka tvinga fram fri konkurrens med hjälp av lagstiftning är en grotesk självmotsägelse. Det innebär att man under pistolhot skulle försöka tvinga människor att vara fria. Det innebär att människors frihet skulle garanteras av godtycklig lagstiftning genom byråkratiska påbud som inte får ifrågasättas.”



//s229 //
”Vad är det som frambringar fattigdom? Om man betraktar världen som den ser ut i dag och om man studerar historien, blir svaret klart: Ju friare ett land är, desto större är välståndet.
En annan standardfloskel är att klaga på att världens nationer är indelade i sådana som ”har” och sådana som ”inget har”. Lägg märke till att de som ”har” är sådana som har frihet, och att det är frihet som de som ”inget har” saknar.”

//s266 //
”Sant är att ingen har gjort sig förtjänt av en större naturlig begåvning eller en bättre start i livet. Naturens och samhällets ”lotteri” är godtyckligt från moralisk synpunkt. Men därav följer inte, vilket förespråkarna för total jämlikhet tycks mena, att vi bör helt eliminera dessa skillnader.”

//s291 //
”För att överleva måste människan upptäcka och producera allt hon behöver, vilket betyder att hon måste förändra miljön och anpassa den till sina behov. Naturen har inte utrustat henne för att själv anpassa sig till naturen, som djuren gör. Från de mest primitiva kulturer till de mest avancerade civilisationerna, har människan varit tvungen att tillverka saker; hennes välbefinnande är beroende av hur framgångsrik hon är på att producera.”

//s295 //
”Produktionens grund finns i människans intellekt; intellektet är en individuell egenskap som inte kan arbeta på beställning, kontrolleras eller tvingas, vilket århundranden av stagnation tydligt visar. Framsteg kan inte planeras av staten, och de kan inte begränsas eller bromsas. Det kan bara stoppas, vilket varje etatitisk regering visat.”


//s300 //
”Deras krav på att ”begränsa” tekniken är att kräva att människans intellekt ska begränsas. Det är naturen – d v s verkligheten – som gör att båda dessa krav är omöjliga att uppfylla. Tekniken kan förstöras och intellektet lamslås, men ingen av dem kan begränsas. Närhelst och varhelst man försöker införa sådana begränsningar är det intellektet, inte staten, som vittrar bort.
Teknik är tillämpad vetenskap.”


//s307, Kapitel: Avundens tid //

“I den västerländska civilisationen fanns det en Förnuftets tid38 och en Upplysningens tid. Under dessa perioder var sökandet efter förnuft och upplysning den dominerande intellektuella drivkraften, vilket resulterade i uppkomsten av ett motsvarande samhällsklimat som understödde dessa värderingar.
Idag lever vi i Avundens tid.”

//s316 //

“Den som är taktfull försöker inte framhäva sin egen framgång eller lycka i närvaro av människor som har misslyckats, förlorat något eller är olyckliga. Det avstår man från, inte för att man misstänker att de skulle bli avundsjuka, utan därför att man förstår att konstrasten skulle kunna riva upp såren och öka deras lidande. En taktfull person skryter inte med sin moraliska förträfflighet i några sammanhang – hon tar för givet att man vet var man har henne. En framgångsrik människa skyltar i regel inte med sina framgångar, vare sig bland jämlikar eller bland människor som är underlägsna eller överlägsna: hon värderar inte sig själv, och inga andra, genom att jämföra sig med andra.”

//s319 //
”Det finns och har alltid funnits bevis i överflöd för att mänsklighetens elände beror på passivitet, orkeslöshet och rädsla, inte ambition och djärvhet. Men det är inte människans välfärd som är drivkraften för denna samstämmighet.
Mot slutet av andra världskriget rapporterade tidningar följande: När de ryska trupperna avancerade mot väster och ockuperade främmande städer, lät de sovjetiska myndigheterna automatiskt avrätta alla som hade bankkonton med mer än hundra dollar eller som hade universitetsutbildning; resten av befolkningen gav upp. Detta är en handgriplig demonstration av hur världens moraliska och intellektuella ledarskap brukar resonera – slå ner dem på toppen så ger resten upp och lyder.”

//s326 //
”För att förstå betydelsen av och motiven för jämlikhetssträvan skulle man kunna överföra prövningen till medicinens område. Anta att en läkare kallas ut för att hjälpa en man som brutit benen, och läkaren, i stället för att spjäla benet, skulle ge sig ut och bryta benen på tio andra människor, samtidigt som han förklarade att detta skulle få den förste att må bättre; när alla de //s327 // här människorna får men för livet skulle läkaren börja propagera för att stifta en lag som tvingade alla att gå med kryckor – för att få krymplingar att må bättre och utjämna naturens ”orättvisa”.
Om det här verkar avskyvärt, hur kan det då anses vara god moral – eller åtminstone värt att överväga i intellektuella sammanhang – när man handlar på samma sätt i fråga om människans intellekt? Ändå är det sådana motiv – att hata det friska för att det är friskt, d v s det goda för att det är gott – som utgör den förhärskande samhällsandan i dag.”


//s333 //
”Men att ständigt känna avsmak inför det samhällsklimat man lever i bidrar inte till att sprida respekt, ömsesidigt förtroende och välvilja mellan människor. Att ständigt mötas av groteska attityder, obegripliga proklamationer, oförklarliga krav, dunkla motsägelser, tarvlig fulhet, obestridd brutalitet, cynisk orättvisa – denna aggressivt ondskefulla gengångare som bemöts med mjäkig och sentimental undfallenhet – kommer att urholka alla moraliska värden och principer hos alla människor utom de mest högtstående.”

