Oerhört bra från Epiktetos!

Verkligen tänkvärt och grund till sinnesro (kanske)

Bokutdrag från

Epiktetos – Handbok i livets konst

//sidan 9, här börjar boken som jag tolkar det, Kapitel 1 //

”Somliga saker kan vi bestämma över, andra inte.

Vi bestämmer över våra åsikter och vår inställning, vårt begär och vår motvilja – med andra ord allt sådant som vi gör själva. Men kroppen bestämmer vi inte över, inte våra ägodelar heller, vårt anseende och vår ställning – kort sagt sådant som vi inte gör själva. Det vi bestämmer över är till sin natur fritt, okuvat, obundet, medan det vi inte bestämmer över är svagt, fängslat och hämmat. Det är inte vårt.

Kom därför ihåg detta: om du betraktar det förslavade som fritt och det främmande som ditt eget, kommer du att stöta på hinder, bli tungsint och orolig och en enda protest mot både gudar och människor. Om du däremot bara betraktar det som verkligen är ditt som ditt och allt det som andra bestämmer som främmande – vilket det ju också är ä- då kommer ingen att kunna tvinga dig till någonting eller stoppa dig, du kommer aldrig att behöva klandra eller anklaga någon, aldrig göra någonting som du inte själv vill, aldrig få någon fiende. Ingen människa kommer heller att kunna skada dig, ingenting skadligt att drabba dig.

Om du ställer upp ett så högt mål för dig, glöm då aldrig att du måste sätta in alla dina krafter på att nå det, helt avstå från mycket och skjuta upp mycket annat. Om du försöker nå det målet men //s10 // samtidigt också få höga ämbeten och vinna stor rikedom, kan det hända att du inte ens lyckas komma i åtnjutande av de sistnämnda jordiska värdena, eftersom du strävade efter någonting högre än dem. Och helt visst kommer du att gå miste om det som ensamt kan ge dig frihet¹  och lycka.

Gå därför in för att möta varje obehagligt yttre intryck med kommentaren: ”Det är bara en inbillning och inte vad det ser ut att vara”. Undersök sedan saken och pröva den enligt de principer du har antagit. Viktigast är då frågan om intrycket har att göra med det vi bestämmer över eller inte. Rör det inte det vi bestämmer över, säg då utan tvekan: ”Det där angår mig inte.”

1 Frihet (eleutheria) var ett av stoicismens grundbegrepp (jfr nedan not 5 och not 17). Med sin slavbakgrund hade Epiktetos haft särskild anledning att grubbla över vad sanna och fullödig frihet är.

”

//slut sidan 10 //

Filosofisk radiopodd med Björn & Navid?

Hej på er!

Sitter på ett tåg (när detta skrivs) och för en gångs skull fångas mitt intresse till tidningen Kupe, (eller snarare Nya Kupe som den verkar heta nu). Det som fångar mitt intresse är framsidan där det står "Filosofisk framgång".

Det handlar om Björn Natthiko Lindeblad och David Modiris radiopodd Björn & Navid.

Podcast om vänlig filosofi? Är det någon som är intresserad av filosofi som lyssnat på dem? Tipsa isåfall om avsnitten är av någon bra filosofisk kvalité. De ger ett ödmjukt intryck i artikeln.
Tyvärr har jag kanske lite fördomar att dom är väldigt PK  (Politiskt Korrekt = långt från sanningen) eftersom det står med i en tidning som ska tilltala "den stora massan". Det som dock gör mig nyfiken är att Björn tidigare varit en buddiskmunk vilket kan möjligtvis kan ha gett honom tid att hinna läsa bra böcker (och därför stora insikter).

Ett litet utdrag från tidningen:

"- Jag skulle nog säga att vi tar oss an ämnena på ett ogenerat och hämningslöst sätt. Som medmänniskor, inte experter. Inte för att ha rätt, utan för att lära oss något. Genom att provprata, inte ta oss själva på allt för stort allvar och ändå vara djupt personliga, säger Björn." - Nr 5, Nya KUPÉ, maj -2017

Jag googlade (efter mycket om och men) fram några avsnitt på Soundcloud, tyvärr gick det inte att ladda ner (typ mp3 filer) så vi får se om jag får tid att lyssna. Jag brukar ladda ner och lyssna på promenader annars. Vet inte hur det är för er, men för måste programmen vara av hög kvalitet för att man ska sig tid att lyssna framför datorn. (nej jag vill inte streama på mobilen).

Ni hittar podden här: https://soundcloud.com/bjornochnavid

Är den värd att lyssna på? Tell me what you think.

Filosofi kan inte ta fäste där staten styr hårt?

Kanske är det därför bristen på filosofi är så påtaglig inom Sveriges ramar? Kanske för att staten är så stor, starkt och lägger sig i det mesta? Nu är det tack och lov inte lika illa som i Sparta.. Jag kan trots allt skriva detta utan större risk för fysiska reprimander (tack för det!). I Sparta var dock friheten minst sagt begränsad. Där föddes du verkligen för att tjäna staten.

I Sparta togs till exempel pojkarna tidigt från sina mödrar och familjer för att inte bli "mjäkiga" och kunna bli hårda och tränas att bra krigare. Krigarna i Spartas arme skulle vara hänsynslösa och stenhårda.

Frågan blir då.. När kan filosofi och vetenskap växa sig stark? Leonard Peikoff ger oss svaret.
(HOP_AUDIO_LS2)

04:35 “What it amount to is that the Greeks by the sixth century BC owing to various facts had achieved a comparative political freedom? The powerful monarchies of the earlier centuries had given way to the freer city states and in that climate philosophy and science could develop. I might note parenthetical that wherever government’s remains strong philosophy never took root. And the classic example of that is Sparta which never had a philosophical thought so far as you can tell from what they left.” - Leonard Peikoff, History of Western Philosophy, (THALES OF MILETUS AND THE BIRTH OF GREEK PHILOSOPHY)

Fritt översatt:

"Vad innebar det att grekerna från det sjätte århundradet före kristus på grund av olika omständigheter hade uppnått en jämförande politisk frihet? De kraftfulla monarkier som funnits i de tidigare århundraden hade fått ge vika för de friare stadsstater och ett klimat av filosofi och vetenskap kunde utvecklas. Jag noterar med en parentes att där statens varit fortsatt stark har filosofi aldrig tagit rot. Och det klassiska exemplet på detta är Sparta som aldrig haft en filosofisk tanke så långt du kan berätta från vad de lämnade."

"Spartan children had a responsibility placed upon them at birth, to serve Sparta, and in order to serve Sparta, you had to be strong and learn fast.
The Spartan government was only interested in the best for its state, which meant that strong children were the only ones that would survive. Both baby girls and boys were put through initial tests to see if they were strong enough to be useful to the state. If a child did not pass these fitness or health tests, they would be left to die, outside of main living area of the state, typically in the wild, or in the mountains. Sparta was not a state to accept anything but the best, and this practise started at a young age." - http://www.legendsandchronicles.com/ancient-civilizations/ancient-sparta/children-of-sparta/

Fritt översatt:

Barn i Sparta åsattes ett ansvar vid födseln, att tjäna Sparta, och för att tjäna Sparta, var du tvungen att vara stark och lära dig snabbt.

Spartas regeringen var bara intresserad av det bästa för sin stat, vilket innebar att starka barn var de enda som skulle överleva. Både flickor och pojkar ställdes genom inledande tester för att se om de var tillräckligt starka för att vara till nytta för staten. Om ett barn inte klarar dessa fysiska tester eller hälsotester , skulle de lämnas att dö, utanför vanlig levnasyta som tillhörde staten, vanligtvis i naturen, eller i bergen. Sparta var inte en stat att acceptera något annat än det bästa, och denna praxis började vid en ung ålder."

Den frihetliga filosofins grunder..

Inspiration och ursprungliga text och tankar: Ken Schoolland (från videon: The Philosophy of Liberty ). Fritt översatt. Det är en text som öppnar för reflektion och eftertanke. Det är en frihetlig och humanisk filosofi. Det är den grund som den frihetliga filosofin utgår i från.

Själv -ägarskap
Du äger ditt liv.
Att förneka detta är att antyda att en annan person har en högre fordran på ditt liv än vad du gör.
Ingen annan person eller grupp av personer, äger ditt liv. Inte heller äger du andras liv.

Tidens rum
Du finns i någon slags relation till tid. Dåtid, nutid och framtid.
Ditt förflutna manifesteras genom produkten av ditt liv och din frihet.

Att förlora din frihet är att förlora din nutid.
Att förlora ditt liv är att förlora din framtid. Och produkten av ditt liv och frihet är ditt förflutna.
Och att förlora produkten av ditt liv och frihet är att förlora den del av ditt förflutna som producerade den.

Egendom
En produkt av ditt liv och din frihet är din egendom.
Egendom är frukten av ditt arbete - en produkt av din tid, energi och talanger.
Egendom är den del av naturen som du vänder till värdefull användning.
Egendom är egendom som av andra ges till dig av genom frivilligt utbyte och ömsesidigt samtycke.
Två personer som byter egendom frivilligt är båda av bättre utkomst av det annars skulle de inte göra det. Bara får de iblandade i transaktionen kan rättmätigt göra det beslutet för sig själva.

