Midsommarhelg!

Vet ni, jag hörde ett gammalt ordspråk på ett möte här i veckan. Ett som jag gillade! Det spinner vidare lite på Ingemar Stenmark ordföljd som lät något i stil med "det är konstigt, ju mer jag tränar, desto mer tur har jag."

Gammalt talesätt
Turen förföljer envist den skicklige. (visst är det bra?!) :-)

I alla fall... Jag ville bara snabbt hoppa in och hälsa att jag hoppas ni har en bra midsommarhelg!

Denna fina blomsterbukett plockades av en av mina kusiner! Vacker med lupiner och annat. Jag befinner mig uppe i Sälen där det firas med släkten.

Människans bästa vän, Crusoe hjälper till

Dags för ett litet trevligt inlägg igen! Hundar är så sköna juöh! Tyckte denna video var så söt! Det är hunden Crusoe som bland annat hjälper till med planterandet. Så dutti så.



Här en spännande tennismatch mellan Crusoe och Oakley!

Om filmen Conan the Barbarian

Som bekant gillar jag att läsa, och för stunden läser jag boken Total Recall, av Arnold Schwarzenegger, vars flesta filmer jag förövrigt gillar. Växte upp med hans filmer. Jodå jag gillar underhållning också! Ser gärna en film då och då. En liten recension av boken lär komma vad det lider. I denna bok pratar han en del om filmen Conan som efter mycket om och men blir gjord. Jag blev tvungen att se den. Jag hade inte sett hela förut. Vad handlar då filmen om?

Bilden från: http://www.imdb.com/title/tt0082198/

Conan the Barbarian (1982 fantasy film)
Filmproducent: Dino" De Laurentiis

Öppningsscenen i ”Conan The Barbarian” där lilla Conans by attackeras av den onda härskaren av ”Snake Cult, Thulsa Doom. Unga Conan som bara är ett barn får se sin by, sin stam, sitt läger förstöras, sina släktingar och vänner dödas. Han får även stå och se på när sin far kämpar för sitt liv, och få se honom få en yxa i ryggen, spottandes blod och strax därefter attackerad av hundar. Dödad. Och som om det inte är nog, när slaget är över och han står och håller sin mamma i handen får han bevittna hur sina antagonister (Doom) hugger av sin mammas huvud med ett svärd (efter att hon givit upp och lagt ner sitt svärd).

En hemsk öppningsscen som väcker den känsla av avgrundsdjup orättvisa inom oss. Konflikten som skapar drivkraft i Conan.
Det är endast de små barnen som får överleva, dessa blir slavar. Föräldralösa lille Conan blir alltså slav och får till uppgift att driva ett stort tungt kvarnhjul (plågornas hjul) tillsammans med de andra barnslavarna. Till slut är han ensam kvar för att driva det stora kvarnhjulet, hans muskler växer för varje år. Han tycks vara den enda som överlevt från sitt gamla läger.
Conan har blivit vuxen.. och han blir då satt att bli gladiator varpå han lyckas överleva första matchen, hans känslor trubbas alltmer av, han blir med tiden en ursinnig gladiator som pöbeln älskar. Gladiatorstriderna gör honom hård. Han börjar känna att han betyder något, att han blivit något av värde. Som halsband har han sitt kvarnhjul, som en ratt/roder eller manöverdon till fartyg (skeppsratt). Symbolen för hans hårda liv..

Hans segrar tar honom till öst, ett stort pris, där krigsmästarna lär honom de djupaste hemligheter gällande krigskonsten.
Språkkonsten och skrivandet uppenbaras och görs tillgänglig för honom. Han får läsa poetiska dikter av Khitai för att inte tala om filosofi av Sung.

Men alltid kvarstod stålets disciplin.
När en av krigets mästare frågar: Vad är bäst i livet?
Så anser en mästare att ett bra svar är det som Conan ger:

”To crush you enemies, see them driven before you... and to hear the lamentation of their women.”
Att krossa sina fiender, se dom drivas framför dig och höra jämret från deras kvinnor.

En natt blir han väckt och någon slår av hans kätting. Han blir frisatt. Han får frihet..

Senare träffar han Subotai och sen även vacker tjuv som blir kär i Conan, Valeria...

The story continues, mer säger jag inte.. :-)

Orm på skogsbadningen...

På en av mina sköna skogspromenader ( Shinrin-yoku även känt som Forest Therapy). Älskar att promenera i skogen vid bra väder. I alla fall.. dök jag på denna orm. Tror det är en kopparorm va?

Först låg den helt stilla, och myrorna liksom klampade runt den, den rörde bara lite på huvudet när dom petade vid ögat så jag trodde den var döende först. Men sen vips blev det fart på den. Har en liten film på den längre ner. Hua.. Ända sedan jag blev biten av en liten huggorm är jag lite nojjig för ormar, för dom är så svåra att se om det är massa löv, grenar och sk-t. Ändå försöker jag alltid se var jag sätter fötterna för en liten huggorm är hypersnabb och jag fick riktigt ont av dess bett. Blå ljusblå om hela benet typ och svällde upp. Bästa tipset UNDVIK.

Inte såå lätt att se om man kommer gående i skaplig fart..

Sägs (enligt uråldrig sägen, närååå) att det är en benlös ödla det här och att dom kan tappa svansen. De kallas därför kopparödla minst lika ofta som dom kallas kopparorm. På engelseka kallas de slow-worm av någon anledning, ja eller legless lizard. The things you learn here..