//s340 //
”Självkänsla innebär att man litar på sin egen tankeförmåga.”

//s342 //
”Det tar många år för en människa (och många, många århundranden för mänskligheten) att förstå att människan, för att kunna leva, behöver en genomtänkt livsåskådning, som hon, medvetet eller omedvetet, förlitar sig på. Men att formulera en sådan åskådning är människans största utmaning – och (med några få undantag, som vi har att tacka för allt) kastade sig råttorna över mark som lejonen fruktade att beträda. Medan vanliga människor kämpade för att överleva, sysselsatte sig hatarna med att undergräva deras överlevnadsmetod – i urskogens djup, i det gamla Grekland och i Amerikas Förenta Stater.
Medan de bästa hjärnorna i dag söker sig till naturvetenskaperna – där verkligheten är svårare (men inte omöjlig) att förvrida – har filosofins område, som ligger öde som en obebyggd tomt, blivit övervuxet av kantianskt ogräs och ockuperats av kantianska inkräktare. Ogräs som inte tuktas förökar sig snabbare än andra växter och tar sin näring från blommor, träd, frukt och grönsaksodlingar och tränger sedan upp genom sprickor i cementen i skyskrapornas ogenomträngliga fundament – det skådespel vi i dag bevittnar.”

----- SLUT BOKUTDRAG ------

Har du läst något av Ayn?

Aristoteles: Skillnaden mellan visdom och klokhet

Uttrycks Innebörd 

Ord och vad det står för är viktigt. Ett dåligt ordförråd är i någon mån begränsande. Japp där fick jag även in kopplingen till frihet ;-) #rödtråd. Tyvärr är mitt egna ordförråd inte det bästa, så därför är detta inlägg någon slags självhjälp, heheh...

Ords betydelse är oerhört viktigt.
¿Por qué? 

- Jo, för annars pratar man lätt förbi varandra, alltså om vi ha olika definitioner och menar lite olika. :-)

Det är som att missförstånd smyger sig likt vatten in genom minsta lilla spricka i vår ordfasad.

Hoy tänkte jag att vi skulle klura lite kring vad som är skillnaden mellan visdom och klokhet // La diferencia entre la sabiduría y la prudencia // --  // The difference between wisdom and prudence //

Nedan är några tafatta försök till konkretiseringar av vad Aristoteles säger i sin bok ” Den Nikomachiska Etiken” (översatt av Mårten Ringbom). Ett utdrag från boken följer längre ner.

Visdom

Visdom = kombination av insikt och vetande i form av huvudvetenskap om de högsta tingen. Visdom är vetande och insikt om de ting som är mest vörddnadsbjudande till sin natur.

Visdom består alltså av faktiskt vetande, applicerbar kunskap, ofta tillskansat sig via s.k. insikter. Visdom tycks också stå högre i hierarkin än klokskap.

Visdom identifieras lättare bland äldre än yngre (generaliserar). Identifieras lättare hos filosofer än hos ynglingar. Antagligen för chansen till insikterna är större ju mer kunskap/färdigheter som man tillskansat sig.

Det visa = oföränderligt för den enskilda individen? Nyttigt för individerna själv. Finns ingen visdom om det goda som gäller för alla levande varelser.

Visdom != (är inte lika med) politik

Klokhet

Det kloka = varierar från fall till fall. Klokhet handlar om praktisk kunskap?

 ” Ett riktigt tänkande som gäller de enskilda omständigheterna kring en själv anser man nämligen vara klokt, och det är åt ett sådant tänkande som man skall anförtro de praktiska angelägenheterna.”

Klokheten, sysslar med det mänskliga och det som är föremål för överläggning (rådslag, samråd etc.). Främsta uppgiften för en klok person är att överlägga väl.

Vale..Tror jag stannar där. Vi får i alla en inblick vad Aristoteles ser för skillnad mellan dessa ord och dess egenskaper.

Vi kan ju spekulera i vad de högsta tingen? Minns jag inte att jag läst det? Kanske kommer det senare i boken, who knows. Handlar kanske om det för människan ouppnåliga, men i en riktning att sträva efter? Universums goda, det gudomliga? Dygder?

I övrigt är det rätt intressant att notera att Aristoteles som levde snart 2400 år redan kände till att ljust kött är mer hälsosamt än mörkare kött. #Dagenshälsotips

Nedan ett litet utdrag där Aristoteles reflekterar över skillnaden. Det som står innanför // tecken är egna kommentarer.

----------------    Bokutdrag - Aristoteles, Den Nikomachiska Etiken     -------------

Översättning och kommentarer: Mårten Ringbom

Förlag: Natur och kultur, Stockholm

//Skillnaden mellan visdom och klokhet. Rådig = förnuftsresonemang, finna ut den bästa av de handlingar som står människan till bud. //

//s167 //

”Följaktligen måste visdomen då vara en kombination av insikt och vetande i form av huvudvetenskap om de högsta tingen. Det är nämligen onaturligt att tänka sig, att samhällskonsten eller klokheten är den bästa kunskapen, ifall inte människan är det bästa i världen. Ty om nu det hälsosamma och det goda är olika för människor och fiskar, medan det vita och det raka alltid är detsamma, är väl alla ense om att det visa är oföränderligt, men att det kloka varierar från fall till fall. Ett riktigt tänkande som gäller de enskilda omständigheterna kring en själv anser man nämligen vara klokt, och det är åt ett sådant tänkande som man skall anförtro de praktiska angelägenheterna. Det är också därför det påstås, att en del djur är kloka, i den mån de tycks ha förmågan att förutse sådant, som angår deras eget liv.