Våld eller bedrägeri
Ibland använder vissa människor våld eller bedrägeri för att ta från andra utan frivilligt medgivande.
Inledandet av våld eller bedrägeri.

Att ta liv är mord.
Att ta frihet är slaveri.
Och att ta egendom är stöld.

Det är densamma oavsett om dessa åtgärder utförs av en person, ensam eller med många agerar mot de få, eller till och med av ämbetsmänniskor med fina hattar.

Försvar
Du har rätt att skydda ditt eget liv, frihet och rättvist förvärvad egendom från de kraftfulla angreppen av andra.

Och du kan be andra att hjälpa till att försvara dig.

Men du inte har rätt att inleda våld mot liv, frihet eller andras egendom.
Således har du ingen rätt att utse någon person att inleda våld mot andra för din räkning.

Ledarskap
Du har rätt att söka ledare för dig själv, men du har ingen rätt att införa härskare för andra.
Oavsett hur en ämbetsman väljs är de bara människor och de har inga rättigheter eller krav som är högre än någon annan människa. Oberoende av de fantasifulla etiketter för sitt beteende ... eller antalet personer som uppmuntrar dem, ämbetsman har ingen rätt att mörda, att förslava eller att stjäla.
För du kan inte ge dem någon rätt som du själv inte besitter...

Ansvar
Eftersom du äger ditt liv, så är du också ansvarig för ditt liv. Du behöver inte hyra ditt liv från andra som kräver din lydnad. Inte heller är du en slav till andra som kräver att du offrar dig. Du väljer dina egna mål, utifrån dina egna värderingar.

Framgång och misslyckande är både nödvändiga incitament för att lära och växa.

Frivillighet
Ditt agerande på grund av andra eller deras agerande på grund av dig är endast dygdigt när dess ursprung kommer från en frivillig överenskommelse.
För dygd och förtjänst kan existera endast om det finns fri vilja och därmed fritt val.

Detta är grunden för ett verkligt fritt samhälle. Det är inte bara den mest praktiska och humanitär grunden för mänskligt handlande, utan också den mest etiska.

Lösningen
Problem i världen som uppkommer från initiering av våld av staten har en lösning. Lösningen är för människorna som besitter vår jord är att sluta välja regeringstjänstemän som ska att initiera tvång för deras räkning. Ondska uppstår inte bara från onda människor, utan också av goda människor som tolererar initieringen av våld som ett sätt att gynna deras egna syften. På detta sätt har goda människor gett onda människor befogenhet genom historien.

Att ha förtroende för ett fritt samhälle är att fokusera på processen där den fria marknaden värderar och upptäcker värden, snarare än att fokusera på några påtryckta visioner eller mål. Att använda statligt tvång för att trycka på andra en vision är intellektuell lättja och resulterar oftast i oönskade, perversa konsekvenser.

Att uppnå ett fritt samhälle kräver mod, att vi tänker, talar och agerar. Speciellt när det är så mycket lättare att bara göra ingenting ... och hoppas att någon annan reder upp situationen. Att sticka huvudet i sanden och vara behaglig (moralisk feghet).

Relationer i ett van-liv

En intressant video hänsyn till varandra när man lever så nära.

Alltid intressant med självkännedom, det blir så mycket lättare att leva med andra om vi känner oss själva och kan förklara det för varandra.

Hoppar av studierna inom filosofi

För några dagar sedan tog jag ett beslut.
- om vad då?
Om att hoppa av akademiska studier av filosofi.
- Varför dådå?
- Det känns bara som en massa waste of time. Lika bra att säga som det är. Och det gäller ju att prioritera den lilla tid som finns här på jorden.

Jag är bara upptagen med att vara upptagen. Minimalismens kärna går förlorad när man är överallt. Det gäller inte bara prylar utan intressen, människor, ja allt. Dags att skära för att få mer tid till det viktiga.

Jag har gillat att läsa vissa textstycken, men jag kommer ju färgad av en massa annat jag läst och då blir det ganska lätt att avfärda vissa filosofers texter (som inte är konsistenta och klara principer).

Värst har inlämningsuppgifterna varit. Otroligt tråkiga att göra! Dessutom svårt att förstå vad lärarna vill ha för svar.(förutom massa svammel från texterna) För flummigt för mig. Jag har i kurserna inte fått ett enda argument som vunnit över de åsikter jag tidigare haft, vilket tyder på att jag är inne på rätt linje. Jag har fått läsa en och annan bra text, men inget utan den kanske störste tänkaren, vilket i sig säger en del om kurserna.

Akademiska studier kan kanske vara en bra grund för att få grepp om olika filosofiska teorier, men det är också otroligt mycket blay (av skräp) som man måste läsa. Tid som kan spenderas klokare om du frågar mig.

Vart jag läste: Umeå Universitet
Kan tyvärr inte alls rekommendera de två kurserna jag läst. Filosofi studeras bäst på egen hand tror jag, åtminstone när du börjat få en grund för vad som är rätt eller fel.

"Syftet med moral är att lära dig hur man lever ett bra liv." - Yaron Brook

Om huvudsyftet är enligt Yarons citat ovan, misslyckas universitetet ganska markant enligt min ödmjuka åsikt..

Det här är lite nivån på akademiska studier inom filosofi. Hittade bilden i en grupp om filosofi. Ursprung icke känt.

Hur som helst känns det väldigt bra att få mer tid till det jag tycker är viktigare. Bland annat personlig utveckling och filosofi.

Stefan Molyneux om sanningen om Aristoteles (video)

Blir minst sagt sugen på besöka samma platser i Grekland som Aristoteles bevandrade efter att ha sett den här videon! De vore så häftigt att känna historien, visdomen och grunden till den västerländska filosofin.

Är du intresserad av filosofi lär du gilla den här videon. Det handlar om en av de stora inom filosofin! Den är fylld av information och tycker själv att den bara blir bättre ju fler gånger jag ser den.

Om Aristoteles, mannen som benämnts som kanske den smartaste person som någonsin levat. Han växte upp utan sina föräldrars begränsning (och den drivkraft detta troligen skapade). Aristoteles far och mor dog när Aristoteles var ung. Tror det ligger något i det. En barndom utan föräldrars omsorg gör en oberoende "street smart" och stark, det skapar en drivkraft (om du överlever de tuffa åren) som är svårt att mota i grind.

3:30 ”And it’s interesting when you look through the history the numbers of people who achieved greatness, who did so in the absent of parental overseeing is really fascinating, it´s almost like if you take the lid of parental overseeing then there is no limit to what you can achieve. Maybe parents are too cautious, maybe they remember you as the baby pooping of yourself or whatever." - Stefan Molyneux

//Fritt översatt:
"Och det är intressant när man tittar genom historien på antalet personer som uppnått storhet, som gjorde så i frånvarande av föräldrars tillsyn, det är verkligen fascinerande. Det är nästan som om du tar locket av föräldrarnas tillsyn då finns det ingen gräns för vad du kan uppnå. Kanske föräldrar är alltför försiktiga, kanske kommer de ihåg dig som barnet som sket ner dig själv eller vad som helst."

3:50 “If you want to achieve great things and you are look at history it has a lot to do with being free of parental constraints.” – Stefan Molyneux

3:50 “Om du vill uppnå stora saker och du är tittar på historien så har det en hel del att göra med att vara fri från föräldrarnas begränsningar."- Stefan Molyneux

"An oath to virtue"
En ed till dygden
7:55 “It’s always been dangerous to be a philosopher. You challenge the fundamental delusions at the time and there is deep gold in every gap between truth and delusions. And philosophers close that gap which cost a lot of people a lot of money and power, in their personal life, in their familiar life, in the political life, in their business life. So by guarding the virtues and freedoms of the future, philosophers necessarily and as statue cast a shadow they necessarily harm the interest of immoral people in the presence who then react as Immoral people will want to react, with rage and condemnation rather than with reason and acceptance. So it´s very dangerous to be a philosopher and that danger is something that philosophers has to live with and it was more dangerous of course 25 hundred years ago then it is now.” – Stefan Molyneux


27:40 ”Being good as a public speaker was essential. Not just for helping the political bla bla bla. But as one of the things Plato said. “You can avoid politics if you want, but all that means is that you are going to be ruled by your inferiors”. - Stefan Molyneux

"Du kan undvika politik om du vill, men allt det betyder är att du kommer att styras av dina underordnade."

Där underordnad betecknar "inferior" = en person lägre än en annan i rang, status, eller förmåga.


32:30 ”God is a perfect abstract reasoner, and man’s highest goal is to develop his capacity to reason abstractly, and so become closer to God.” – Aristoteles via Stefan Molyneux

33:30 “True perfection is rational thinking, that is the essence of both God and humanity, and so improvements in reasoning represent closer proximity to God, and one´s own humanity.” Enligt Aristoteles, framfört av Stefan Molyneux

41:30 Metaphysics: the study of what is eternal, unchanging and independent of matter.
//exempel. Nummer ändras inte. Det som de representera kan ändras såsom en planka som är 2 meter lång kanske inte är det några timmar senare. Men numret representer något som inte förändras. //

50:15 For philosophy to exist (have value) it must have foundational principles (axioms).