Styvfarsans flytt(ar)

Hur gick det med styvfarsans flytt?

Resultat: Det blev TVÅ flyttar!

Kort summering.
Upprinnelsen till att behöva flytta beror på att styvfarsan skaffat sig en leasingbil (då hans gamla Ford Mondeo rasade på motorvägen). Ekonomin tröt efter detta.. Så han blev väl mer eller mindre tvingad att flytta till något billigare boende efter detta. Du kan läsa om leasingbilen här. Jag har också skrivit om den gamla 3:an här.

Sååå.. Det tog inte såå lång tid innan han fick möjlighet att byta lägenhet i samma område som han bor. Problemet var bara att han fick en 1:a som låg på högsta våningen och styvfarsan är som bekant gammal och "tufflig".

Ändå bestämde han sig för att ta denna lägenhet.. Så jag lovade att hjälpa till då han själv inte direkt kan bära något..Trots allt vill jag vara en bra människa. Först hjälpte jag till och att flytta från sin 3:a till en 1:a på tredje våningen. Han hade anlitat en flyttfirma för det stora prylarna (tack och lov).

"To focus on the needs of another draws the attention away from the problems of
one’s own life, and gives purpose where none existed before." - Från boken: Age Less, Live More [Bernando LaPallo] 

Förövrigt så är en flytt väldigt särskiljande, det blir det ofta väldigt tydligt vilka som är ens vänner, dvs de som även ställer upp när det blir lite jobbigt.. Som bekant är riktiga vänner svåra att hitta! (tack till E: dotter (M) som hjälpte till) Som man bäddar får man ligga?

När väl flytten var utförd hörde hyresvärden av sig efter någon månad och sa att det fanns möjlighet att få en annan etta på markplan( = betydligt mer lättillgänglig) Hyresvärden insåg antagligen det ohållbara att styvfarsan skulle "trockla" sig upp (och ner) för alla trappor.

Så efter att ha plockat upp allting i skåpen efter första flytten blev det till att plocka ner allting igen.. Puh.. Snacka om waist of time,,, the most precious thing we got..

Ni som följt denna blogg vet ju hur förtjust jag är på att lägga tid på prylar. NOT!! Det känns så meningslöst att flytta runt prylar, inte bara dubbletter av massa saker utan till och med trippletter (heter det så?). Så värdelöst! Så oviktigt enligt min ödmjuka åsikt!
 Hur mycket porslin och matlagningsgrejor behöver man egentligen?!!? Det är också jobbigt att börja rota i gamla grejor som påminner om människor som inte finns längre. Man blir ständigt påmind hur deprimerade det är att rota i gamla prylar... Det är en "pain" att flytta alltså.. speciellt ju mer sk-t man har.. Så mycket junk som det sparas på, som bara flyttas runt och aldrig används. What's the point? Usch. Hur troligt är det att styvfarsan kommer gå ner i förrådet och hämta upp gamla dammiga VHS band för att titta på igen?
Jag skulle vilja säga NOLL OCH INTET. Behöver man förövrigt tre stycken silar (nästan samma storlek)?
Låt oss sammanfatta det hela med att det finns inte mycket till minimalism tänk hos styvfarsan och hans tant.

Det här med att flytta är något jag föreslagit att han skulle gjort för en sisådär 10-15 år sedan, när han var vid bättre vigör. Då hade hans ekonomi varit bättre sen länge.. Men han har aldrig varit ekonomisk. Nu blev han mer eller mindre tvingad till det och jag trodde ärligt att han skulle dö under dessa flyttar, för han var sååå sliten, trött, andfådd och vinglig. Behöver kanske inte nämna alla gånger som jag tidigare fått åka till akuten med honom..

Men hur som haver, han överlevde vilket var positivt.
Ursäkta om jag låter bitter i detta inlägg, men att lägga tid på massa prylar känns ibland som det enda man gör.. Prylförvaltare..
Uppenbarligen ligger det här med prylar djupt rotade i våra gener. Som att vi känner oss trygga "utifall" att något händer, så har vi våra prylar.. Men glöm aldrig att ifrågasätta, glöm aldrig det.

Och som han sa själv, det här är sista flytten.

Några bilder från första ettan.

Så här såg ettan ut som var på tredje våningen (obs ej hiss).

Allting inplockat i skåpen.. Ett par månader senare var det dags att plocka ner allting igen och flytta till ettan på markplan. Inga bilder därifrån.

F håller på med sina räkningar.

Enda fördelen med att bo högst upp är utsikten? Han hade en granne med en skällande hund som lät nästan varje gång man gick förbi..

Over and out..

Hur går det med Previan?

En liten update om vad som händer med Francisco (ja, han har blivit döpt), Previan. Det har varit mycket meck med den, dels har jag monterat ett drag på den (ej helt klart med elen). Men det som tagit den mesta tiden är att laga rost. Lära sig svetsa ihop något som förhoppningsvis håller några år.

Det har varit en massa annat meck med bilen också och förnärvarande är jag lite trött på all tid den tar. Men så är det när man tar dåliga beslut. You gotta live with them sometimes..

Det är vår och Francisco får komma ut från garaget.

Har hissat upp bilen för att kunna komma åt bättre.

Mina tjusiga svetsningar. Gjorde plåten själv med tips från fantastiska smeden Staffan.

Stort tack till Staffan som varit ett stort stöd vad gäller Fransisco. Här syns lite nya plåtar som svetsas fast på insidan av hjulhus.