Likaså är det klart, att visdom och politik inte kan vara samma sak.  visdomen är vetande och insikt om de ting som är mest vörddnadsbjudande till sin natur. Det kommer inte att ges en enda visdom om det goda för alla levande varelser, lika litet som det finns många individuella visdomar. Det kommer inte att ges en enda visdom om det goda för alla levande varelser, lika litet som det finns en enda läkekonst för alla individer, utan en skild visdom för var och en. Också om människan är det bästa av alla djur, spelar detta ingen roll, ty det finns andra företeelser som till sin natur är mycket mer gudomliga än människan, av vilka det mest iögonfallande är de som håller samman universum.

Av det som har sagts framgår tydligt att visdomen är vetande och insikt om de ting som är mest vörddnadsbjudande till sin natur. Det är också därför som det heter Anaxagoras och Thales och deras likar att de var vis, men inte kloka, eftersom de tycks ha varit omedvetna om det som var nyttigt för dem själva;²⁶ och man säger att de kände till imponerande, beundransvärda, svåra //fortsätter s168 //

• 26 I dialogen Theaitetos, 174 A, återger Platon en anekdot om den opraktiske filosofen Thales från Miletos (början av 500-talet), där det berättas hur han föll i en brunn, emedan han var så intensivt upptagen med att studera stjärnorna att han inte såg vad som fanns framför hans fötter. – Anaxagoras från Klazomenai (början av 400-talet) slösade igen bort sin ärvda förmögenhet för att helt ägna sig å filosofin, att döma av Platons vittnesbörd i Hippias Major, 283 A. I samma dialog förekommer också sammanställningen med Thales och andra visa män i det gamla Grekland (281 C-D)

//som sagt, fortsätter sid 168 // och gudomliga ting, men onyttiga, för att de inte sökte det mänskligt goda.

Klokheten, däremot, sysslar med det mänskliga och det som är föremål för överläggning. Ty den främsta uppgiften för en klok person säger vi, är att överlägga väl, och ingen överväger sådant som omöjligt kan förhålla sig på olika sätt eller saknar ett ändamål som är gott och realiserbart.

Rådig i oinskränkt bemärkelse är en person, som genom ett förnuftsresonemang kan finna ut den bästa av de handlingar som står människan till buds. Klokheten gäller ju inte bara allmängiltiga företeelser, utan den bör också innefatta kunskap om det enskilda, då den är praktisk och handlandet gäller individuella fall. Detta är också orsaken till att en del okunniga personer, särskilt då män med erfarenhet, är mera praktiska än andra som har kunskaper. För om en person visste att ljust kött är lättsmält och hälsosamt, men inte kände till vad slags kött är ljust, skulle han inte åstadkomma hälsa; snarare skulle då den, som kände till att höns är hälsosamt, göra det. Klokheten är alltså praktisk, och därför bör man besitta dess båda former, eller åtminstone den senare. Men också här ges det ett konstruktivt slag av kunnande.²⁷”

• 27 Aristoteles gör här två olika distinktioner beträffande klokheten. För det första skiljer han mellan två slag av praktiskt kunskap, beroende på om den hänför sig till allmänna regler och önskemål eller till individuella handlingsdirektiv. Och i anslutning härtill ger han exempel på ett praktiskt resonemang, där en mera detaljerad dietanvisning antingen kan härledas ur en allmän regel eller vara baserad på direkt erfarenhet. I det förra fallet är anvisningen en slutsats av en syllogism som har den allmänna regeln till överled och insikten om ett individuellt sakförhållande till underled. I det senare fallet har vi åter direkt insikt i värdet av denna anvisning. Till följd av denna dubbeltydighet inom den praktiska detaljkunskapen kommer insiktens (nous) och resonemangets (logos, logismos) respektive roller inom det praktiska tänkandet att innebära ett svåröverkomligt problem. Jfr. n. 37 nedan.För det andra gör Aristoteles en skillnad mellan konstruktiv och tillämpad klokhet, som han i det följande jämför med olikheten mellan lagstiftningen och lagarnas tillämpning i politiken och rättskipningen.

Blev vi lite klokare, tja kanske en smula.

Tjarrå!

Laura Dekker, yngsta ensamseglaren som seglat jorden runt.

Filmen Maidentrip

I augusti 2010 inledde 14-åriga Laura Dekker en ensam segling på två år i sin 40 fots ketch (tvåmastad) vid namn Guppy. Hon ville uppfylla en dröm som hon haft sedan barnsben. Ett delsyfte var att bli den yngsta jordenruntseglaren någonsin.
I Holland försökte myndigheterna stoppa resan, men det är inte förbjudet att resa enligt lag. Myndigheterna och anmälare försökte bryta ner Laura, men hon var för stark, så det gick inte.
Hennes far som hon levde med tyckte hon var ”galen” och sa, ”Om du ska göra det, får du ordna det själv.” Han trodde antagligen inte hon skulle fixa det själv, men tjii fick han.