Diskussion om livsåskådning och filosofi

Ni har kanske märkt att vi tycks leva i tid där människor till stor del styrs av känslor. Där rätt och fel styrs efter dagens känsla. (typ relativ moralism, vilket i praktiken inte är någon moral alls)

Utbildas vi till att låta oss styras av våra känslor eller av vårt förnuft, resonemang byggda på fakta och principer? Känslor vs ideér. Intressanta frågor som tål att reflekteras över.

Är du det minsta intresserad av filosofi och livsåskådning rekommenderar jag dig starkt att kolla in följande video med Yaron Brook. En mycket intressant diskussion helt enkelt.
Del1

Yaron Brook (ordförande Ayn Rand Institute) ansluter Dave Rubin, och diskuterar Ayn Rands filosofi, objektivism, och förnuft.
Om förfallet inom skolväsendet, bristen på kritiskt tänkande mm.

Jag har tagit mig friheten att fritt försöka översätta för er som inte är så bra på engelska..

16:00 ”Om syftet med moral är att ge oss de värden och dygder, och om det visar sig att det som objektivism står för, att det viktigaste av dessa är förstånd. Så vårt kardinal värde är att odla vårt förstånd. Den viktigaste dygden, den dygd som integrerar alla andra dygder är rationalitet. Då är frågan, okay "Vilken typ av värld vill en resonerande rationell individ ha på sin lista? Kräver?" Alltså för att kunna utöva sitt förstånd och rationalitet? Och svaret är frihet. Allt han vill är att vara fri, att vara ifred så att han kan träna sitt sinne och fullfölja det värde som han tror är bra för honom. 

Nu kan det visa sig att han är fel ute, men då behöver han lära sig och anpassa sig och han behöver få fatta dessa beslut och han bör tillåtas att göra misstag. Och fienden till förstånd är forcering. Fiende till förstånd är tvång. Så vad vi vill ha är ett politiskt system som skyddar oss från tvång. Och begreppen individuella rättigheter som upplysningen kom med, Locke och sedan unionens fäder är konceptet för att erkänna detta faktum. Vilket inser idén att för människor ska kunna utöva sitt förstånd så måste de få vara fria. Och individuella rättigheter innebär, att detta är rätten till vad ett liv innebär. Söka efter värdena och befria ens liv.
Rätten till frihet betyder. Tänk vad vill du tänka, säg vad du vill säga, skriv vad du vill skriva. Du har rätt att använda ditt sinne på alla sätt som du kan i jakten på lycka, eller hur? Det är det yttersta målet." – Yaron Brook

Del 2

5:45
”Vad som är bra för dig är inte att utnyttja andra människor. Utnyttjande av andra människor är dåligt för dig.
Och jag har hela seminarier om varför ljugande, fusk, stjälande är bara dåligt för dig. Det är destruktivt för din egen själ, din egen förmåga att kommunicera med andra människor.
Och vi måste även inse vad det innebär att göra gott, och att vara rationell om det eller hur? Skälet är grundläggande, så att du verkligen måste tänka! Jag berättar för folk; om du vill vara självisk på det sätt som Ayn Rand talar om själviskhet, eller hur? Om du verkligen vill göra vad som är bra för dig, så är det hårt arbete! Du måste verkligen fundera/tänka på det, eller hur?! De flesta människor tror "Åh, att vara självisk innebär att göra det som en tvååring gör", eller hur? Jag säger nej. En tvååring vet inte vad han gör eller hur? Han bara styrs av känslor (själviska sådan). Barn har inte utvecklat frontala cortex tillräckligt för att kunna resonera sig till egenintresse. Egenintresse kräver eftertanke. Det krävs att för att klura och räkna ut. 

Okej, jag har fått femtio år att leva förutsatt att jag är ung, vad är den bästa vägen för mig att ta? Vilka är de val jag ska göra? Är ärlighet.., verkar ärlighet vettigt? Inte som en befallning från ovan, inte som något som samhället säger till mig, utan huruvida ärlighet är vettigt för mig?

//alltså i det lång loppet, och bilda en princip att alltid vara det, till skillnad från att låta känslan för stunden bestämma om jag ska vara ärlig eller inte //

Jag skulle vilja påstå absolut, att vara oärlig är bara dum politik, det är ju riktigt, riktigt dåligt för dig. Om du tänker på det som består av rationellt långsiktigt egenintresse och om vi är alla är rationellt långsiktigt själv-intresserade; finns ingen konflikt. Jag menar vi försöker inte utnyttja någon. Vad är förhållandet som människor har med varandra om de bedriver sitt egenintresse? Det är handel och utbyte. Jag vill att du ska bli framgångsrik, eftersom när du är framgångsrik producerar och skapar du värden som gör mig mer framgångsrik." – Yaron Brook

07:50 "Jag ser livet i termer av vinnare och vinnare. Och ja vi är inte satta att vinna i samma takt, eller hur? Några av oss kommer att vara otroligt framgångsrika, men återigen vad betyder framgång? Jag tycker att det är intressant att vänstern alltid mäter framgång i termer av dollar. Och jag mäter inte framgång i termer av dollar; Jag har valt att bli lärare, eftersom jag älskar det jag gör. Jag kunde ha gått till Wall Street.
Det jag gör nu är mycket roligare än att ha miljontals dollar på ett bankkonto, eller hur? Så det handlar om att ha ett bra liv, det handlar inte om hur många dollar du ackumulerar. Och vi kommer alla ha möjlighet att vinna och när du vinner, så är det inte på någon annans bekostnad, det är tvärtom. Det enda sättet att tjäna pengar, det enda sättet att bli framgångsrik är att förse någon annan med ett värde." – Yaron Brook

Historien om Sokrates och oraklet i Delphi

Historien om Sokrates och oraklet i Delphi

Så Sokrates var känd som en vis, nyfiken men också omtalad som en ful man (utseendemässigt). Men det är inre skönhet som räknas eller hur? Den vinner alltid i långa loppet.
Nåväl. det var en kille som hette Chaerephon som gick till den kvinnliga oraklet i Delphi.
Oraklet kunde inte berätta lögner utan sades ha direktkontakt med gudarna.
Chaerephon  fick reda på att Sokrates var den visaste mannen i Athen. Detta spred sig sedan vidare via hörsägen ner till Sokrates.
Hur som haver, Sokrates sa att han kunde omöjligt vara den visaste människa i Athen för han visste att han inte visste något. Han bestämde sig för att göra det till sin livsuppgift att undersöka tesen.

"Wisdom Begins in Wonder" - Socrates

Sokrates svarade inte med att skryta eller fira, utan genom att försöka bevisa att Oracle hade fel.
Sokrates visste att oraklet inte kunde ljuga, men han visste också att han inget visste och det fanns en motsägelse i detta. Han var tvungen att reda ut denna diskrepans.

Så Sokrates bestämde sig för att han skulle försöka ta reda på om någon visste vad som var meningen med livet, alltså vad som verkligen var av högt värde i livet, eftersom vem som helst som visste skulle säkert vara klokare än honom. Han satte igång att ifrågasätta alla han kunde hitta, men ingen kunde ge honom ett tillfredsställande svar. I stället låtsades alla att de visste något som de uppenbarligen inte visste.

Han fortsatte fråga vad som var rättvisa, vad som var ett dygdefullt beteende, (typ hög moral). Vad är vishet, vad är sant och falskt. Han fick olika svar, svar som han ej blev riktigt tillfreds med. Han fann ganska snabbt att människorna inte visste vad de påstod sig veta. De visade upp ett beteende där de verkade veta utan att veta.

Han fortsatte fråga rationella frågor och fick på sin väg många fiender, vilket rationellt resonemang och ifrågasättande ofta innebär.. Han förstod att det fanns så många människor som gör vinster på att sprida lögner och, manipulera för att kontrollera osv. (i huvudsak propaganda).
Tillslut som en blixt från en himmel förstod han vad oraklet hade sagt. Jag är visaste mannen i Athen eftersom jag vet att jag vet nästan ingenting. Han insåg han att Oraklet kunde ha rätt trots allt. Att han var den visaste mannen i Aten eftersom han ensam var beredd att erkänna sin egen okunnighet snarare än låtsas veta något han inte visste.

“I know that I am intelligent, because I know that I know nothing.” - Socrates

Det var det vackra och ödmjuka i Sokrates, att han insåg sin ignorans trots att han sågs som den visaste mannen av oraklet. Och det är det vi alla kan ta till oss. Vi har alla mött personer som bara inte kan erkänna att de inte vet. Jag har själv träffat ganska många som inte kan säga ”jag vet inte”. Utan det blir historier om ditt och datt, och det blir till slut genomskinligt. Ignorans finns överallt runt omkring oss och egostarka människor vill inte erkänna att de inte vet, för de tror de tappar anseende, status och makt då. Men det är bara hos de ännu mer ignoranta som det sker. Inte hos oss som uppskattar dygd och ärlighet.
Sokrates hade vishet och kunskap att kunna skilja sanningar från lögner.. (vilket det förövrigt verkar vara få som kan)

Sokrates visar sin storhet när han ser det som sin livsuppgift att exponera falsk kunskap. Och det är därför vi högaktar honom. Ännu nu över 2400 år senare. Han lämnade verkligen ett märke efter sig. Trots att inga texter finns nerskrivna av honom själv.. säger det en hel del.