I filmdokumentären Maidentrip går det att följa hennes fantastiska resa.

Bildens ursprung, bara förminskad:
http://www.wikifeet.com/Laura_Dekker

Det känns så ovanligt och jag förundras över hur en så ung person (särskilt i dessa dagar fyllda med medelmåttighet, ja, till och med statsstyrd medelmåttighet, förklädd till "säkerhet") kan vara så bestämd och envis. Och detta i en tid där dem flesta människor följer strömmen och väljer att leva stora delar av sina liv i andras ledband (eller varför inte framför en skärm, typ jag). Att så envist kämpa emot vuxenvärldens indoktrinering! Jag förundras över hennes uthållighet och klokhet.

Hennes berättelse definierar tapperhet, och kommer till oss i en tid i historien då prat om rätt och fel, politiskt korrekthet väger tyngre än agerande. Laura är definitivt inte för ung för att lära hennes äldre en sak eller två om optimism, uthållighet och kämparanda. Detta trots att en offentlig analyserande åsiktsfabrik försökte stoppa henne tillbaka i en låda!

Laura som seglat sedan hon var sex år började beräkna rutter och eftersom hon hade växt upp hos sin far som hela tiden arbetat med båtar, hade hon redan bra koll. Hon hade även fått några mindre båtar som hon seglat med. Hon jobbade sedan för att tjäna ihop till sin egen båt, en Hurley 22-fots segelbåt Den använde hon för att segla till England som 13-åring utan föräldrarnas kännedom. Hon smet iväg liksom iväg, hon anade att föräldrarna inte skulle tillåta det. :)

”Frihet är nog när man inte är bunden vid någonting.” – Laura Dekker

 Polisen uppsökte henne i England. Dom hade svårt att tro att hon faktiskt seglat dit själv.. Men segla hem fick hon ej. Det var en av hennes tjejkompisars föräldrar som hade gått till den holländska polisen och skvallrat. Sen hade myndigheterna i sin tur kontaktat engelska polisen. Hennes pappa fick då åka till England och ta ansvaret för hennes tillbakasegling. Han lät henne följa sitt hjärta att segla själv tillbaka, allt enligt hennes önskan. Han visste att hon kunde klara det då dom seglat mycket tillsammans.

Laura hade nu bevisat för sig själv att hon klarade av att korsa engelska kanalen (som är känd för sin intensiva båttrafik). Detta gav mersmak!! Nu visste hon att hon skulle klara en längre segling!

Hon började förklara för folk vem hon var och vad hon drömde om. De flesta reagerade väldigt positivt och ville hjälpa henne.. Hon började leta sponsorer, fixa utrustning. Fast egentligen ville hon inte ha någon sponsor som skulle bestämma över henne.

När hon ville ordna med skolan så började problem dyka upp som ett brev på posten. De skickade de socialtjänsten efter Laura.
Medans andra 14-åringar mest bekymdrade sig för vad andra ska tycka om dem, eller vad dom ska ha på sig, kämpade Laura envist vidare mot myndigheterna.Hon visar på en enorm viljestyrka!

Barnavårdsnämnden drog Laura och hennes föräldrar inför rätta, och sen hamnade allt i media som intresserat följde historien. Laura tyckte detta var väldigt jobbigt. Om jag förstått det hela rätt var det 8 stycken rättegångar att trockla sig igenom.Jag verkligen kan förstå oron över att man eventuellt inte ska få bo kvar hos någon förälder.. (jag har själv fått den frågan av myndighetspersonal..)

Barnavårdnämnden sa sig vara så oroliga över den långa resan och bad rätten att få vårdnaden över Laura. Dom ville ta Laura från sina föräldrar. Laura mådde mycket dåligt av detta förmynderi och fick kämpa mot människor som hårdknackat vill domdera och styra över hennes liv. Människor som tycker sig "veta bäst".. "gör bara sitt jobb" och säger sig måste följa någon lag.. eller vad dom nu ursäktar sig med.

Om man inte går i skolan i Holland får föräldrarna böta. Det är lag på att man obligatoriskt måste gå i skolan tills man är 16 år. Kort och gott, det tycktes inte gå att fly utbildningsväsendet.

Barnavårdsnämnen försökte alltså terminera hennes pappas rättigheter till Laura. Det måste varit hemskt att bli trakasserad av myndigheterna sådär! Jag förstår att det satte djupa spår i henne. Hennes telefon övervakades, hon fick en övervakare som förföljde henne etc.. Myndigheterna försökte bryta ner henne.. så hon skulle tappa sin vilja. Men som vi vet gäller ju den sociala varianten av Newtons 3:dje lag. Ungefär att en motåtriktad kraft möter en lika stor kraft tillbaka. Laura blev bara mer övertygad och motiverad att göra sin resa!


Laura kunde inte förstå vad som hände, skulle hon tas från sina föräldrar? Hon ville inte veta någoting av detta. Hon tyckte det var den värsta typen av ”kändisskap”. Och den värsta delen var såklart att de ville ta hennes pappa ifrån henne... och sätta henne i någon slags hem för som hon säger ”tokiga ungar”. ”It was really nasty!”

Hennes båt som hon tänkt göra världsomseglingen med (Hurley 800) konfiskerades etc. Båten var borta men drömmen levde vidare. Hon gav sig inte. Hon blev behandlad som en brottsling av myndigheterna. Det finns mycket mer att berätta om hennes kamp med myndigheterna. Hon flög bland annat utan sin fars vetskap till Saint-Martin (Karibien) för att köpa en båt..

Hon fick höra av indoktrinerade trygghetsnarkomaner att hon var galen och hade vanföreställningar. Att det hela var en oacceptabel risk. Andra tyckte sig veta vad som var bäst för henne. Någon till och med sa att ”hoppas hon sjunker”.

”Självklart sa folk att jag var galen, men det är en dröm, en stor, stor dröm.” – Laura Dekker

Hon vidmakthöll sin dröm om att segla runt jorden och se andra platser och inte alltid se "samma gamla dumma saker".
Med allt “fuzz” i media, myndigheter och till med premiärmininstern Jan Peter Balkenendes uttalande i tv (att det inte gick att skippa skolan), så började sponsorer dra sig ut. Sponsorer som hade tagit Laura många år att hitta.
Laura kämpade vidare mot nej-sägarna och efter ett års kamp i rätten lyckades Laura vinna. Rätten gav henne rätt att bo hos sina föräldrar, och..  hon hittade ett kryphål. En enorm lättnad såklart!
Hon kände sig nämligen tvungen att avsäga sig sitt holländska medborgarskap så  att barnavårdsnämnen skulle lämne henne i fred. (och antagligen för att hennes föräldrar inte skulle få böta för att hon inte gick i skolan).
Hon föddes ju på Nya Zeeland (hennes föräldrar var ute och seglade) och hade tydligen ett medborgarskap där också.

Från hennes bok One Girl One Dream, och det som jag tolkar som avsägande av medborgarskap, rätt eller fel. Döm själv::

”I need to de-register myself as a Dutch resident immediately so that Child Protection and other authorities are unable to lodge an appeal. They´ll have to de-register me, whether they like it or not. I don´t want to wait longer than a week before setting off, and don´t want to take any more chances with these scheming authorities.”
---- ---
“It´s been a week since the amazing news that I was acquitted by the court in Middelburg. How lucky I was to have found a judge, at last, who saw through the games the authorities were playing with me. The judge declared that they were wrong and I was free. I´m de-registered as a Dutch resident in the Netherlands and there is nothing more they can do – or so I thought.”

Jag blir så imponerad av denna tjejs driftighet!! Hon ifrågasätter redan tidigt omgivnings krav och följer sitt hjärta! Hon verkar så mycket klokare än sin ålder. Så mycket klokare än de flesta vuxna.

Tycker det var väldigt starkt jobbat av Laura att orka krångla sig förbi landets (”vi vet bäst mentalitet”) myndigheter och följa sin starka drivkraft och dröm. Ja, det var tidigt, det håller jag med om, men ändå. Tycker att folk och föräldrar ska få bestämma över sina egna liv med stöd av lagen, inte bli förtryckt av den (via s.k besserwissers).

Speciellt ska man lyssna på barnet! Att skicka barn till fosterföräldrar/barnhem och liknande kan ställa till med minst lika mycket skit... (aldrig känna ovillkorlig kärlek etc)

Laura visar på djupa insikter redan vid tidig åldern .. Härligt att se, vad kan hon då inte åstadkomma?! Kan tänka mig att man lär känna sig själv på ett helt annat plan under sådär långa passager utan "noise" och de vanliga distraktionerna.

”Ska man uppleva någonting måste man någonstans släppa lite och slappna av ibland” - Linda Hammargren, Jorden runt seglare på båten Mary Af Rövarhamn

Hittade ett Ted talk som var väldigt bra från Laura, kolla in om ni är intresserade:


Respekt Laura!

Hon lyckades uppfylla sin dröm att segla jorden runt, (tog ca 2 år) och klok som hon var gjorde hon det inte för att vara snabb, utan tog sig att stanna och njuta av resan.

Denna historia inspirerar mig att undersöka mitt eget liv och tänka på vad jag kan göra i mitt eget liv. Vilka utmaningar kan jag ta på för att lära och växa med erfarenhet. Och framför allt inte låta sina drömmar nedslås av andra! Laura är oerhörd inspiration och förebild (trots ringa ålder).

Läs mer i boken: One Girl One Dream.

Är det en familjefientlig miljö vi lever i?

Lever vi i en familjefientlig miljö nu för tiden? Barnafödandet tycks gå ner i västvärlden. När jag växte upp hade jag som de flesta en dröm av att hitta ”drömtjejen” och sen bilda familj. Allt skulle vara så idylliskt och bra. Antagligen var allt influerat av Hollywood, (någon bra film). Men verkligheten har fått mig allt längre och längre ifrån den drömmen. Idag vet jag inte ens om det är något jag vill sträva efter... När jag idag läste ur boken ”Familj till 100%” av Stephen R. Covey slogs jag av följande text:

//s23: Bokutdrag – Familj till 100%, av Stephen R. Covey

(THE 7 HABITS OF HIGHLY EFFECTIVE FAMILIES), svenska förlaget

//

”Ett av skälen till att metoden inifrån och ut är så livsviktig är att tiderna har förändrats drastiskt. I det förflutna var det lättare att framgångsrikt uppfostra en familj ”utifrån och in” därför att samhället var en bundsförvant, en resurs. Människor omgavs av rollmodeller, goda exempel, förstärkande budskap i massmedia, familjevänlig lagstiftning och stödsystem som skyddade äktenskapet och medverkade till att skapa starka familjer. På grund härav var det i stort sett möjligt att uppfostra familjer ”utifrån och in”. Framgång var i mycket högre grad en fråga om att ”följa med strömmen”.
Men strömmen har förändrats – genomgripande. Och att ”följa med strömmen” idag är förödande för familjen!