Vad står Etik för?

Hellouw,

Som ni kanske har märkt har denna blogg fått allt mer innehåll av filosofi, det är helt enkelt så att jag finner det mest intressant att bita tänderna i just nu. Och eftersom jag i princip aldrig får någon kommentar längre, trots att jag ser att ni är några stycken enligt loggen så får ni helt enkelt stå ut med lite mer.

Idag tänkte jag att vi skulle titta lite närmare på två ord. Nämligen Etik och Moral. Vad innebär dem egentligen? Vi gör ett försök att lösa någon maska i trasslet.


Vad står Etik för?

Handlar om att kunna rättfärdiga sina beslut (för andra och sig själv)
–förklara och ge skäl till: varför handlade vi som vi gjorde? Varför gjorde vi det beslut som vi gjorde? Självkännedom, självkunskap, ”Know thyself” som Socrates sade.
Etik handlar om vilken slags person jag vill eller bör vara; och hur jag vill leva mitt liv.

Som en följd torde livet bli bättre ju mer kunskap du får inom dessa områden. Det gäller i alla fall undertecknad.

Etik handlar INTE om att
•Att följa ”reglerna” (t.ex. juridiska, lagar osv)
Varför då? Jo för att
–Regler kan förbjuda sådant som ej är fel.
–Regler kan tillåta/kräva sådant som är fel.
–Vi kan använda etiken/moralen för att kritisera regler.
Etik och moral slår högre än regler för moral är universellt och betydligt mer genomtänkt (generaliserar). Moral/etik bygger på bevis, resonemang om vad som fungerar bäst för alla, principer som är samstämmiga. Resultatet är ett praktiskt sätt att veta vad som är rätt och fel och försöka leva sitt liv därefter. Det handlar om att leva i ett bra och värdigt liv. Hög moral är ofta likstämmigt med dygd.


Generell normativ etik söker finna generella principer, doktriner eller strukturer för vad som är rätt/fel, gott/ont.


Vad vi söker är en koherens (samstämmighet) mellan rimliga principer och informerade/genomtänkta sätt att agera utefter denna kunskap.

Och vad är då grejen med att ”leta efter” korrekta moraliska teorier och principer?
Jo, för att vi vill veta varför t.ex. en handling är rätt (och vad är det som gör den rätt..), inte bara att den är rätt.
–Vi vill få praktisk vägledning. En ledstång i hur vi bör leva våra liv på ett gott sätt. Dvs. hur går vi praktiskt tillväga när vi tror oss ha svaret.

Och så den slutgiltiga frågan
Etik och Moral, är det olika saker eller? Varför finns det annars två ord?
– "Etik" kommer från det grekiska ordet ēthikos, som refererar till sed (som rör seden).
– Den romerska filosofen och statsmannen Cicero (106-43 f.Kr. som bland annat skrev tal, brev och böcker om retorik och filosofi) introducerade ordet moralis för att översätta ēthikos till latin.
– "Moral" uppstod alltså utifrån detta latinska ord som i sin tur kommer från det latinska ordet "mos", som refererar ungefär till sed(det som rör seden). Dvs liknande det grekiska ordet.

Således: termerna ’etik’ och ’moral’ var i alla fall från början synonymer. Idag försöker en och annan skilja lite på orden. Men för det flesta betyder det ungefär samma sak. Etik är lite högtravigare och använs mer inom akademiska kretsar och där semantik är mer på dagändan.

Några ord om den vetenskapliga revolutionen

Den vetenskapliga revolutionen

Den sägs ha börjat i slutet av 1500-talet i norra Italien, England och Holland, dvs. dåtidens handelscentra.
Det idéhistoriska arvet från antikens tänkare var en faktor som verksamt tycks ha bidragit till att den vetenskapliga revolutionen tog fart under renässansen i Västeuropa.
Renässansen (av franskans renaissance, "pånyttfödelse") är den tidsperiod då medeltiden avslutades och antikens kulturarv tycks ha återuppväckts. Renässansen utgick från Italien, och varade från tidigt 1400-tal till omkring år 1600. Framförallt hade av boktryckarkonsten (bl.a. Gutenberg) en stor påverkan i spridning av idéer från sent 1400-tal. I Kina hade man dock tryck böcker tidigare, vilket troligen bidragit till att de var ledande inom teknikutveckling fram till ca 1500-talet.

Vi ska komma ihåg att det har funnits många kulturer i historien och ingen annan har åstadkommit ett liknande genombrott vad gäller vetenskapligt tänkande. Det är dessa genombrott som till stor del bidragit till att planeten kan försörja så många människor som den idag kan (teknikutvecklingen). Många av oss skulle med andra ord inte finnas om det inte vore för vetenskapens framsteg.

Lars-Göran Johansson (Lärare vid Uppsala universitet) lyfter fram fyra väldigt viktiga grundpelare:

Introduktion till VETENSKAPSTEORIN

Andra upplagen, författare Lars-Göran Johansson

//s13 Bokutdrag – Introduktion till VETENSKAPSTEORIN
Andra upplagen, författare Lars-Göran Johansson
Förövrigt en mycket intressant bok! //

”Jag vågar inte hävda att dessa fyra är de mest betydelsefulla för framväxten av vetenskapliga tänkesätt, endast att de är viktiga. Dessa fyra idéer är (1) de joniska naturfilosofernas sätt att förklara naturen, (2) betoningen på rationell argumentation, (3) Aristoteles introduktion av begreppet logisk giltighet, och (4) Euklides´ axiomatisering av matematiken.”

Det verkar väldigt rimligt. För en tes är ju att ju närmare en sanning vi kommer desto bättre verkar våra livsvillkor bli. Generellt alltså. Vi gör bättre beslut, vi är mer civiliserade, vi skadar inte andra, vi lever hållbart osv. Att nu världen tycks gå bakåt i avseende på att söka sanningen är tyvärr något som kommer göra det sämre för oss i det långa loppet. De flesta verkar dessutom omedvetna om att de lever i lögner. Jag tror att en viktig del i livet handlar om just filosofi, att söka sanningen och i bästa mån sprida rationellt förnuft, vi ser tyvärr alltför många som tycks sprida lögner idag och det kommer antagligen bli problem framöver..
Det svårt att säga emot Lars-Görans tes:

• Rationell argumentation – svårt att slå. Vad är rätt, vad är fel. 
• Aristoteles – logisk resonemang. Det finns inga fyrkantiga cirklar.
• Naturligtvis matematik – att kunna utifrån teori beräkna ett visst skeende. Fantastisk användbart inom vetenskap.
• Joniska naturfilosofer, - ursprunget till den kraftiga expansion av det filosofiska tänkandet i Grekland under 500- och 400-talet f.Kr, och härifrån härstammar de första bevarade skriftfragmenten som påminner om filosofisk verksamhet i striktare mening.

Kort och gott, allt innefattas av Filosofi.

Den medeltida världsbilden präglades starkt av att sann kunskap erhölls genom att studera klassiska skrifter. Man hade förstått att det fanns mycket värdefull kunskap från antiken och den tidens filosofer, men tanken att själv upptäcka något, eller att ifrågasätta att de klassiska skrifterna skulle kunna innehålla osanningar var inte riktigt accepterat. Det var inte förrän man började tänka själv, och läste mer och mer som man kunde börja hitta smartare och mer vetenskapliga metoder, vilket gjorde att experimenterandet fick större legitimitet.
Det var någonstans i mitten av 1500-talet som att uppfattning står att finna i de klassiska texterna började ifrågasättas alltmer. Ersatta av åsikten att egna iakttagelser av naturfenomen var nödvändiga. Ett alltmer kritiskt tänkande började göra sig gällande. Människor börja jämföra och testa olika trosuppfattning, verifiera om något verkligen var sant eller falskt.
Enkelt kan de beskrivas att människor började söka mer efter sanningen. Och att sann kunskap bestod av just sanning. Om kunskapen var falsk var det ingen kunskap alls.
Jakten på kunskap gjorde sig gällande och människor förstod att den som har kunskap om något kan välja sina handlingar med ledning av denna kunskap och kan därigenom bättre uppnå sina syften.
// s28 //

”Sanning skall förstås i en absolut mening: Ett påstående är antingen sant eller falskt, helt oberoende av vad den talande råkar tro eller vilken kulturkrets han/hon tillhör.”

//s31 //

”Att alla sanningar är relativa är alltså en självmotsägande ståndpunkt.”

//s33 //

”Sammanfattningsvis: vi vet att vi har en massa kunskaper och vi har skäl att tro att en del av det vi kallar kunskap inte är kunskap, men vi vet inte vilken del. Detta är bakgrunden till vad som kallas kunskapens provisoriska natur. Eftersom vi inte vet vad som är falskt, måste vi vara beredda på att ompröva allt, fastän vi har goda skäl att tro att det mesta är sant.”