Även om det kan vara uppmuntrande att försöka återvända till ”familjevärderingar” är det ett faktum att utvecklingen i samhället under de senaste 30-50 åren avgjort har gått från familjevänligt till familjefientligt. Vi försöker navigera i en turbulent, familjefientlig miljö, och den starka motvinden driver lätt många familjer ur kurs.”

--- -- En riktigt bra bok förresten! -- ---

Ja, det är nog en ganska familjefientlig tid att försöka fostra en familj i, att ha bra värderingar osv. Det måste vara svårnavigerade vatten för en familj. Barnen tycks vara fullt upptagna med att ta till sig all stimulans från både höger och vänster och i någon mån passa in hos sina kompisar. Det är nog många familjer som har svårt att hålla en vettig kurs i dagens röriga "stimulans"-rike. Vårt samhälle tycks med tiden blivit alltmer dysfunktionellt. Allt fler människor lider av diverse problem. Av samhället får vi liten hjälp (barnbidragen är t.ex. mest till för att det ska födas barn, inte för att hjälpa familjer med värderingar)..Och den generösa barnledigheten är främst inriktad på att hjälpa någon förälder vara hemma, kanske inte för familjens skull, allt beroende på hur familjen väljer såklart..
Skolväsendet utbildar oss mest till att bli goda ansvarspliktiga anställda. De utbildar oss inte i viktiga värdegrunder, väldigt begränsad personlig utveckling..
Hur vore det om vi utbildade oss att från grunden vi blir bättre medmänniskor, bättre grundprinciper, förstå vad som är viktigt. (inifrån och ut och inte bara som pekpinnar från någon "besserwisser"). Allt detta måste vi ta ansvar för själva, och det kan vara svårt att få tiden att räcka.

En jämförelse mellan de svåraste disciplinproblemen mellan 1940 och 1990. Tycker du att vi människor har gått framåt eller bakåt i utveckling de sista decenniumerna?
Från boken. Familj till 100%, av Stephen R. Covey, s25 

Min egen vilja att bilda familj har minskat successivt med tiden. I en tid där prylar, status och känslolivet tycks ha stort fokus vet jag inte om jag skulle orka med allt det där ytliga.. Jag blir tillräcklig känslomässigt dränerad ändå av ett tufft arbetsliv. Som det är nu behöver många av oss tid att ladda batteriena och att då vara i en hemmiljö av enbart stök, drama och stoj skulle kanske bli för mycket. Kanske just därför hör man var och varannan gå in väggen eller drabbas av utmattning.

Det är tillräcklig svårt att veta vad man vill. I dag tycks kärlek mer bygga på en tillfällig känsla av lust än något hållbart. Skilsmässor till höger och vänster hör till vardagen.. Det avges starka löften som ej vidmaktshålls, förtroendet för varandra sviktar. Självförverkligandet tycks vara i fokus, inte familjens bästa. Ett samhälle där själviskhetens råder, ett kallt samhälle. Tror precis som Covey att det är svårt att springa i motvind i ett samhälle där strömmen går åt andra hållet.

Ett något dystert inlägg kan tyckas.. men.. Jag hoppas verkligen att vi går mot ljusare tider, ibland får jag känslan av det. :-)  Nu över till dig..

Har du några tankar i ämnet?

Bokrecension: Permakultur i ett nötskal

I julledigheten har jag läst färdig en bok och tänkte komma med en kort presentation av boken, nämligen:

Permakultur i ett nötskal

av Patrick Whitefield

Ganska intressant bok om hur vi kan leva mer hållbart. Odla på bättre sätt, mm. Det finns en smarthet i permakultur som jag gillar. Det finns ofta bra sätt att lösa olika problem.

Som att designa sitt hus så att det får skugga från solen på sommaren, men samtidigt ger solljus i kalla vintern (när det tappat sina löv). Det finns massor med små smarta tips, och det är ett område jag gärna utforskar mera.
Med tanke på att jag tog mig igenom hela boken (och bara skriver om böcker som jag faktist läst igenom) så inser du förmodligen att jag tyckte den var läsvärd. Inte fantastisk, men läsvärd.

Boken jag pratar om heter alltså: Permakultur i ett nötskal av Patrick Whitefield.

Baksidan, läs själv. Du bör få upp en större bild om du klickar på bilden..

För att få lite känsla följer nedan små bokutdrag från boken  – Permakultur i ett nötskal

//s14 om ordet permakultur //

”Ordet permakultur myntades 1978 av två australier, Bill Mollison och David Holmgren, när de gav ut en bok som hette Permaculture One. Det var en idé som hade fascinerat Bill under många år. Han hade tillbringat en stor del av sitt liv i skot och mark, både som skogsarbetare och som vetenskapsman, och inspirationen //s15 // kom ursprungligen just från skogarna. Han studerade dem, insåg hur de fungerade och sade till sig själv: ”Jag skulle kunna skapa en sådan.”