Just det, om vi får bättre argument serverade för oss måste vi ståndaktigt erkänna att vi haft fel, och uppskattande och tacka den som upplyst oss om en bättre trovärdig sanning. Vara beredda att förändra oss, inse att vi kanske stått på de ondas sida (i brist på bättre vetande), för ja, så illa kan det vara. Många står för något som är ont utan att de själva vet om det tyvärr. De tror såklart att de står på de godas sida, men icke sa nicke, de har inte kommit så långt i sin personliga utveckling för att förstå vad som är rätt och fel.. De onda kommer för alltid vara utan respekt, så är det bara.

Vi måste försöka stå för det som är rätt, oavsett konsekvenserna. Och ständigt vara beredda att omvärdera om det finns bättre och starkare argument.

Kärlek är en ofrivillig reaktion på ett beteende som visar hög moral.

Ett litet inlägg om kärlek

Sann kärlek är vårt universella ofrivilliga gensvar på dygd.
Eller
Kärlek är en ofrivillig reaktion på ett beteende som visar hög moral.
Ja, det finns ett djup i den mening som tål att reflektera över.
Sann kärlek är den ofrivillig eller frivillig? Djupt, djupt.
Vad är den grundläggande mänskliga kraft som formar grunden för all moral?
Ärlighet, för utan ärlighet finns inget förtroende. Ärlighet är för övrigt inte samma sak som uppriktighet. Ärlighet är svårare.
Utan kunskap om sanning är vi omedvetet på fel spår. Därför måste en rationell människa söka efter den. Den är långt ifrån uppenbar. Finns det något som får oss att tappa respekten för en människa som trumpetar ut lögner?

Ärlighet = förtjänst = lycka?
Det sägs att genom leva med dygden som ledstång, genom ärlighet och integritet och ett engagemang för sanning, kommer vi ha möjlighet att känna sann lycka.
Om det är så enkelt och vi vill vara lyckliga, då måste vi leva med ett beteende som visar hög moral. Vi måste vara ärliga mot oss själva och vi måste ha uppnått självkunskap att förstå att dygd är något vackert. Ett högt moraliskt beteende utifrån vad som är rätt är det svårt att värja sig mot.

"Always being truthful may not get you a lot of friends, but it will get you the right ones."

Det finns inget annat sätt att älska dig själv och verkligen älska andra människor.
------------------  --------------------
Jag är öppen för det faktum att jag kan ha fel. Snälla hjälp mig söka/finna sanningen genom att ge mig mer sanningsenlig feedback :)

Långsiktigt tänk

Dedikerar helgen till att plugga, inte kul, men det måste göras. Ett sätt att hålla sig attraktiv på arbetsmarknaden. Långsiktigt tänk före kortsiktigt nöje får prägla dagen.

Elkraft och högspänning. På sidan syns böckerna som behövs i Filosofikursen jag också läser.

Jim Rohn om förändring

Jim Rohn är en man som jag har stor respekt för och han fått mig att fundera mycket. Jim har i sin tur influerats av J. Earl Shoaff. som hjälpte honom. Jim Rohn har tyvärr lämnat jordelivet nu, och jag brukar fira hans årsdag på något litet sätt, om så bara en varm tanke. Den mannen lämnade avtryck!

”Work harder on yourself then you do on your job. Work harder on your self than you do on your business. Se if you can find some ways multiply your value to the marketplace and he said “your income will immediately start to change”. Up until then I was hoping that the economy would change, I was hoping that my company would change. I was hoping that my paycheck would change. I was hoping that circumstances outside would change. Then here´s what I found out; it isn’t going to change, so then my question was: “if it isnt going to change how will my life ever change?” And here´s what my teacher taught me. 

- When you change.
- When you change everything will change for you. When you get better, when you change everything will get better for you. 

That´s where I picked up that phrase “for things to change you´ve got to change”. You dont have to change the marketplace. You don’t have to change the marketing plan, you dont have to change the economy. You don’t have to change countries. You don’t have to change circumstances out there, all you got to do is look within and see if you could change yourself to the better. And as you change things will start to change for you.” – Jim Rohn, https://www.youtube.com/watch?v=QztZX8Sdpr0

Kommer att tänka på ett citat av Ayn Rand

”De flesta människor lever sina liv i fruktlöst uppror mot saker de inte kan förändra, medan de passivt och resignerat accepterar saker de faktiskt skulle kunna förändra. De lever med ständig skuld och ständigt tvivel som resultat av båda dessa tillkortakommanden – eftersom de aldrig försökt lära sig skillnaden.” - utdrag från Förnuft, Egoism, Kapitalism och en romantisk livskänsla

 

Muntergöken Schopenhauer

Vi påverkas av vår uppväxt, därom råder det inget tvivel. En sanning faktiskt

Idag tänkte jag att vi skulle syna en tysk filosof en smula. :-)

Nämligen mannen som hävdade att vi blir inte medvetna om de största välsignelserna i livet – hälsa, ungdom och frihet – förrän vi har förlorat dem.

Arthur Schopenhauer, född 22 februari 1788 i Danzig (nuvarande Gdańsk), död 21 september 1860 i Frankfurt am Main. Han var en tysk filosof vars fader begick självmord och vars mor enligt Wikipedia aldrig hyste några ömmare känslor för sonen.
Ni vet han med "frisyren". Vilket får mig osökt att tänka på citatet:

"Vanity is the fear of appearing original: it is thus a lack of pride, but not necessarily a lack of originality." - Friedrich Nietzsche

"Fåfänga är rädslan för att framstå som originell: Det är alltså en brist på stolthet, men inte nödvändigtvis en brist på originalitet." - Friedrich Nietzsche

Schopenhauer har som bekant enligt många fått epiteten ”pessimisten”. Varför då frågar vi oss?

"Alla sanningar passerar genom tre stadier,
Först förlöjligas den.
Sen möter den våldsamt motstånd.
Och till sist accepterad som självklar." - Arthur Schopenhauer
Upplever själv att det är precis så här vilket tyder på att människan har väldigt svårt att skilja sanningar från falskheter utom när det är uppenbart.

Den här är lite rolig faktiskt:

"There is no doubt that life is given us, not to be enjoyed, but to be overcome -- to be got over."
- Arthur Schopenhauer

Enligt Schopenhauer är lyckan inte möjlig att uppnå för den stora majoriteten av mänskligheten. ”Allt i livet visar att världslig lycka är dömd att gäckas eller avslöjas som illusion.”

Förklaring gick något i stil med följande: Endera misslyckas människor med att uppnå de mål som de eftersträvar eller så uppnår de dem för att finna att de inte var så mycket att sträva efter. Okey. :-)
Schopenhauer menade att lyckan ligger alltid i framtiden eller det förflutna och det som är nu, det närvarande ”kan liknas vid ett litet mörkt moln, som vinden driver över den solbelysta ytan. Bakom det är och framför det är allting ljust, endast molnet självt kastar ständigt en skugga. Det närvarande alltså alltid otillfredställande, framtiden är oviss och det förflutna oåterkalleligt.”

Var ”positivt tänkande” mantrat bara en reaktion på Schopenhauer?

Några andra citat av Arthur:

"If there is anything in the world that can really be called a mans property, it is surely that which is the result of his mental activity." - Arthur Schopenhauer

"In action a great heart is the chief qualification. In work, a great head." - Arthur Schopenhauer

Viktor Frankl, grundaren av logoterapin och som förövrigt överlevde koncentrationsläger under andra världskriget har jämfört pessimisten med en människa som med fruktan och sorg ser hur dennes väggkalender blir tunnare och tunnare för var dag som ett blad dras från den. Medans den typ som Frankl beundrar "staplar varje nytt blad prydligt på dess föregångare" och tänker "med stolthet och glädje" på all den rikedom som bladen från kalendern representerar. Att en sådan person kommer inte att på ålderdomens höst känna avund mot de unga. Nej "i stället för möjligheter har jag realiteter i mitt förflutna" (Boken: Livet måste ha mening).
------ ------
Nepp, hinner inte skriva mer nu, ska iväg och träna!

Dygdetik och tankar kring filosofi

Hellui!
Jag har nu gått drygt en vecka i första kursen i filosofi (läser på distans) och har fått begrunda vissa texter som vi ska läsa. Min första (förmodligen ignoranta) spontana kommentar är ju att filosofi är i sig är ett väldigt stort och komplext ämne och det finns många s.k. "filosofer" som skrivit ner sina tankar. Människans intellekt verkar vara begränsat och det kan saknas logik som är motsägelsefull och så vidare. Tyvärr är texterna inte enkelheten själv utan ofta lite tillkrånglade så det ska bli mer föremål för fri tolkning vad författaren egentligen vill ha sagt. OCH som vanligt finns det mycket skräp i allt utbud och det finns egentligen ett alltför STORT utbud att läsa så en viss utsållningsteknik är lämplig att applicera. Självbevarelsedrift så man inte läser för mycket mumbo jumbo. Sen tror jag säkert att det finns vissa texter som talar mer till känslolivet än andra. Och då tänker jag att självkännedom är nog aldrig fel att ha med sig.
Vissa "filosofer" kan ganska lätt avfärdas för vara ute och cykla..  Ja det finns helt klart en risk med att så säkert "avfärda" vissa idéer och jag kommer att tänka på Bertrand Russels citat.

"Hela problemet med världen är att dårar och fanatiker är alltid så säkra på sig själva, och klokare människor så fulla av tvivel." - Bertrand Russell

//Håll dig ödmjuk PG!!, för bövelens skull!! ;-) //

Nåväl.. bara min tolkning. Det finns också vissa texter som i mitt tycke bara innehåller fin och vacker ordföljd, många vackra ord, stort vokabulär men egentligen väldigt lite innehåll om jag ska vara kritiskt. Men sedan finns det vissa tankar och idéer som kommer i resonans med ens inre och i någon mån blåser ens hjärna, dvs när man hittar nya synsett. Det är så häftigt tycker jag! Det är ju dessa man egentligen söker eller hur?!

För att börja någonstans så tänkte jag stolpa upp några s.k. normativa teorier (ja bara ett sånt ord får en ju att bli skeptisk direkt eller, yes) En normativ teori, vad är det liksom? Jaja here goes. Gör ett försök att förenkla ner till några meningar..

Tar upp fem s.k. normativa teorier nedan (it's a start):

Dygdetik – främst "luskas" det och "fnulas" i etikens grundläggande fråga: ”Vilken sorts person bör man vara?” En väldigt spännade fråga (if I may say), och inte helt lätt att utröna! Dygdetiken fokuserar inte på vare sig plikter, rättigheter eller maximering av gynnsamma konsekvenser. Fokus ligger snarare på frågor som:
Vad utmärker s.k. riktiga handlingar? På vilka principer bör bördor och nyttigheter fördelas i ett samhälle? Är alla människor lika värda, och i så fall varför? Vad karaktäriserar en dygd? Vilka är dygderna och varför är vissa egenskaper dygder medans andra inte är det.
För att ge ett exempel: Aristoteles gyllene medelväg handlar om generositetens dygd som en balansering av lasterna slösaktighet och snålhet. En balansering av modets dygd i ytterligheterna feghet och dumdristighet.

Utilitarism eller konsekventialism – utgår från vilken handling som är rätt om och endast om den i maximal omfattning främjar önsketillfredsställelsen eller välbefinnandet i världen. Utilitarismen är en teori om vad som gör vissa handlingar riktiga och andra oriktiga. Konsekvensen av handlingen utforska utifrån rätt eller fel. Det kan dock tyckas vara ganska svårt att lyckas maximera välbefinnandet i alla handlingar som man gör, kortsiktigt och långsiktigt. Här torde ingå att verkligen veta vad som är rätt och fel, no? Intressant om inte annat!

Rättighetsetik – utgår från att individer har vissa grundläggande rättigheter som sätter stränga restriktioner för vad andra människor får göra mot eller med dem. Undertecknad tolkar detta som t.ex. "Alla har rätt att bära frukten av sina egna mödor", ”Alla har rätt att få ett boende” och ”alla har rätt till utbildning” som en sådana tes. Något som i så fall innefattar andra att tvingas stå för dessa människors s.k. rättigheter. I vissa fall innebär dock vissa "rättigheter" att andra utsätt för tvång, inte alltid, men ofta. Inte okey.

Kontraktualism – utgår från att moralen innefattar en överenskommelse kring ett gäng med uppsatta regler för hur vi bör behandla varandra. Där rationella agenter enas kring dessa gemensamma villkor som andra också underkastar sig. Låter rätt vettigt eller?

Omsorgsetik – här hamnar omsorgskänsla högt upp på prioriteringslistan och utgör den moraliska kompassen som måste föregå varje etiskt ställningstagande. Enligt min tolkning så ska det alltid visa omsorg och kärlek oförutsett vad som lett fram till situationen (det egna ansvaret neglegeras). Som att allt är tillåtet om något krisar tillräckligt mycket. En "etik" som inte sätter regler och principer särdeles högt utan mer problemlösning i hjärtats tjänst. Fokus ligger mer på relationer.

Sådärja! En liten intro, hoppas den uppskattas!

Ska läsa filosofi!

Hejhopp!

Nu har jag blivit antagen för en kurs i filosofi! Det ska bli väldigt spännande att se vad det innebär att läsa filosofi på ett universitet. Är det något att ha?! Är det flum eller är innebär det bara massa teori om vad filsofi är? Kommer kursens bokmaterial vara färgat av vissa axiom (grundsats). Jag tycker det ska bli väldigt spännande att se vilka filosofer som nämns och vi uppmanas läsa (antagligen färgat av läraren subjektivitet).
Hur som helst; undertecknad ska undersöka denna kurs. Gilla eller Dissa?.. Jag lovar att skriva något om kursen för er som är intresserade.

Vårterminen 2016, Filosofi A vid Umeå universitet, Internetbaserad.

Disclaimer (just in case)... Jag hoppas verkligen att jag får tiden att räcka till denna kurs, men i prio listan ligger det inte högst upp bara så ni vet.

Vad menas med förnimmelse?

På ett Yogapass som jag gå på brukar ledaren (Ebba) ofta säga ett visst ord. Det brukar ske efter att vi gjort ”kundalini krigaren” (ja jag orkar inte slå upp det riktiga namnet, take it). I alla fall... när vi gjort ett antal serier av den här ”krigarrörelsen” så brukar hon säga att vi ska ”känna efter vilka förnimmelser som vi upplever i kroppen” alltså känna efter om något har förändrats... typ. Av någon anledning har jag funderat en del på just ordet förnimmelse och vad det egentligen innebär. Vad menar Ebba egentligen? Vad vill hon säga? Häng med så försöker vi reda ut det!

Enklast är ju förstås att bara slå upp ordet hos synonymer.se som jag förövrigt ofta använder. I varje fall och emedan ;), om vi gör det så får vi följande ledtråd och svar:

sinnesintryck, varseblivning, perception, intryck, känsla, aning, uppfattning

Okey, uhmhuh, lite klarare blev det kanske??... Det verkar handla om att vara i ”nuet” i alla fall.

Går vi lite djupare så ska ordet komma från grekiskans aisthesis; förnimmelse (Estetik)

Och i Estetik arbetar vi med frågor om vad som är vacker (skönt) och vad som är fult i natur och konst. (ganska subjektivt kan man tycka, men never mind)

Tydligen kan man dela in estetiken i tre delar (bara för att gå ääännnuuuu djupare). Nåväl, dessa tre är följande:

Metaestetik, (meta verkar vara ett vanligt ord att slänga på något uttryck som man vill ska låta lite komplext, nej jag förlöjligar absolut inte ordet)

Deskriptiv estetik

och normativ estetik.

Låt oss nu titta in i boken: Pedagogisk Filosofi (andra upplagan, 2007) (jupp håller på och läser den, intressant)

Av Christer Stensmo

Christer skriver följande

//s58 om Estetik, eller förnimmelse //

------ BOKUTDRAG ----

”Metaestetik innefattar logiska och semantiska analyser av centrala estetiska begrepp som ”skönhet”, ”konst”, ”estetiskt värde”, men också begrepp som ”tragisk”, ”komisk” och ”gripande”.
Normativ estetik uppställer regler för den estetiska värderingen; Vilka konstverk har estetiskt värde? Vad utmärker estetiska föremål? Vilka egenskaper framkallar estetisk beundran? Den normativa estetiken arbetar med frågor som rör stil och komposition inom konsten; måleri, skulptur, drama, musik och dans. Den normativa estetiken ligger till grund för konstkritik. Inom den normativa estetiken talar man om ”stämningstyper”: t.ex. det idealsköna eller klassiskt sköna – grekiska skulpturers harmoniska proportioner, rofyllda landskap, lugn och måttfullhet. Eller det sublima eller upphöjda som verkar storslaget och vilt – hav i storm, väldiga klippor eller vattenfall.
Den normativa estetiken har pedagogisk relevans vid kultiverandet av smak och känsla för vad som är vackert; bild, drama, rörelse, musik och hantverk är pedagogiska verksamheter som syftar till utvecklande av människor som för ett harmoniskt och vackert liv.”

//Nästa sida fortsätter författaren med Deskriptiv estetik //

”Den deskriptiva etiken arbetar med den estetiska upplevelsens art. Hur skall upplevelsen av ”det vackra”, ”det tragiska”, ”det komiska”, ”det sublima” avgränsas från andra upplevelser? Vad är den estetiska upplevelsen psykologiska innebörd? Vilka är dess moment? Hur fungerar de som psykologisk upplevelse?
Den norske pedagogen Lars Lovlie framhåller att den estetiska upplevelsen innehåller irrationella drag som skiljer den från rationella vetenskapliga erfarenheter. Den estetiska upplevelsen är central i pedagogiken och den innefattar känsla, intuition och tolkning.”

-------- slut bokutdrag ------

Hmm.. Blev det glasklart? Jag tror jag fortfarande undrar vad hon menar egentligen. Deep stuff.

L8r

Seneca – Om livets korthet, bokutdrag

Just nu lever jag ett liv där jag har ganska lite tid att ägna åt filosofiska studier, men jag försöker emellan hitta lite tid då jag inte springer i ekorrhjulet. Denna gång tänkte jag omnämna en bok jag länge varit sugen på att läsa, en bok som jag läst många bra citat från..