Under 1960- och 70-talen kom Bill, liksom många andra, till insikt om att större delen av vår nuvarande kultur är på väg in i en återvändsgränd, som kan sluta i katastrof. Därför engagerade han sig i en massa proteströrelser som försökte övertala dem som är satta att styra världen att leda utvecklingen i rätt riktning. Efter ett tag insåg han att detta inte ledde någonstans och han blev övertygad om att verkliga förändringar sker nerifrån och upp, inte uppifrån och ner. Så han slutade protestera, återvände hem och odlade sin trädgård. Och det var där permakultur föddes.

Permakultur handlar mycket om att ta saken i egna händer och om att förändra vår egen livsstil, istället för att kräva att någon annan ska ordna det åt oss. Det innebär inte att politiskt arbete är meningslöst; det finns så mycket som kan beslutas på politisk nivå, både nu och under en överskådlig framtid. Däremot innebär det att vår första reaktion inför ett problem eller en utmaning inte ska vara ”Någonting måste göras!” utan i stället ”Vad kan vi göra åt det?”.

//fortsätter längre ner samma sida, s15 //

”Grundtanken inom permakultur är en vilja at göra vad vi tror är rätt och hellre vara en del av lösningen än en del av problemet; med andra ord ett etiskt förhållningssätt. Detta kan sammanfattas på följande sätt:

Omsorg om Jorden

                                                          Omsorg om människo

                                                                                       Rättvis fördelning

”

//s16 //

”Vi har inte mer rätt att överleva och breda ut oss än någon annan art. Därför måste skyddet av all orörd natur som återstår vare //ja står så// ett av våra viktigaste åtaganden.

”

//s17 //

”Nästan allting i vår nuvarande ekonomi, inte minst vår mat, tillverkas av icke förnyelsebara råvaror. Förnyelsebara tillgångar som används snabbare än de kan återbildas är i praktiken icke förnyelsebara, till exempel timmer och papper med nuvarande konsumtionshastighet.

Detta betyder inte att vi alla måste leva ett liv i fattigdom. Det betyder att Jorden bara kan förbli frisk om vi anpassar vår konsumtion till behoven och inte till begären. Det betyder att vi måste lämna utrymme för andra arter, ge tillräckligt med mat och andra tillgångar till världens fattiga och lämna en ren och frisk planet till framtida generationer. Med andra ord, endast ta vår beskärda del.

Om man frågar människor vad det är som gör livet värt att leva, så svarar de flesta att det inte alls är materiella utan immateriella ting såsom kärlek och vänskap, och för dessa behövs inga begränsningar. Att tillstå att Jorden är begränsad kan hjälpa oss att befria oss ifrån vår eviga besatthet av att skaffa fler saker, och att få mer tid och kraft över för sånt som verkligen betyder något.

Vi måste också begränsa befolkningstillväxten. Vi i det industrialiserade Nord konsumerar mycket mer än folken i det fattiga Syd, i storleksordningen fyrtio gånger så mycket per capita enligt en uppskattning från FN. Den skada vi tillfogar Jorden är proportionellt lika stor. Det är alltså viktigare att vi i Nord begränsar vår befolkningsökning.”

//s18 //

”All konventionell ’utveckling’ i Nord såväl som Syd har som mål att öka människors deltagande i penningekonomin, och ersätter därför lokal produktion för lokala behov med utrikeshandel. Här i Nord kallas detta ekonomisk tillväxt och det avlägsnar oss alltmer från de naturresurser som vi är beroende av för att överleva. Endast genom att återskapa ett förhållande till våra lokala resurser kan vi nå ett hållbart samhälle.”

//s22 //

”Den första är att varje behov bör tillgodoses från flera håll. Vi bör precis som hönsen hämta vår mat från flera håll. För närvarande är det endast fyra växter som utgör världens huvudsakliga föda: ris, vete, majs och potatis.”

//längre ner s22 //

”Den andra principen är att varje växt, djur och byggnad ska ha flera funktioner. De flesta växter eller djur kan ge mer än en produkt i utbyte – om vi har fantasi nog att se till exempel pickande //s23 // och sprättande som en produkt. Genom att välja våra djur och växter med omsorg kan vi få en ännu större variation i fråga om vad de kan ge oss.”

//nu är vi på s23, fortsätter //

”Ett annat sätt att uttrycka det är att vi strävar efter ett flertal produkter, inte bara en, som till exempel de storskaliga äggproducenterna gör.”

//s31 //

”Toalettvattnet kan renas genom att det får passera genom en serie omsorgsfullt utformade vassbäddar. Vass och andra vattenväxter har förmågan att avlägsna organiskt material, sjukdomsframkallade organismer och till och med kemiska föroreningar som tungmetaller. Vassbäddar har konstruerats för att ta hand om utsläpp från både hushåll och industrier.”

//s65 //

”

”Vanligtvis ser man idag på jordbruk som en närningsverksamhet med vinst som målet. Vårt mål är att producera en stor mängd olika grödor, anpassade till lokalsamhällets behov. Det här konceptet är faktiskt mycket närmare ett hållbart sätt att bedriva jordbruk, eftersom ett ekologiskt hållbart system är baserat på diversitet”.

Christina Groth, en av grundarna till en föreningsstödd gård i Tyskland (citat från The Politics of Industrial Agriculture; Tracey Clunies. Rols and Nicholas Hildyard: Earthscan Publications).”

//s73 //

”Permakultur är helt visst en hållbar metod. Men hur kan man med dess hjälp få fram tillräckligt för alla?

Först och främst genom att använda trädgårdsodling i stället för jordbruk. En hektar odlad mark i Kina ger nio gånger så många kalorier som en hektar i USA, och skillnaden är en fråga om skala. Kinesiskt jordbruk liknar mer det vi kallar trädgårdsodling, grundat på mycket små odlingslotter med massor av människor och få maskiner inblandade. Jordbruket i Nordamerika är baserat på mycket stora gårdar med ett maximum av maskiner och kemikalier och så få människor som möjligt. Det amerikanska systemet genererar mycket pengar. (Det mesta går dock till dem som säljer maskinerna och kemikalierna och till livsmedelsförädlarna och inte till jordbrukarna). Men det kinesiska systemet ger mycket mat. Detta beror på att den absolut viktigaste faktorn som påverkar avkastningen är hur mycket mänsklig tillsyn som ges per kvadratmeter.

Detta innebär inte att vi måste börja använda de mycket arbetssamma metoder som ofta förekommer på en gård i länder som Kina. Om man använder permakulturdesign och permakulturmetoden kan man göra trädgårdsarbetet betydligt mindre arbetskrävande, vare sig detta arbete tidigare gjordes med fossila bränslen eller mänskligt svett. Grävningsfria metoder, perenna växter, ’gris- och hönstraktorer’ är några exempel.

Med permakultur kan man även höja avkastningen på olika sätt:
... genom att öka användningen av akvakultur; att odla vattenväxter och hålla fisk som båda överträffar landväxter och –djur i avkastning.
... genom att skörda fler produkter där konventionell odling endast tar ut en – av till exempel ekar kan man få såväl ekollon som virke. Ett sätt är att betrakta föroreningar och biprodukter, som koldioxid och kroppsvärme från till exempel höns, som potentiella produkter. Ett annat är att avsiktligt välja växter och djur som kan ge mer än en produkt. Ett exempel är robinia eller falsk acacia, som förutom att den är mycket dekorativ, kan ge frön till hönsfoder, blommor till bifoder, löv som korna kan äta, virke som är motståndskraftigt mot röta utan att behöva impregneras och bidrag til jordens bördighet genom sin förmåga att binda kväve.”

--- ---- ----

Jag har lite svårt att hitta fler svenska böcker i ämnet, kanske du har något tips?

Tack och hej, leverpastej! :-)

PS. en ekoby verkar hålla på och grundas i permakulturanda (om jag tolkar rätt). Hästakasen

En av Susan Cains förebilder, hennes morfar

Susan Cain:s bok är nu färdigläst! Och jag kan inte låta bli att dela med mig av ett kort utdrag.

Den här boken behandlar framförallt egenskaper som introverta och extroverta har. Som ni vet tror jag mig tillhöra den Introverta delen av befolkningen. Och känner igen många delar av boken i mig själv, bland annat gillar jag också böcker.

Jag tänker skriva en kort recension senare, men här kommer ett smakprov.

Bokutdrag – Susan Cain – Tyst – De introvertas betydelse i ett samhälle där alla hörs och syns

//s335 om Susans morfar som verkligen gillade att läsa böcker //

”Han var skygg som person och hade svårt att se åhörarna i ögonen, men han var så oförskräckt i sitt andliga och intellektuella sökande att människor kom för att lyssna i en sådan omfattning att många fick stå.
Resten av vår familj följde hans exempel. Hos oss var det vi gjorde tillsammans framför allt att läsa. På lördagseftermiddagarna kurade vi ihop oss med våra böcker. det förenade det bästa av två världar: man kände kroppsvärmen från de andra alldeles intill, men i huvudet kunde man röra sig fritt omkring i äventyrens land.
Trots det började jag innan jag kom in i tonåren fundera på om detta ständiga läsande på något sätt hade stämplat mig som >>helt borta<<, en misstanke jag tycktes få bekräftad när jag som tioåring åkte på sommarläger och fick se en flicka med tjocka glasögon och hög panna som inte la sin bok ifrån sig ens på lägrets helt livsviktiga första dag. Hon förpassades omedelbart längst ner i hackordningen och fick tillbringa dagar och kvällar i den sociala uteslutningens helvete. Jag längtade efter att läsa jag med, men pocketböckerna fick ligga orörda i resväskan (även om det gav mig skuldkänslor – det kändes som om böckerna behövde mig och jag svek dem). Jag förstod att flickan som bara läst och läst hade blivit uppfattad som en blyg bokmal, vilket var exakt vad jag själv var, och att det gällde för mig att inte bli upptäckt.
Efter den sommaren kände jag mig inte lika bekväm med min längtan efter att sitta ensam med en bok. I high school, på college och som ung jurist försökte jag få mig själv att framstå som mer extrovert och mindre bildad än jag faktiskt var.
Men efter hand som jag blev äldre kom morfar att bli en förebild för mig. Han var en lågmäld människa, och en stor människa. När han dog vid nittiofyra års ålder, efter sextiotvå år i synagogans läspulpet, fick polisen spärra av trafiken för att alla sörjande skulle kunna ta sig fram. Om han fått veta det hade han blivit överraskad. I dag tänker jag att något av det allra bästa hos honom var hans ödmjukhet.”

En fin text.. ja ödmjukhet är fin en egenskap!