Det handlar om:

Seneca – Om livets korthet och andra skrifter
Översättning och inledning: Magnus Wistrand

Är man intresserad av studier i livet är denna värd och läsa (enligt min ödmjuka åsikt). Det handlar om Lucius Annaeus Seneca (född omkring 4 f.Kr. i Córdoba i Spanien, död 65 i Rom, var en romersk författare, filosof och politiker, son till Seneca den äldre.) tankar som jag även skrivet om tidigare, bla här.

Så här ser framsidan ut: Seneca – Om livets korthet och andra skrifter

Baksidan

Enklast är att låta dig läsa några utdrag än att jag skriver mina intryck. Orden i sig nedan ger helt klart en känsla av vad boken handlar om.

//s15, från inledningen //

”För att finna sinnesro eller lycka gällde det stoiska mottot ”Lev enligt naturen!”, det vill säga att inse att ett gudomligt förnuft styr världen och att inrätta sig därefter. Detta var för dem den högsta och enda dygden. Men vägen dit var inte lätt. Man måste göra sig oberoende av de yttre tingen som är nyckfyllt obeständiga och egentligen likgiltiga. Vidare måste man genom hård självdisciplin kväva alla emotionella sinnesrörelser som begär, vrede, glädje, sorg, fruktan och hopp, och dessutom vara lika behärskad i medgång som i motgång.”

//längre ner sidan 15//
”Läran är utpräglat elitistisk: det stora flertalet människor är i förhållande till den //s16 // stoiske vise förblindade dårar som styrs av sina emotioner och irrationella villfarelser.”

//s21 fetstil gjort av mig //

” Seneca använder ofta virtus, om den för en stoiker enda och överordnade dygden, nämligen att leva i enlighet med naturen. Då är ordet ”dygd” avgjort en passande översättning. Men det förekommer också att han talar om virtutes i pluralis och då rör det sig förstås om mera specifika dygder som i kapitel 25 av De vita beata, där han å ena sidan skiljer på sådana egenskaper som man måste driva på som patientia ”tålamod”,fortitudo ”tapperhet” och perseverantia ”ihärdighet”, och å den andra sidan sådana //s22 inledningen // som man måste hålla tillbaka som liberalitas ”frikostighet”, temperantia ”måttfullhet” och mansuetudo ”mildhet/vänlighet”. Vidare är en hel dialog ägnad åt den dygd som på latin heter constantia. Basen i ordet är sta- som betyder ”stå” och ett från indoeuropeiskan gemensamt arvord i både svenska och latin. Prefixet con- förstärker här basen sta- så att betydelsen blir ”stå fast eller stadigt” och substantivbildningen constantia anger då den egenskap som består i att kunna stå emot och att inte ge vika oavsett yttre påverkan. Det gamla svenska ordet för en sådan orubblig karaktärsfasthet är det märgfulla ”ståndaktighet” som alltså används i översättningen, även om det nog kan vara så att särskilt en yngre publik är främmande för ordet och antingen inte alls förstår vad det betyder eller uppfattar det negativt som hårdknackad halsstarrighet med associationer till Karl XII, eller tolkar det ironiskt med anknytning till tennsoldater och H.C. Andersen. En tidigare svensk översättare använde 1883 i stället för ”ståndaktighet” det neutralare och blekare ”orubblighet”.4 ”


//s23 //
”Seneca däremot hade ju den inställningen att det yttre inte kunde kontrolleras alls utan endast accepteras. Enligt honom kunde människan endast kontrollera sitt inre och den vägen finna vägen till frihet.”

//s29, Till Paulinus om livets korthet, fetstil av mig //
”Seneca konstaterar inledningsvis att de flesta människor klagar över att livet är så kort. Alldeles fel, menar Seneca, livet är långt nog bara man tar till vara på tiden och inte slösar bort den på oviktigheter. Frågan är förstås då vad som är viktigt och meningsfullt at ägna sin tid åt. Senecas svar är att man bör //s30 // lämna alla offentliga och sociala plikter för att ägna sin ledighet åt filosofiska studier.”


//s59, rubrik 16 //
”De som glömmer det förgångna, struntar i det närvarande och fruktar framtiden har en mycket kort och orolig livstid: när det kommer till slutet, inser de stackarna för sent att de varit upptagna under så lång tid medan de inte gjorde någonting.”

//s69, Rubrik: ”Till Gallio om det lyckliga livet” //
”Dialogens ämne är universellt: hur skall man leva ett lyckligt liv? Senecas svar är det stoiska: lyckan består i att leva i enlighet med naturen. Att till fullo inse betydelsen och konsekvenserna av denna maxim är den överordnade dygden varav allt annat följer, även njutning. Men njutningen för aldrig vara ett överordnat mål i sig som hos epikuréerna. Stoikerna anklagades ofta för att inte leva som de lärde och Seneca själv var ju utsatt för angrepp för sin stora rikedom och det är spännande att se hur han hanterar dessa problem i andra hälften av traktaten Det är ju alltid en svår sak att med trovärdighet förespråka enkelhet, fördragsamhet och oviktigheten av materiella tillgångar om man själv är mycket rik.”
//fortsätter på nästa sidan, hoppar punkt a, s70 //
”b) enligt stoikerna består visdomen och därmed lyckan i att följa naturen; det högsta goda eller lyckan kan defineras på olika sätt. Lycka beror inte på yttre faktorer utan inre. Förnuft, korrekt omdöme och frihet från fruktan och begär är en förutsättning (3-5)
c) njutningarna måste alltid vara underordnade dygden eller det högsta goda och njutningen kan inte kopplas ihop med dygden i en definition av det högsta goda (6-15)”
//längre ner samma sida, s70 //
”Enligt stoikerna tillhör rikedomen kategorien indifferentia ”likgiltiga ting” som innebär en bekvämlighet i livet utan att vara en förutsättning för det. Attityden till rikedomen skiljer den vise från den oupplyste. För den vise är rikedomen ett medel att genom frikostighet praktisera sin dygd (21-26)
d) de som angriper dem som strävar efter ädla mål på dygdens väg borde i stället bekymra sig om sina egna synder och hotande andliga undergång (27-28)”
//s71, insiktsfullt! //
”Alltså måste vi först fastställa vad det är vi vill uppnå; därefter bör vi noga överväga på vilket sätt vi så snabbt som möjligt kan hinna dit, och om bara vägen är den rätta kommer vi under resans gång att förstå hur stor sträcka vi dagligen tillryggalägger och hur mycket närmare vi är det mål som vår naturliga längtan driver oss mot. Så länge som vi irrar omkring överallt och inte följer en vägvisare utan det förvirrade larmet och skriken från dem som leder oss i fel rikting, kommer vi att förbruka vårt liv på att göra misstag – ett liv som är kort nog även om vi bemödar oss natt och dag för att nå fram till en upplyst inställning.
Vi måste således avgöra mot vilket mål vi strävar och också vilken väg vi vill följa, och vi bör ha en erfaren person med oss, någon som känner till trakten dit vi är på väg, eftersom vår resa inte lyder under samma villkor som alla andra – om man under en vanlig resa slår in på en färdväg och frågar lokalbefolkningen om vägen, så finns det ingen möjlighet att gå vilse, men i vårt fall är den mest upptrampade och använda vägen också den mest vilseledande. Därför måste vi framför allt se till att vi inte som får följer efter skocken framför oss och alltså går, inte dit vi borde gå, utan dit alla andra går. Och det finns verkligen ingenting som trasslar in oss i värre svårigheter än att vi rättar oss efter vad folk säger och anser att det som vunnit allmänt gillande är det bästa, och att vi ersätter goda förebilder för vårt handlande med många förebilder och att vi inte lever genom att följa vårt förnuft utan genom att ta efter andra.”

//s77 //
”Det enda som skänker oss frihet är likgiltighet inför ödet: då uppstår detta oskattbara goda, nämligen friden och upphöjdheten hos ett sinne som funnit en trygg hamn och en stor och orubblig glädje över att bli kvitt sina vanföreställningar och i stället lära känna sanningen, samt vänlighet och gott humör – åt dessa värden glädjer sig människans sinne, inte därför att de är goda i sig utan därför de har uppstått ur det goda människan själv har inom sig.”

--------------- --------SLUT BOKUTDRAG, RESTEN FÅR DU LÄSA I BOKEN :-) ----------- -------

Gillar du ovanstående rekommenderar jag dig att läsa boken! Det finns många bra "pärlor" som får en att tänka till i boken.

Översättningen är också mycket bra gjord.

Tai Lopez om boken: https://www.youtube.com/watch?v=KJWCnAN0yFY

Aristoteles om karaktärsinställning, förträfflighet och klokhet.

Varning: Dags för filosofiinlägg.. :-) YES, hör jag dig ropa på andra sidan skärmen! ;-)

//Jupp jag menar det.. DETTA ÄR INTE LÄTTLÄST.. //

Let´s go!..
Det här är ett inlägg där jag härmed försöker konkretisera Aristoteles ord om karaktärsinställning, förträfflighet och klokhet. Kanske är det någon som minns att jag skrivit ett inlägg om boken ”Den Nikomachiska Etiken” (översatt av Mårten Ringbom) tidigare. Det här är en fortsättning kan man säga.
Jag tycker vissa stycken i boken är mycket svåra att förstå så jag tar mig friheten att själv försöka tolka det som står, rätt eller fel. Översättaren ska en stor eloge för det arbete som lagts ner, för jag kan tänka mig att det inte var ett lätt jobb! Ett riktigt hästjobb att översätta detta rent ut sagt. Respekt!

Det är väldigt svårt att förklara svåra saker med en enkel text, mitt försök nedan inser jag inte är speciellt lättläst, heller, hahah. Jag ber om ursäkt för det. Det här är bara mina anteckningar från boken, min tolkning, rätt eller fel. (Bear with me).
Texten nedan är alltså ett försök att renodla, konkretisera på något sätt. Meningarna som jag stolpar upp kan tolkas som en slags kraftlös övertygelse från min sida. :-)

//s180 //
Förträffligheten är en karaktärsinställning i överensstämmande med klokheten.

//Egen kommentar: Även Stephen Covey är inne på tesen att karaktär och principer är viktigare än värderingar (The 7 Habits of Highly Effective People)

“Sow a thought, reap an action; sow an action, reap a habit; sow a habit, reap a character; sow a character, reap a destiny.”  - Stephen R. Covey 

//


Förträfflighet = bestående av t.ex. riktig tankegång (närvaro av tänkande, och det riktiga tänkande utgörs av klokheten)

Det verkar vara omöjligt att vara en verkligt god människa, om klokheten saknas, liksom det inte heller går att vara klok i avsaknad av en förtjänstfull karaktär.

//s181 //
Handlingsbeslut inte kan vara riktigt utan vare sig klokhet eller dygd.


Alltså blir våra handlingsbeslut dåliga om vi inte ännu erhållit dessa egenskaper, enkelt.
Jag ser det som en uppmaning från Aristoteles att jobba på sin personliga utveckling, arbeta med sin kunskap och sina färdigheter. Ett annat citat som gör sig påmind:

“Work harder on yourself than you do on your job.” – Jim Rohn

Handlingsbeslut innebär viss målsättning; vi använder vår klokhet eller dygd som hjälp till att utföra det som leder till målet.

Klokheten står ej över visdomen. Inte heller står läkekonsten över hälsan. Hälsan och visdomen står högre i rang.

Tolkar det som att det  är klokheten, den erhållna kunskapen samt erfarenheter som kan bidra till visdomen och hälsans källa. Jag ser alltså klokheten som ett sammanfattade ord (ett verktyg) för något som behövs för visdomen och hälsans välmående.

Jag tolkar det som att Aristoteles ser klokheten som en del av visdomen, Klokheten bestämmer mao. med tanke på visdomen, men ger inte order åt denna.
Klokheten skapar möjligheter till vidare betraktelser samt kontemplation.

//s182, Från SJUNDE BOKEN, [Positiva och negativa karaktärsinställningar], Aristoteles tycks tänka mycket i motsatser, polariteter, kan tyckas vara ett klokt sätt att resonera//

Karaktärsegenskaper att eftertrakta

Förträfflighet eller dygd
Karaktärsfasthet (karaktärsstyrka och uthållighet till det som är gott och berömvärt)
Övermänskliga förträffligheten (heroiskt och gudomligt), som motpol till Bestialitet
En besinningsfull person anses av vissa också vara karaktärsfast och uthållig

Karaktärsegenskaper som bör undvikas

Uselhet, laster (kakia),
Karaktärssvaghet (vekhet och moralisk bräcklighet, hör till det dåliga och klandervärda)
Bestialitet. Överträffar all uselhet (riktigt illa och är tack och lov en sällsynt företeelse bland människor), Bestialitet kan också uppkomma till följd av sjukdomar och perversioner

// s183, ganska lätt att förstå //

”En och samma person anses också ha en stark karaktär och vara benägen att hålla fast vid sina planer, medan den karaktärssvage tillika anses vara beredd att uppge dem.
En karaktärssvag individ är också medveten om att han gör orätt på grund av lidelse, medan den karaktärsfaste i medvetande om att hans begär är fördärvliga av principiella skäl vägrar att följa dem.”

Moraliska förtjänster erhålls bland annat med klokhet.
//s184 //

”Slutligen säger man att vissa personer är svaga för lynnesutbrott, ära och ekonomisk vinning.”

[Karaktärssvaghetens problematik]
Hur är det då möjligt att en person gör en riktig bedömning, men ändå handlar karaktärssvagt? Sokrates ansåg att ingen gör någonting annat än vad denne anser sig vara bäst – om inte på grund av sin okunnighet.
Det tycks nämligen utstuderat (klart) att den som beter sig karaktärssvagt inte tror att denna kommer göra så, inte förrän personen befinner i ett visst känslotillstånd.
I boken lyfts även fram att de flesta är ense om att det finns inget bättre än kunskapen, men att det råder delade meningar om någon kan handla i strid mot vad denne anser är vara ett bättre alternativ.

Jag tolkar det som att det görs en skillnad mellan faktisk kunskap och åsikter och att en person med en svag karaktär inte behärskas av lustens begär när denne är i sinnesnärvaro av kunskap (alltså någon slags medvetenhet plus korrekt kunskap). Annars tycks det inte finnas någon skillnad mellan att vara tygellös och ha en svag karaktär.Här får vi inte klar tolkning av vad Aristoteles själv anser.

//s184 //

”En del anser mao. att alla karaktärsfasta och uthålliga personer är besinningsfulla, medan andra hävdar att så inte är fallet. Somliga kalla åter den tygellösa karaktärssvag och den karaktärssvage tygellös utan att göra någon skillnad mellan dem, medan andra hävdar att det är fråga om skilda egenskaper.
Ibland heter det åter att en klok person inte kan vara karaktärssvag, men så får man stundom höra att vissa kloka och skickliga individer har en svag karaktär.”

En person med svag karaktär behärskas inte av sina lustar. Åtminstone ej när han är i besinning av kunskap, utan möjligen bara då han har åsikter som grund, och i någon mån tappar sin besinning.

Åsiktens eller tyckandes svaga grund belyses således.

Det verkar alltså som att karaktärssvagheten är beroende av huruvida åsikten eller kunskapen (vetande) styr. Gedigen kunskap (fakta antar jag..) är den som kan sätta spjärn mot lustens begär. Åsiktens grund är inte en fråga för en kraftig övertygelse (som sagt; sägs ju vara beroende av kunskap), och därför hyser vi förståelse för att en person faller till föga gentemot kraftiga begär.

Vill vi vara karaktärsfasta måste målet vara att byta åsikter mot kunskaper. //egen tolkning //

Vi ser här återigen att tyckande och åsikter utan fakta ligger på en väldigt lös grund. En analogi kan vara ett hus byggt på sand (dålig grundstomme, dåligt pålat etc.). Som med en stark vindpust (kunskap) blåser omkull. Jag tror vi alla vet hur det känns, när vår fasta övertygelse över någonting visar sig vara falsk, byggt på dålig grund.

//s185, fortsätter med uselheten, bekämpas den med sökande efter bättre vetande eller? Bättre mer hållbar moral? Om det står inget. //

”För uselheten ges det emellertid lika litet någon förståelse som för andra klandervärda ting. Men är det i så fall klokheten som sätter sig till motvärn [och besegras]? Den var ju det kraftigaste inom oss. – Nej, det vore absurt, för då skulle samma person tillika vara klok och karaktärssvag, trots att ingen vill hävda att det är typiskt för den kloke att frivilligt utföra de sämsta handlingar man kan tänka sig.”

Kan då karaktärsfasthet vara något dåligt?
- Ja.
Den är förkastlig om den gör att vederbörande håller fast vid vilken åsikt som helst, speciellt om den är falsk.

Skillnaden mellan att vara tygellös och karaktärssvag
//s188 //

”… tygellös person avsiktligt låter sig drivas av sina begär i akt och mening att man alltid skall eftersträva njutningen för stunden, så är den karaktärssvage inte övertygad om den saken, fastän han i själva verket gör det.”

Hur skiljer man åsikter och kunskaper åt? Det är en riktigt bra fråga!

Ständigt slipande på sågen, ständigt sökande efter bättre svar, uthållighet? Jag har förövrigt en vintermössa där det står "The Search" tillsammans med med några vågor (Rip Curl). på, tycker den signalerar något. :-)

Loggan på mössan liknar lite den här.
Bilden från: http://logovectors.net/the-search/

The Search, Rip Curl.
Bilden härifrån:
http://www.ripcurl.com.au/index.php?spreadingthesearch

//fortfarande s188, avslutar med //

”Om det i så fall är kraftlösheten i övertygelsen som är orsaken till att personer med åsikter är mera benägna att handla i strid med vad de antagit än individer som verkligen känner till saken, så behöver kunskapen inte i detta avseende skilja sig från åsikten. För somliga sätter inte mindre tilltro till vad de anser, än vad andra sätter till vad de vet.”

Sista meningen tolkar jag som att vissa uppriktigt tror på sin åsikt som korrekt ”sanning”, som faktisk kunskap, trots att andra icke anser att de är kunskap som förmedlas. Kanske mer sett som ett populärt uttryck idag ”talking heads”, som jag översätter till ”talande huvud” som åsiktsfyller etern i brist på bättre vetande. Aristoteles är bara lite finare i tonen. :-)